![](/contentassets/8f19fd6453894d00a8b5ac263df5e989/fredrik_zimmerman-2.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Fredrik Zimmerman är 44 år och forskare vid högskolan i Borås. Han är aktuell med boken ”Nya vägar till en likvärdig skola” (Liber) där han framför kritik om antipluggkulturen hos pojkar.
Porträtt
Han skolkade sig igenom första året på gymnasiet men ryckte upp sig lagom till universitetet.
Fredrik Zimmerman är sociologen som rör upp känslor med senaste boken ”Nya vägar till en likvärdig skola”, som nedmonterar tanken om pojkars pluggförakt.
LÄS ÄVEN: Forskaren: Därför preseterar pojkar sämre i skolan
Fredrik Zimmermans bok ”Nya vägar till en likvärdig skola – hur teorier om antipluggteori leder fel och vad vi i stället ska göra för att fler pojkar ska lyckas i skolan” kan läsas som ett hårt slag mot en tankebildning som författaren menar styrt forskningen sedan sextiotalet. Resonemanget går ut på att flickors mående och resultat premieras.
– Att stödja flickor i skolan är viktigt och positivt, men pojkarna har glömts bort, säger Fredrik Zimmerman, som poängterar att boken inte är en kritik mot feminism.
– Feministiska teorier har inget förklaringsvärde när det gäller hur pojkar presterar i skolan, fast är givetvis viktiga i andra sammanhang, säger han.
Och reaktionerna kommer från två läger.
– Jag känner väl att jag blir avskydd från båda sidor – men det blir svårt för feministkritikerna att se mig som anhängare när jag pratar om hur man bäst gynnar båda könen – jag går inte in och säger att pojkarna borde ha högre betyg utan att vi måste hjälpa dem, säger han.
LÄS ÄVEN: Flickorna har gått om pojkarna i alla ämnen
I rapporten för Kunskapsskolan från 2020 listade han antipluggnormen som en orsak till pojkarnas sämre skolprestationer.
Sedan dess har Fredrik Zimmerman bytt riktning, till att prata om hur pojkars resultat kan lyfta.
– Jag gick in och tittade på var begreppet antipluggkultur kommer ifrån, och jag upptäckte att något skavde. Det stämde inte med forskningen. När jag började gräva i det vetenskapliga belägget så fanns det inget, säger han.
Fredrik Zimmerman är 44 år och forskare vid högskolan i Borås. Han är aktuell med boken ”Nya vägar till en likvärdig skola” (Liber) där han framför kritik om antipluggkulturen hos pojkar.
Och frågan kom också att aktualiseras för honom privat. Efter tre misslyckade försök med provrörsbefruktning föddes sonen Hamilton. Fredrik Zimmerman fick fler anledningar att fundera över pojkars villkor i skolan.
Själv hade han det svårt.
– Jag var inte underkänd, men fick kämpa. Framför allt hade jag svårt för svenska och det påverkar alla andra ämnen, säger han.
På gymnasiet eskalerade situationen. Men inte på grund av antipluggkulturen, enligt Fredrik Zimmerman.
Han menar att den är en konstruktion inpressad för att passa ett feministiskt tankemönster där kvinnorna är i underläge.
Men pojkarna – sådana pojkar som han en gång var – känner sig inte starka och osårbara. De känner att de inte duger.
Slutsatsen bygger han på intervjuer med elever på sju skolor, varav majoriteten jobbat hårt med att minska betygsglappet och stoppa pojkarnas skolk.
Små resultat från en liten grupp, med fokus främst på de pojkar som mådde dåligt.
– Ute på skolorna fokuserar jag lika mycket på flickor, men då kan diskussionen gå in på att ”ska du som man diskutera detta”. Det tar en så stor plats, även om kritiken kommer från en liten minoritet. Men den är högljudd, säger han.
Hur mycket kan man generalisera baserat på intervjustudier med en liten grupp pojkar som mår dåligt?
– Man kan inte dra för stora växlar enbart på mina studier, men jag upplever att det går att generalisera eftersom jag sätter mina studier i kontext till andra. Det finns även kvantitativa studier som säger att en god hög kvalitet i skolan med utbildade lärare gynnar flickor, men gynnar pojkarna mer. Hög kvalitet i undervisningen utjämnar könsskillnader i skolan, säger Fredrik Zimmerman.
Fredrik Zimmerman vill i sin nya bok peka på att det inte är en utbredd antiplugg-kultur som ligger bakom pojkarnas misslyckanden.
Trickset är, enligt Fredrik Zimmerman, tydlighet, ordning och reda.
– Jag skulle aldrig föreslå något som inte gynnar båda könen. Det går att skapa en skola som är gynnsam för alla.
För honom själv krävdes det sommarskola för att bli godkänd i matte i ettan på gymnasiet.
– I mitten på gymnasiet så började det lossna. Jag fattade hur viktigt det var och att jag inte skulle lyckas i livet om jag inte klarade det. Jag försökte hitta sätt att studera på, och när jag kom till universitetet hade jag en bra studieteknik, säger Fredrik Zimmerman.
Är det något så enkelt som studieteknik som kan hjälpa pojkarna?
– Om vi pratar om vad som missgynnar pojkar så bidrar vi också till att öka deras jämställdhet. I stället för att lägga all skuld på pojkarna.
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.