Sexrevolutionen: Så förändras undervisningen 2022

Det här ämnet är inte som andra kunskapsområden och fortfarande saknar många svenska skolelever helt undervisning i ”Sex och samlevnad”, som det heter fram till hösten 2022. Då blir namnet på kunskapsområdet ”Sexualitet, samtycke och relationer”. Då sker också förändringar såväl för lärarutbildningen som för läroplanen. 

Kunskapsområdet sex- och samlevnad finns sedan 1 januari i år redan som examensmål för grundlärarutbildningen mot arbete i årskurs 4 – 6. Från höstterminen 2022 för samtliga grundlärarprogram och ämneslärarprogrammet, oavsett ämnesinriktning och stadie.

Läroplanen förändras när det gäller kunskapsområdet från 2022. 

Ämnet ska inriktas mer på värderingar och frågor om frivillighet och samtycke. Eleverna ska också lära sig ett kritiskt förhållningssätt till pornografi.

I den här texten kommer du att möta lärare, myndighetsföreträdare och skolutvecklare. Som så många gånger efterfrågas goda exempel för klassrummet.

---

En forskargrupp vid Stockholms universitet har fokus på undervisningen i sexualitet och relationer. Forskarna är ute på skolor och möter lärare och deras frågor. I gruppen ingår bland andra doktoranden Sara Planting-Bergloo. I hennes möten med lärare har det varit många som velat diskutera hur man kan tala om pornografi, vilket ingår i den uppdaterade läroplanen. I den står bland annat: ”Eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang, bland annat i pornografi.”

I många år var Sara Planting-Bergloo själv biologilärare på gymnasiet och i det uppdraget ingick att undervisa i sexualkunskap. Den erfarenheten tar hon med sig in i forskningen.

– Vi blev generade allihop många gånger och fulskrattade tillsammans. Det här är ett område som handlar om att känna, då går det inte att vara sval och distanserad. Det kan vara svårt att tala om ämnet, både i klassrummet, med vårdnadshavare och partners och därför behöver vi öva på det, säger Sara Planting-Bergloo, vars inriktning är naturvetenskaplig didaktik vid Stockholms universitet.

Hennes uppfattning är att eleverna ville ha mycket undervisning och gärna diskutera med en eller flera vuxna. Hon tyckte också att laddningen successivt blev mindre i klassrummet och frågorna avdramatiserades. 

Det hände att hon höll lektioner i ämnet tillsammans med en kollega.

– Bara inom biologin kunde frågorna röra sig mellan bröstcancer till djupa relationer under en lektion, då var det bra att vara två.

I forskningsprojektet, där hon som nämnts ingår, har flera lärare velat diskutera hur de kan ta upp pornografi, om de ska det och i så fall när.

– De har noterat intresset hos eleverna och samtidigt förväntningar från samhället och vårdnadshavare att de ska ta upp det i skolan.

Hon konstaterar att forskningen spretar när det gäller förhållningssättet till pornografi i skolundervisning. Det finns forskning i bland annat USA, Canada och Australien men väldigt lite från en svensk kontext.

Forskningen pekar i två riktningar. En inriktning, som bland annat förespråkas av den amerikanska forskaren Emelie Rothman, är att undervisa om pornografisk litteracitet.  

Detta bygger på verktyg för kritisk granskning av pornografi och handlar även om språk och de juridiska gränserna. Kritik mot detta arbetssätt har kommit bland annat genom en kanadensisk studie bland unga universitetsstudenter, gjord av Alanna Goldstein, som menar att svaren som gavs var så att säga de rätta inlärda svaren, utan eftertanke. Goldstein menar att diskussioner i mindre grupper kan utveckla förhållningssättet till sex på ett helt annat sätt.

Den andra vägen att arbeta, som knyter an till Goldsteins forskning, är med en öppnare attityd i skolan. Det innebär att en lärare kan diskutera såväl relationer och kommunikation, som samtycke och jämställdhet.

På den vägen kan man även komma in på pornografi med sina elever.

Och när förlorade du oskulden?

---

I Storbritannien pågår en debatt kring om vi alls ska diskutera pornografi i skolorna eller inte:

– Här finns en studie som visar att en av anledningarna till att ungdomar ser på porr är att undervisningen i skolan inte är relevant nog eller inte ger svar på frågorna eleverna har, säger Sara Planting-Bergloo.

