Fredrik Zimmerman är 44 år och forskare vid högskolan i Borås. Han är aktuell med boken ”Nya vägar till en likvärdig skola” (Liber) där han framför kritik om antipluggkulturen hos pojkar.
Han utmanar bilden av pojkars pluggförakt
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se
Porträtt
Han skolkade sig igenom första året på gymnasiet men ryckte upp sig lagom till universitetet.
Fredrik Zimmerman är sociologen som rör upp känslor med senaste boken ”Nya vägar till en likvärdig skola”, som nedmonterar tanken om pojkars pluggförakt.
LÄS ÄVEN: Forskaren: Därför preseterar pojkar sämre i skolan
Fredrik Zimmermans bok ”Nya vägar till en likvärdig skola – hur teorier om antipluggteori leder fel och vad vi i stället ska göra för att fler pojkar ska lyckas i skolan” kan läsas som ett hårt slag mot en tankebildning som författaren menar styrt forskningen sedan sextiotalet. Resonemanget går ut på att flickors mående och resultat premieras.
– Att stödja flickor i skolan är viktigt och positivt, men pojkarna har glömts bort, säger Fredrik Zimmerman, som poängterar att boken inte är en kritik mot feminism.
– Feministiska teorier har inget förklaringsvärde när det gäller hur pojkar presterar i skolan, fast är givetvis viktiga i andra sammanhang, säger han.
Och reaktionerna kommer från två läger.
– Jag känner väl att jag blir avskydd från båda sidor – men det blir svårt för feministkritikerna att se mig som anhängare när jag pratar om hur man bäst gynnar båda könen – jag går inte in och säger att pojkarna borde ha högre betyg utan att vi måste hjälpa dem, säger han.
LÄS ÄVEN: Flickorna har gått om pojkarna i alla ämnen
Bytte riktning
I rapporten för Kunskapsskolan från 2020 listade han antipluggnormen som en orsak till pojkarnas sämre skolprestationer.
Sedan dess har Fredrik Zimmerman bytt riktning, till att prata om hur pojkars resultat kan lyfta.
– Jag gick in och tittade på var begreppet antipluggkultur kommer ifrån, och jag upptäckte att något skavde. Det stämde inte med forskningen. När jag började gräva i det vetenskapliga belägget så fanns det inget, säger han.
Och frågan kom också att aktualiseras för honom privat. Efter tre misslyckade försök med provrörsbefruktning föddes sonen Hamilton. Fredrik Zimmerman fick fler anledningar att fundera över pojkars villkor i skolan.
Själv hade han det svårt.
– Jag var inte underkänd, men fick kämpa. Framför allt hade jag svårt för svenska och det påverkar alla andra ämnen, säger han.
På gymnasiet eskalerade situationen. Men inte på grund av antipluggkulturen, enligt Fredrik Zimmerman.
Han menar att den är en konstruktion inpressad för att passa ett feministiskt tankemönster där kvinnorna är i underläge.
Men pojkarna – sådana pojkar som han en gång var – känner sig inte starka och osårbara. De känner att de inte duger.
Slutsatsen bygger han på intervjuer med elever på sju skolor, varav majoriteten jobbat hårt med att minska betygsglappet och stoppa pojkarnas skolk.
Små resultat från en liten grupp, med fokus främst på de pojkar som mådde dåligt.
– Ute på skolorna fokuserar jag lika mycket på flickor, men då kan diskussionen gå in på att ”ska du som man diskutera detta”. Det tar en så stor plats, även om kritiken kommer från en liten minoritet. Men den är högljudd, säger han.
Hur mycket kan man generalisera baserat på intervjustudier med en liten grupp pojkar som mår dåligt?
– Man kan inte dra för stora växlar enbart på mina studier, men jag upplever att det går att generalisera eftersom jag sätter mina studier i kontext till andra. Det finns även kvantitativa studier som säger att en god hög kvalitet i skolan med utbildade lärare gynnar flickor, men gynnar pojkarna mer. Hög kvalitet i undervisningen utjämnar könsskillnader i skolan, säger Fredrik Zimmerman.
Fredrik Zimmerman vill i sin nya bok peka på att det inte är en utbredd antiplugg-kultur som ligger bakom pojkarnas misslyckanden.
Trickset är, enligt Fredrik Zimmerman, tydlighet, ordning och reda.
– Jag skulle aldrig föreslå något som inte gynnar båda könen. Det går att skapa en skola som är gynnsam för alla.
"Prata om det som missgynnar pojkarna"
För honom själv krävdes det sommarskola för att bli godkänd i matte i ettan på gymnasiet.
– I mitten på gymnasiet så började det lossna. Jag fattade hur viktigt det var och att jag inte skulle lyckas i livet om jag inte klarade det. Jag försökte hitta sätt att studera på, och när jag kom till universitetet hade jag en bra studieteknik, säger Fredrik Zimmerman.
Är det något så enkelt som studieteknik som kan hjälpa pojkarna?
– Om vi pratar om vad som missgynnar pojkar så bidrar vi också till att öka deras jämställdhet. I stället för att lägga all skuld på pojkarna.
