Trots miljarder – fyra av tio tvingas spara
Välfärdsmiljarderna Nästan var tredje kommun kommer inte att kunna behålla befintlig personal inom grundskolan trots ökade statsbidrag. Det visar en unik granskning gjord av Lärarnas tidning.
”I en del av Sverige kan man stoppa uppsägningar, i andra kan man anställa fler i äldreomsorgen eller bygga en ny förskola.” Magdalena Andersson om väldfärdsmiljarderna.
Det ekonomiska läget för Sveriges kommuner är tufft. Regeringen med L och C valde därför att redan den 20 januari presentera tillskottet på 3,5 miljarder till Sveriges kommuner. Pengarna var tänkta att ”släppas” först i vårändringsbudgeten i april.
Finansminister Magdalena Andersson konstaterade under presskonferensen:
– Den ekonomiska tillväxten är något lägre, och det vore olyckligt om kommuner och regioner behöver strama åt i ett läge där vi går in i en sämre konjunkturutveckling.
Men LT:s enkätundersökning visar att:
Många skolchefer och rektorer kämpar med stora underskott på miljontals kronor från i fjol, andra får inte kompensation för hyres- och löneökningar. Mindre kommuner berättar att de tappat hundratals elever när flyktingbarn flyttat och blivit kommunplacerade på annan ort. Det finns också kommuner som måste betala igen andra statliga bidrag på grund av att de tvingats spara.
Och de är inte ensamma om att ha en svår ekonomisk situation i kommunen. Ofta har andra förvaltningar inom kommunerna som äldreomsorgen och socialtjänsten stora hål i sina budgetar.
Så det finns inga garantier för att just skolan ska få del av de statliga välfärdsmiljarderna.
Skolchefen Cecilia Axelsson i Tranås kommun, med cirka 19 000 invånare, är en av de skolchefer som svävar i ovisshet om hon får del av de 6,4 miljoner som kommunen väntas få i statsbidrag. Hon kämpar med ett underskott från 2019 på 66,8 miljoner.
– Vi har ett stort underskott och har under 2019 jobbat hårt med olika besparingsförslag. Arbetet måste fortsätta 2020. Vi har inget val, pengarna räcker inte och besparingarna måste fortsätta för att nå en budget i balans framöver, skriver hon i ett mejl.
Besparingarna i Tranås leder till att bland annat digitaliseringssatsningen i skolan har stoppats, närmare 40 tjänster tas bort från grundskolan och lokaler ses över.
I lilla Norsjö kommun med drygt 4000 invånare har man dock en bra situation och kan använda statsbidragen till utveckling av skolan. Några nyanställningar räknar man dock inte med inom grundskolan.
– Men utan statsbidragen skulle vi stagnera, säger Beatrice Bergqvist, tf verksamhetschef för skolan.
Vårändringsbudgeten med välfärdsmiljarderna läggs fram i riksdagen senast 15 april för debatt. Därefter har oppositionen möjlighet att lägga fram sina alternativa förslag. Allt bereds av finansutskottet och därefter väntas riksdagen fatta beslut om välfärdsmiljarderna i juni.
Oppositionen – V, M, KD, har med stöd av SD lagt fram ett förslag om ytterligare 2,5 miljarder. Det förslaget bereds nu av finansutskottet och väntas gå upp för beslut och debatt i riksdagen den 19 februari. Om det förslaget går igenom i riksdagen kan kommunerna eventuellt få de pengarna tidigare än regeringens, C:s och L:s välfärdsmiljarder.
