”Ibland behöver det kanske bli riktigt illa för att det sedan ska bli bättre”, säger Fredrik Andersson. Foto: Christian Örnberg
Till startsidan
Fredrik Andersson, skyddsombud för Sveriges Lärare i Sjöbo, såg tillsammans med en kollega till att stänga Färsingaskolan efter att våldet eskalerat.
Våld i skolan
När våldet eskalerade och hemmagjorda bomber exploderade på Färsingaskolan i Sjöbo drog facket i nödbromsen.
Skyddsstoppet kan vara början på en vändning.
– Antalet sökande till lediga lärartjänster har ökat dramatisk, säger Fredrik Andersson som är skyddsombud för Sveriges Lärare på skolan.
LÄS ÄVEN: Granskning: Varje timme hotas en lärare av elever
Strax före sportlovet lämnade han tillsammans med en kollega in en begäran om skyddsstopp efter en höst och vinter med våld, skadegörelse och hot mot lärare och annan skolpersonal.
Tre hemmagjorda ”bomber” som några elever tillverkat blev droppen. En ”bomb” exploderade på skolgården, en annan i ett omklädningsrum och en tredje utanför skolområdet.
Skolans ansvariga kunde inte längre garantera säkerheten för vare sig elever eller personal, enligt skyddsombuden. En fackligt aktiv lärare liknade Färsingaskolan vid en krigszon.
I en arbetsmiljöenkät som Sveriges Lärare genomförde kort före skyddsstoppet svarade en majoritet av lärarna på skolan att de vill byta jobb, flera att de hotats av vårdnadshavare, nära hälften att de blivit påhoppade fysiskt eller trakasserade av elever, sju av tio att de har drabbats av olika hälsoproblem och nästan alla att deras arbetsbelastning är hög eller mycket för hög.
Färsingaskolan är ett renodlat högstadium med cirka 440 elever. Förra läsåret hade skolan, enligt Skolverkets statistik, 31,2 lärartjänster. 45,3 procent av lärarna (omräknat till heltidstjänster) var legitimerade och behöriga i minst ett av de ämnen som de undervisade i.
Under de senaste sex åren har skolan bytt rektor fem gånger. Sedan ett år tillbaka saknar den en ordinarie skolledning.
Vi har aldrig haft så många sökande, både behöriga och obehöriga.
60 procent av de elever som i fjol gick ut årskurs nio uppnådde kunskapskraven i alla ämnen. Bland pojkarna var andelen mindre än hälften, 45,5 procent.
En stor del av eleverna kommer från hem med svag utbildningsbakgrund. Andelen nyanlända och elever med utländsk bakgrund är låg.
Fredrik Andersson beskriver tiden efter skyddsstoppet som i huvudsak positiv, även om det har inträffat en del incidenter. Två fönster har krossats och fyra av skolans toaletter har vandaliserats och satts ur funktion.
– Det har rekryterats lärare i fritidshem som rör sig i korridorerna och som kan stävja oro, alla elever har fått låstaggar vilket gör att vi kan begränsa utomståendes möjligheter att komma in i skolan och det har tagits fram en ansökan om tillstånd för kameraövervakning. Lokalerna håller på att gås igenom för identifiering av osäkra platser och områden med mycket vandalism. Samverkan med socialförvaltningen och polisen har förbättrats.
– Vikariepoolen har utökats och det har även anställts personal som ersättning för de som har slutat. Dessutom är ytterligare några på väg in. Vi saknar dock fortfarande behöriga lärare.
Är det få sökande till lediga tjänster?
– Tvärtom. Vi har aldrig haft så många sökande, både behöriga och obehöriga, som efter skyddsstoppet. Det gäller även i ämnen som matematik, kemi, musik, slöjd och hemkunskap. Förr var det ofta inga behöriga sökanden alls till vissa lediga tjänster.
