Speciallärare bakom Västerås succéprojekt för att höja matematiken

– Alla elever har rätt att lyckas, inte bara de med starka föräldrar. Tyvärr är det inte självklart i dagens läge, säger Bodil Lövgren, som arbetar centralt inom Västerås stad och med dess storsatsning på matematik – en gränsöverskridande arbetsgrupp med uppdraget att få upp de låga resultaten i ämnet hos de grundskoleelever i kommunen som har behov av stöd.

– Vi utgår från identifierade områden med lägre resultat och riktar utbildning och insatser mot lärare där, förklarar kollegan Anna Östman. Insatserna är allt från utbildning i subtraktion med målgruppen lärare i förskoleklass till hur man jobbar med intensivundervisning på mellanstadiet. Utbildningen sker för ämnesföreträdare men även direkt mot ämneslärare, speciallärare och specialpedagoger. 

Satsningen började med att förvalt­ningens verksamhetsledning ville komma till rätta med de låga resultaten, och intresserade sig för forsknings­stödet för intensivundervisning.
– Att arbetet varit förankrat uppifrån är en framgångsfaktor, säger skolutvecklaren Bodil Lövgren. Vi i projektet har inte behövt övertyga ledningen om behovet utan vi har fått ett tydligt uppdrag att genomföra det.

Skapar likvärdighet

Gruppen består även av speciallärarna i matematik Cecilia Johansson och Martina Kulläng.
– Vi sprider kunskap om vad som faktiskt fungerar för att eleverna ska förstå matematiken, säger Cecilia Johansson. Styrkan i vår arbetsmodell är att alla skolor får tillgång till samma resurser, och därmed likvärdighet. Tidigare har mycket hängt på enskilda lärares tid. Ämnesföreträdarna, speciallärarna och specialpedagogerna på respektive skola är viktiga ambassadörer för vår verksamhet.

Intensivundervisning är det teamet talar sig allra varmast för. Bodil Lövgren sammanfattar strategin:
– Man utgår från en strukturerad modell där läraren identifierar en kunskapslucka hos eleven, sedan jobbar man intensivt under tio veckor med att fylla igen den kunskapsluckan.

I dag har hälften av Västerås grundskolor intensivundervisning och allt fler är på väg att starta. Specialpedagogrollen är viktig, inte minst som brygga mellan rektor och enskild lärare. Lärare kan vara osäkra inför förändringar men med arbetsgruppen och speciallärare minskar man tröskeln.
– Våga prova, det blir inte perfekt första gången men man lär sig längs vägen! säger Martina Kulläng. Systematiken är nyckeln. Att alla elever oavsett lärare och föräldrar ska kunna ta del av insatserna och inte glöms bort på vägen. Sedan måste det ske så tidigt som möjligt, hellre i fyran än i sexan, hellre i sjuan än i nian, och så vidare. Men det är aldrig för sent att bygga igen en kunskapslucka.

Rent konkret handlar det om fyra pass i veckan under tio veckor. Det är det som enligt forskningen och arbetsgruppen i Västerås fungerar bäst. På lågstadiet är varje pass 20 minuter, på mellanstadiet 30 och på högstadiet 40 minuter. Ofta träffas man i grupper om fyra där alla har samma behov. Det är också viktigt att det sker utanför ordinarie skoltid och med en lärare eller speciallärare i matematik.
– De elever som har störst svårigheter ska ha de bästa lärarna, säger Anna Östman, så att det inte blir så att de elever som har svårt att koncentrera sig och misslyckas på lektionen får jobba enskilt med en elevassistent utanför klassrummet.

Många skolor väljer att använda tiden på fritids för att ha intensivundervisning, berättar Martina Kulläng:
– De flesta eleverna går på fritids, så då passar det bra att lägga in 20 minuter direkt på morgonen.

Föds inte en spännande tanke här? Alla elever på fritids skulle kunna få ­någon form av intensivträning, ­antingen lästräning eller matematik!

Ger lärarna arbetsmaterial

Gruppen i Västerås har även samlat ihop arbetsmaterial inom utvalda områden – det kan handla om taluppfattning, bråk eller positionssystem.
– Som lärare ska man inte behöva uppfinna uppgifter själv eller hitta material och metoder, säger Cecilia Johansson, och Martina Kulläng fortsätter:

– Jag har min ”bråklåda” där jag samlat allt som behövs när man arbetar med bråk. Den är också enkel att fylla på med nytt material och både elever och lärare är nyfikna på innehållet.

Det är viktigt att våga stanna kvar i samma område hela perioden. Lärare vill gärna hinna med så mycket som möjligt och behöver påminnas om att stanna kvar, fördjupa sig och täcka igen luckan ordentligt.
– Ofta handlar det om att börja i det konkreta och praktiska i stället för i en diffus mattebok, säger Cecilia Johansson. Allt ska ske i dialog med barnen, intensivundervisningen är som ett långt samtal med dem. De ska aldrig göra en uppgift utan att motivera varför. Man måste låta eleverna själva förstå varför just det här området behövs.

Lärarna har snabbt sett intensivundervisningens resultat på ordinarie matematiklektioner. Inte minst i form av ökat självförtroende – hur tidigare passiva elever blivit aktivt deltagande.

LÄS ÄVEN

Storsatsning på funkis-elevers digitala trygghet

NFSP firade 100 år – allt om årets största spec-konferens!

Specialpedagogens favoritverktyg: kojor och en tratt

Så styrs fri-särskolan av specialpedagog och rektor