Hennes egen forskning visar i de preliminära resultaten att lärare vill undervisa om detta. 

– Här har skolledarna verkligen ett tungt ansvar. Det innebär att ge lärarna tid och möjlighet att diskutera olika förhållningssätt, ämnesspecifika och tvärvetenskapliga ingångar, säger hon och menar att detta kräver en skol-övergripande plan och progression för sexualundervisningen.

Skolinspektionens senaste granskning av ämnet, klar 2018, bekräftade att skolledarnas roll kan vara avgörande. De skolor där undervisningen fungerade, där hade skolledarna tagit ett tydligt övergripande ansvar.

Medan Skolinspektionens granskning pågick, startade #metoo-rörelsen. 

– Frågan om undervisningen i sex- och samlevnad blev alltmer aktualiserad, det fanns ett stort behov av att ta upp frågorna som en följd av samhällsförändringen. 

Orden sägs av Marita Bergman, undervisningsråd på Skolinspektionen. I grunden är hon högstadielärare och undervisade i svenska, tyska och so-ämnen. Hon har full förståelse för att lärare kan tycka att det är jobbigt att ta upp ämnet sex, relationer och samlevnad.

– Eleverna kan vara ganska tuffa. Hur ska du svara när någon av dem i klassrummet ropar: ”Och när förlorade du oskulden?”. Det gäller att veta hur man ska hantera frågor av den här typen. Att kunna säga att frågan är intressant men att den är för privat, att våga visa att det finns gränser. De måste få ställa sina frågor men det är du som lärare som måste sätta gränserna mot det privata.

Marita Bergman var själv med ute vid några av granskningarna på skolor under 2017.

– Vi var väldigt välkomna när vi kom ut till skolorna. Men skillnaderna var mycket stora i vilken utsträckning sex- och samlevnad undervisades. Vi som arbetar för en likvärdig skola mötte en olikvärdig skola på det här området.

Det som förvånade henne och hennes kollegor var att ämnet i så liten grad var kopplat till värdegrundsarbetet och att det inte heller var ämnesövergripande.

– Alla ska hjälpas åt, med respekt för att en del lärare är bättre på att samtala med eleverna, säger hon och lägger till att vi inte får glömma kuratorerna och elevhälsan och hur värdefull deras kompetens är just i arbete med sex- och samlevnad.

I granskningen blev skolledarens avgörande roll och ansvar tydlig. Skolor där undervisningen fungerade bra, enligt granskningen, visade på ett antal framgångsfaktorer. Skolinspektionens identifierar fyra förutsättningar:

– Ett systematiskt utvecklingsarbete med tydliga mål för sex- och samlevnadsundervisningen, uppföljning och utvärdering. 

– Rektorerna följde regelbundet upp att lärarna hade kompetens för att undervisa om ämnet och ordnade kompetensutveckling när det behövdes. 

– Lärarna gav eleverna ett verkligt inflytande i både planeringen, genomförandet och utvärderingen av sex- och samlevnadsundervisning. 

– Lärarna gav också eleverna regelbundet tid att tillsammans med lärarna reflektera kring en rad olika normer på området. Elevhälsans uppdrag var också väl förankrat i personalgruppen.

Vilka är de största utmaningarna framåt?

– En mycket jobbig sak är pornografi och att närma sig den. Vi kan inte ducka för den men vi vill komma åt det bakvägen genom att tala om jämlikhet och samtycke. Då går det heller inte att undgå att tala om pornografi. Det är att tala om värderingar, också de som finns i porrindustrin, säger Marita Bergman.

Hon är väl medveten om vilken stor utmaning detta kan vara för lärare och lägger till att det delvis också kan vara en generationsfråga om man diskuterar frågor som har med sex att göra.

– Men det kan oavsett verkligen vara bra att ta med även elevhälsan för att kunna ta ett helhetsgrepp om ämnet på skolan. De kan vara mer neutrala eftersom de inte har någon lärarroll. De kan ta upp frågor som kanske eleverna uttrycker och sedan ta dem vidare till arbetslag och skolledning, säger Marita Bergman.

En av de största styrkorna i svensk skola, som blir tydligt i det här sammanhanget, är skolornas arbetslag. I dessa, menar Marita Bergman, kan man verkligen dela upp ansvaret och gå in och hjälpa varandra.