– Av medias rapportering kring skyddsstoppet har det framgått att det ska införas vissa åtgärder. Kanske tänker en del att detta är en skola som nått botten och som nu är på väg uppåt. Lärare gillar dessutom utmaningar.
”Ibland behöver det kanske bli riktigt illa för att det sedan ska bli bättre”, säger Fredrik Andersson. Foto: Christian Örnberg
Fredrik Andersson berättar att antalet lärarlösa lektioner har minskat.
– Detta trots ganska hög sjuk- och vabfrånvaro. Tidigare hade vi i genomsnitt mellan 18 och 25 obemannade lektioner per dag. De har minskat till några få, ibland inga alls.
Krävdes det en krasch för att få till stånd en förändring?
– Ibland behöver det kanske bli riktigt illa för att det sedan ska bli bättre. Förra läsåret var det lugnt på skolan. Coronapengarna, som i Sjöbo odelat gick till Färsingaskolan, gjorde att vi kunde har en högre bemanning. Men sedan försvann de pengarna.
– Kommunen har nu gjort en satsning som gäller fram till sommaren. Vi får se vad som blir kvar till hösten.
Tänker du arbeta kvar?
– Ja. Efter att under många år ha arbetat som SO-lärare på ett gymnasium i Lund ville jag ha lite omväxling och bestämde mig för att testa högstadiet Sjöbo. Jag bor i Dalby som ligger cirka två mil härifrån. Det var för snart sex år sedan. Jag har aldrig ångrat mig. Jag trivs med kollegerna, eleverna och undervisningen. Det är utmanande, roligt och spännande. På sista tiden dock kanske lite väl spännande.
2020 koncentrerades Sjöbo kommuns samtliga högstadier till Färsingaskolan.
– En stor skola gör det lättare att få till stånd heltidstjänster, vilket kan vara positivt ur bland annat behörighetssynpunkt. Större skolor med flera lärare är dessutom ofta mindre sårbara för sjukdom eller liknande än små, säger Fredrik Andersson.
– En enda högstadieskola i kommunen kan samtidigt göra det svårare att bryta upp gäng och flytta elever om det finns behov av det.
För tre år sedan blev Färsingaskolan Sjöbos enda högstadium. På skolan går det cirka 440 elever. Foto: Christian Örnberg
Ninda Wegbratt Menkus, chef för familjeförvaltningen i Sjöbo, berättar att det pågår arbete med att rekrytera en permanent rektor till skolan.
– Vi har även beslutat att utökat antalet skolledartjänster på Färsingaskolan från 1,5 till en rektorstjänst plus 1,5 tjänster som biträdande rektorer.
– Skolan har haft en hög omsättning på rektorer och saknat en stabil ledning vilket har bidragit till att det är mycket som har fallerat, framför allt rutiner och strukturer. Man har kommit in i en ond cirkel.
Att många lärare i Sjöbo har en tuff arbetssituation har varit känt länge. 2019 till exempel, uppgav drygt 8o procent av lärarna på Färsingaskolan i en enkätundersökning att de under det senaste året haft långvariga stressymptom. En lika stor andel svarade att de planerade att söka arbete någon annanstans, vilket en del också gjorde.
– Jag har arbetat här sedan i september 2021 och är alltså ganska ny i kommunen. Jag vet att det även tidigare gjorts insatser för att komma till rätta med problemen. Men det har uppenbarligen inte varit tillräckligt, säger Ninda Wegbratt Menkus.
