7 sexämnen som eleverna vill ha

Vi fortsätter på sidan 13 där kvinnans könsorgan är avbildade. Alldeles ovanför slidmynningen mynnar hos kvinnan urinröret. Omkring slidmynningen ligger två par hudveck, de så kallade små och stora blygdläpparna …”

Så där låter det i en gammal inspelning från Sveriges Radio. Beskrivningen har inte mycket gemensamt med den sexualundervisning som dagens elever får. 

Eller …?

– Enligt ungdomarna är sex- och samlevnadsundervisningen inte anpassad efter dem. Den kommer in för sent och fokuserar på fel ämnen. Lärarna är inte uppdaterade på hur ungdomarnas värld ser ut. Dessutom är det för mycket fokus på det negativa – sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter. 

Ungdomarna vill hellre, enligt Unis, prata om hur man har sex, pornografi, samtyckeslagstiftning och hbtq- och identitetsfrågor. 

– De har också många frågor om relationer. Hur ser en bra relation ut? Vad gör man om en relation inte är bra? Hur gör man slut på ett vettigt sätt?

Om undervisningen brister finns risken att ungdomarna vänder sig till pornografin för att lära sig hur man ska ha sex, påpekar Brian Unis:

– De försöker kanske hitta svaren på nätet, och inom porrindustrin. På nätet är det lätt att hamna fel. Särskilt drabbar det killar som kanske inte har någon att prata med. De går och grubblar i sin ensamhet. Att tonåringar ska vara utlämnade till sig själva för att utveckla sin sexualitet och identitet är ett svek från vuxenvärlden.

Det finns många förutfattade meningar om unga och sexualitet, menar forskaren Brian Unis. Ungdomar i dag lever i en helt annan värld jämfört med hur det såg ut när till exempel han själv var ung. Sociala medier och internet har inneburit stora förändringar. Bara en sådan sak som att hbtq-frågor är så synliga. I nästan varje tv-serie eller film tas ämnet upp. Dagens ungdomar är medvetna och pålästa, och risken finns att sex- och samlevnadsundervisningen blir för ytlig. 

På senare tid har ungdomsmottagningar rapporterat om unga kvinnor som har skador i underlivet efter hårt sex, vilket lett till en debatt om pornografins roll i det sexuella mötet. Brian Unis ställer inga direkta frågor om porr i sin avhandling, som blev klar i fjol. 

– Men jag kommer indirekt in på pornografi. Jag frågade bland annat var tonåringarna får sin kunskap ifrån, och många svarade porr. De flesta unga inser dock att pornografin inte ger en realistisk bild av sex, samtidigt kan det finnas en press att testa det man ser inom pornografin. 

Brian Unis konstaterar att det finns en koppling mellan psykisk ohälsa och problem relaterade till sexualitet. En dålig sexuell relation kan göra att man mår psykiskt dåligt. Och den som lider av psykisk ohälsa kan uppleva att det påverkar sexlusten. Om Brian Unis får önska något så är det att psykiatrin blir bättre på att prata med unga om sex. En ung person som dras med psykisk ohälsa kanske har varit med om ett sexuellt övergrepp? 

Brian Unis har en bakgrund som skolsköterska. Han hann jobba på skolor i tretton år innan han ”halkade in” på forskning. Det senaste decenniet har han enbart verkat inom universitetsvärlden. Utifrån sin egen erfarenhet vill Brian Unis gärna slå ett slag för skolsköterskorna och ungdomsmottagningarna.   

– Skolsköterskorna befinner sig nära ungdomarnas verklighet. De är ofta uppdaterade och trovärdiga, och därmed uppskattade av ungdomarna. Dessutom har de en vana att prata om känsliga ämnen, som inte sällan omfattas av sekretess. En skolsköterska följer samma elever under en längre tid. Jag har sett elever växa upp, och följt dem från att de börjat på sexårs till att de gått ut grundskolan. Det gör att man får en nära relation. Lärare byts ut, men skolsköterskorna finns kvar. 

Lärarna har därmed mycket att vinna på att samarbeta med skolhälsovården och ungdomsmottagningen, menar Brian Unis. 

– Många lärare föreställer sig att de måste vara personliga i sin sex- och samlevnadsundervisning. Det sägs ju ibland att en lärare som är trygg i sin egen sexualitet har bättre förutsättningar att undervisa. Och ja, det är förstås alltid bra att vara trygg i sig själv. Men det betyder inte att man måste berätta om sig själv. 

Om det känns obekvämt är en bra början att bolla över till eleverna: Vad vill ni att vi pratar om? Vad är ni nyfikna på? Men också att stämma av med skolsköterskan – vilka frågor kommer hen i kontakt med just nu?

Brian Unis är positiv till att sex- och samlevnadsundervisning blir en del av lärarutbildningen. Han tycker också att det vore bra om lärarna kunde få stöd i skolan i ämnet. Kanske någon form av mentorskap? Däremot är han tveksam till att integrera sexualkunskap i all undervisning och att alla lärare ska ansvara för att ta upp det i sitt ämne. 

– Tanken är förstås god, sex och samlevnad handlar ju om så många olika saker och kan vridas och vändas på i alla ämnen. Varför inte läsa en engelsk text om sex på engelskan? Eller prata om de samhälleliga aspekterna av sex på samhällskunskapen? Men risken är uppenbar att det inte händer, och därmed riskerar sex- och samlevnadsundervisningen att falla mellan stolarna.