![](/contentassets/04a45065256747dbbb3d898c2777bb09/fredrik-andersson-2-sjobo-foto-christian-ornberg.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
”Ibland behöver det kanske bli riktigt illa för att det sedan ska bli bättre”, säger Fredrik Andersson. Foto: Christian Örnberg
Fredrik Andersson, skyddsombud för Sveriges Lärare i Sjöbo, såg tillsammans med en kollega till att stänga Färsingaskolan efter att våldet eskalerat.
Våld i skolan
När våldet eskalerade och hemmagjorda bomber exploderade på Färsingaskolan i Sjöbo drog facket i nödbromsen.
Skyddsstoppet kan vara början på en vändning.
– Antalet sökande till lediga lärartjänster har ökat dramatisk, säger Fredrik Andersson som är skyddsombud för Sveriges Lärare på skolan.
LÄS ÄVEN: Granskning: Varje timme hotas en lärare av elever
Strax före sportlovet lämnade han tillsammans med en kollega in en begäran om skyddsstopp efter en höst och vinter med våld, skadegörelse och hot mot lärare och annan skolpersonal.
Tre hemmagjorda ”bomber” som några elever tillverkat blev droppen. En ”bomb” exploderade på skolgården, en annan i ett omklädningsrum och en tredje utanför skolområdet.
Skolans ansvariga kunde inte längre garantera säkerheten för vare sig elever eller personal, enligt skyddsombuden. En fackligt aktiv lärare liknade Färsingaskolan vid en krigszon.
I en arbetsmiljöenkät som Sveriges Lärare genomförde kort före skyddsstoppet svarade en majoritet av lärarna på skolan att de vill byta jobb, flera att de hotats av vårdnadshavare, nära hälften att de blivit påhoppade fysiskt eller trakasserade av elever, sju av tio att de har drabbats av olika hälsoproblem och nästan alla att deras arbetsbelastning är hög eller mycket för hög.
Färsingaskolan är ett renodlat högstadium med cirka 440 elever. Förra läsåret hade skolan, enligt Skolverkets statistik, 31,2 lärartjänster. 45,3 procent av lärarna (omräknat till heltidstjänster) var legitimerade och behöriga i minst ett av de ämnen som de undervisade i.
Under de senaste sex åren har skolan bytt rektor fem gånger. Sedan ett år tillbaka saknar den en ordinarie skolledning.
Vi har aldrig haft så många sökande, både behöriga och obehöriga.
60 procent av de elever som i fjol gick ut årskurs nio uppnådde kunskapskraven i alla ämnen. Bland pojkarna var andelen mindre än hälften, 45,5 procent.
En stor del av eleverna kommer från hem med svag utbildningsbakgrund. Andelen nyanlända och elever med utländsk bakgrund är låg.
Fredrik Andersson beskriver tiden efter skyddsstoppet som i huvudsak positiv, även om det har inträffat en del incidenter. Två fönster har krossats och fyra av skolans toaletter har vandaliserats och satts ur funktion.
– Det har rekryterats lärare i fritidshem som rör sig i korridorerna och som kan stävja oro, alla elever har fått låstaggar vilket gör att vi kan begränsa utomståendes möjligheter att komma in i skolan och det har tagits fram en ansökan om tillstånd för kameraövervakning. Lokalerna håller på att gås igenom för identifiering av osäkra platser och områden med mycket vandalism. Samverkan med socialförvaltningen och polisen har förbättrats.
– Vikariepoolen har utökats och det har även anställts personal som ersättning för de som har slutat. Dessutom är ytterligare några på väg in. Vi saknar dock fortfarande behöriga lärare.
Är det få sökande till lediga tjänster?
– Tvärtom. Vi har aldrig haft så många sökande, både behöriga och obehöriga, som efter skyddsstoppet. Det gäller även i ämnen som matematik, kemi, musik, slöjd och hemkunskap. Förr var det ofta inga behöriga sökanden alls till vissa lediga tjänster.
– Av medias rapportering kring skyddsstoppet har det framgått att det ska införas vissa åtgärder. Kanske tänker en del att detta är en skola som nått botten och som nu är på väg uppåt. Lärare gillar dessutom utmaningar.
”Ibland behöver det kanske bli riktigt illa för att det sedan ska bli bättre”, säger Fredrik Andersson. Foto: Christian Örnberg
Fredrik Andersson berättar att antalet lärarlösa lektioner har minskat.
– Detta trots ganska hög sjuk- och vabfrånvaro. Tidigare hade vi i genomsnitt mellan 18 och 25 obemannade lektioner per dag. De har minskat till några få, ibland inga alls.
Krävdes det en krasch för att få till stånd en förändring?
– Ibland behöver det kanske bli riktigt illa för att det sedan ska bli bättre. Förra läsåret var det lugnt på skolan. Coronapengarna, som i Sjöbo odelat gick till Färsingaskolan, gjorde att vi kunde har en högre bemanning. Men sedan försvann de pengarna.
– Kommunen har nu gjort en satsning som gäller fram till sommaren. Vi får se vad som blir kvar till hösten.
Tänker du arbeta kvar?
– Ja. Efter att under många år ha arbetat som SO-lärare på ett gymnasium i Lund ville jag ha lite omväxling och bestämde mig för att testa högstadiet Sjöbo. Jag bor i Dalby som ligger cirka två mil härifrån. Det var för snart sex år sedan. Jag har aldrig ångrat mig. Jag trivs med kollegerna, eleverna och undervisningen. Det är utmanande, roligt och spännande. På sista tiden dock kanske lite väl spännande.
2020 koncentrerades Sjöbo kommuns samtliga högstadier till Färsingaskolan.
– En stor skola gör det lättare att få till stånd heltidstjänster, vilket kan vara positivt ur bland annat behörighetssynpunkt. Större skolor med flera lärare är dessutom ofta mindre sårbara för sjukdom eller liknande än små, säger Fredrik Andersson.
– En enda högstadieskola i kommunen kan samtidigt göra det svårare att bryta upp gäng och flytta elever om det finns behov av det.
För tre år sedan blev Färsingaskolan Sjöbos enda högstadium. På skolan går det cirka 440 elever. Foto: Christian Örnberg
Ninda Wegbratt Menkus, chef för familjeförvaltningen i Sjöbo, berättar att det pågår arbete med att rekrytera en permanent rektor till skolan.
– Vi har även beslutat att utökat antalet skolledartjänster på Färsingaskolan från 1,5 till en rektorstjänst plus 1,5 tjänster som biträdande rektorer.
– Skolan har haft en hög omsättning på rektorer och saknat en stabil ledning vilket har bidragit till att det är mycket som har fallerat, framför allt rutiner och strukturer. Man har kommit in i en ond cirkel.
Att många lärare i Sjöbo har en tuff arbetssituation har varit känt länge. 2019 till exempel, uppgav drygt 8o procent av lärarna på Färsingaskolan i en enkätundersökning att de under det senaste året haft långvariga stressymptom. En lika stor andel svarade att de planerade att söka arbete någon annanstans, vilket en del också gjorde.
– Jag har arbetat här sedan i september 2021 och är alltså ganska ny i kommunen. Jag vet att det även tidigare gjorts insatser för att komma till rätta med problemen. Men det har uppenbarligen inte varit tillräckligt, säger Ninda Wegbratt Menkus.
Facket: Det som pågår i kommunerna är ett lagbrott
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.