Facket: Det som pågår i kommunerna är ett lagbrott
Debatt Maja Westerlund lägger ett fackligt perspektiv på klimakteriet
Debatt Han välkomnar kognitionsvetenskapen till skolan
Krönika ”Skolan blir en jätteblobb som suger upp fritiden”
Debatt Hon reagerar på kritiken om detaljstyrning av lärare i nya läroplanerna
Debatt Tuffa frågan till beslutsfattarna om tiden som saknas i förskolan
Debatt Hon förväntas jobba extra – utan kompensation
Debatt Efter läroplanerna – han vill diskutera ”lärarplaner”
Debatt Hon vill se lärarmajoritet i förskolans bemanning
Replik Svarar Sveriges Lärare: Blerta Hoti Singh (S), ger löfte om barngrupperna
Replik Hårda svaret på Maria Wimans kritik mot nya läroplanen
Debatt Lärare vet vilka elever som behöver stöd – problemet är att de inte får vad de behöver
Debatt Professorns kritik mot nya testen: ”Bara utgångspunkten”
Debatt Ulrica Björkblom Agah skriver om behovet av stöd och eleverna som inte får det
Krönika ”Jag ska vara ärlig med att detaljstyrning skrämmer mig.”
Debatt De vill se politikerna uppfylla sina vallöften om förskolan
Debatt Trettio timmar i förskolan – för barnens skull
Ledarkrönika ”Politiker: Ett av era viktigaste uppdrag väntar i landets klassrum och barngrupper”
Skolfinansiering Så kan skolpengen begränsas för friskolorna
Krönika ”En konsekvens av ett skolsystem som brister i själva fundamentet”
Hot och våld 338 kränkningsanmälningar i Stockholm i september – lärarnas vittnesmål.
Hot och våld Växande problem: ”Mörkertalet kan vara stort”
Hot och våld Sveriges Lärares krav för att stoppa den mörka utvecklingen.
Pisa 2025 ”Pisa-resultaten är nedslående och allvarliga”
Pisa 2025 ”Årskurs 1 får en skriv- och läsinlärningskursplan”
Pisa 2025 Mer än varannan utlandsfödd femtonåring saknar grundläggande läsförståelse.
Pisa 2025 ”Ett stort misslyckande”
Hot och våld ”De yngsta elevernas respektlöshet chockerade mig.”
Debatt ”En del barn kommer till skolan och ser bokstäver som konstiga ’krumelurer’”.
Krönika ”Praktisk klokhet är inte något vi blir färdiga med.”
Debatt Insikten fick läraren att göra om sin undervisning.
Debatt ”Tvingas pussla med enskilda semesterdagar som kan dras in i sista sekund.”
Betyg Två ämnen ger flest F: ”Behöver kostym i rätt storlek”
Krönika ”Skräcken på jorden. Ett tidsmässigt blodbad!.”
Sveriges lärare Skyddsombudens dag: ”Viktigare än någonsin”.
Arbetsmiljö Anledningen: Han skyddade en låda med mobiltelefoner.
Hot och våld Facket: ”De klarade inte mer.”
Forskning Inger Eriksson får Lärarstiftelsens forskarpris.
Hot och våld ”Vi delar Sveriges Lärares bild av att anmälningarna har ökat.”
Hot och våld 338 fall bara i september – så utsätts lärare av hot och våld av elever.
Debatt Han kräver att svenska skolan ändrar riktning – en gång för alla
Hot och våld Kräver skydds- och stödinsatser – har 14 dagar på sig att agera.
Debatt Motivationsforskaren vill nyansera bilden av elevers ansträngning att lyckas
Avtalsrörelse Förhandlingschefen: ”Vad som är bra för lärare, det är det inte SKR som ska uttala”
Debatt Granskning visar brist på logopeder och viktiga kunskaper
Nedskärningar Facket varnar: Brist på personal en fara för undervisning och säkerhet
Arbetsmiljöbrott Fick rätt i tvist med arbetsgivaren: ”En facklig seger”
Juridik Sveriges Lärare: Skydd för anställda i offentlig sektor.
Krönika ”I just den här frågan fungerar inte den representativa demokratin.”
Debatt Elisabeth Sandstedt skriver om arbetsgivarens svar på lärarnas larm om resurser
Debatt ”Varje vecka lägger vi och våra kollegor mycket tid på att kontrollera frånvaro”