
Källa: Skolverket, 2020
Pojkarnas betyg
Lägre meritpoäng, sämre provresultat och fler som går ut nian utan gymnasiebehörighet.
Pojkarna är skolans förlorare. Det visar Lärarens stora granskning av niornas slutbetyg.
Skolan ska vara lika för alla, oavsett var du bor och vem du är.
Men trots skollagens tal om ”likvärdighet” och ”lika rättigheter oavsett kön” är skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat stora.
Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson påstod, i samband med att ny betygsstatistik presenterades i slutet av september att skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat har minskat.
Källa: Skolverket, 2020
Men det är en sanning med modifikation.
Vi har granskat slutbetygen i samtliga ämnen i årskurs 9. Och de visar snarare att skillnaderna i de flesta ämnen har ökat.
Sedan dagens betygssystem infördes 2012/2013 har skillnaderna mellan pojkar och flickor ökat i 17 av de 21 ämnen som vi redovisar i tabellen här bredvid. Störst förändring har det varit i fysik och kemi. 2012/2013 var flickornas betyg 6 respektive 9 procent bättre än pojkarnas. I våras hade det ökat till nio respektive 12 procent.
I våras var flickorna bäst i alla ämnen. Till och med i det mest traditionella ”pojkämnet” idrott och hälsa, där pojkarna haft bättre betyg i decennier.
I genomsnitt har flickorna 12 procent högre genomsnittspoäng.
LÄS MER De fick fler pojkar att lyckas i skolan
I idrott och hälsa har visserligen pojkarna samma snittpoäng som flickorna, 14,6. Men flickorna är vassast. 7 procent fler flickor har toppbetyget A i idrott.
Mönstret återkommer i varje ämne. Flickorna har bättre genomsnittspoäng och skyhögt många fler toppbetyg, mer än dubbelt så många A i genomsnitt i jämförelse med pojkarna.
I bild går det mindre än en pojke på tre flickor med betyget A. Svenska och hem- och konsumentkunskap sticker också ut. Där har flickorna mer än 200 procent fler A.
Arbetarklasskillar och invandrarkillar löper störst risk att hamna i en antipluggkultur. De drabbas därför hårdast.
En förklaring till de stora betygsskillnaderna är att pojkarna är sämre på att skriva.
– Betygsskillnaderna är ofta stora i ämnen som kräver god skriftlig förmåga, till exempel svenska och samhällskunskap. Medan skillnaden i matematik är betydligt mindre, säger Peter Wall, doktorand i pedagogiska studier vid Karlstads universitet och kvalitetsstrateg
i Karlstads kommun.
LÄS MER Forskaren: ”Pojkar behöver mer styrning”
Samtidigt som pojkarnas betyg dalat i många ämnen har allt fler pojkar bristande läs- och skrivfärdigheter. Vid de senaste Pisa-undersökningarna klassades nästan var femte 15-åring som funktionell analfabet.
– Det är verkligen ett gigantiskt svek mot de här pojkarna. Det är ett misslyckande och de hamnar i ett oundvikligt utanförskap, säger Isobel Hadley-Kamptz, författare och opinionsbildare som också satt med i den statliga utredningen Deja, Delegationen för jämställdhet i skolan.
När flickorna har högre betyg i alla ämnen medför det också att pojkarna halkar efter i annan tung skolstatistik.
Isobel Hadley-Kamptz.
Pojkarna har lägre:
Meritvärden. 2020 hade flickorna 234,2 poäng i 16 ämnen mot pojkarnas 209,8. Även om meritpoängen ökat för både pojkar och flickor sedan meritvärdet lanserades 1998 har skillnaderna mellan könen ökat något. 1998 hade flickorna 11 procent högre meritvärden än pojkarna, mot 12 procent 2020.
Gymnasiebehörighet. 2020 gick 15,7 procent av pojkarna ut grundskolan utan behörighet till nationella program på gymnasiet. Motsvarande siffra för flickorna var 13,7 procent.
LÄS MER Enkät: Så ska fler pojkar lyckas i skolan
Skillnaden mellan pojkar och flickor fortsätter också på gymnasiet. Till viss del förstärks den.
Bland avgångseleverna 2019 tog 92,8 procent av flickorna gymnasieexamen medan det var 89,3 procent av pojkarna.
Ännu större skillnader var uppvisade andelarna som gick ut gymnasiet med grundläggande högskolebehörighet. 80,8 procent av flickorna och 66,4 av pojkarna.
Men Sverige är inte ensamt.
– Grundtendensen är densamma i stora internationella studier. Pojkar har generellt sämre skolprestationer, säger Inga Wernersson, professor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst.
Källa: Skolverket, 2020
Varför är det så?
– Det finns en social delförklaring som har med föreställningar om maskulinitet och femininitet att göra. Det är viktigare för pojkar att vara bäst. De som kanske inte klarar det faller djupare. Flickor är inte lika grandiosa utan de anstränger sig och gör så gott de kan. Ända sedan flickorna fick samma tillgång till högre utbildning utöver folkskolan 1927 har de haft högre betyg i vissa ämnen. Deras förmåga att läsa och skriva var redan då högre och det är en viktig förklaring.
Isobel Hadley-Kamptz menar att betygsskillnaderna är ett bevis för att den likvärdiga skolan inte existerar.
– Skolan har blivit mycket sämre på sitt kompensatoriska uppdrag. Arbetarklasskillar och invandrarkillar löper störst risk att hamna i en antipluggkultur. De drabbas därför hårdast när skolan blir sämre på det kompensatoriska. Arbetartjejer och invandrartjejer klarar sig bättre.
Hur kan man ändra på det?
– Kultur- och normförändringar är svåra att bestämma uppifrån. Nu verkar det mest hänga på att enskilda lärare och fritidsledare lyfter pojkarna. Jag tror inte det finns något riktigt systematiskt arbete, säger hon.
Hur ska man öka likvärdigheten?
– Det kompensatoriska är tyvärr svårt att uppnå med dagens marknadifierade skolsystem. Om skolor hela tiden blir av med de enklaste och billigaste eleverna finns till slut ingen motvikt kvar kulturellt mot elever som tycker det är coolt med antiplugg, säger Isobel Hadley-Kamptz.
LÄS ÄVEN
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Sluta tala om oss lärare och tala med oss i stället. Vad lärarutbildningen ska innehålla bör rimligen även vara en fråga för verksamma lärare, skriver debattören.
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Lärarliv ”Jag minns var i klassrummet Lars-Olov satt”, säger Inez Degerman, 96.
Arbetsmiljö Sveriges Lärare anmäler Göteborgs stad till åklagare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Lärarbrist Ny dyster prognos från Skolverket: ”Vi blev förvånade”.
Krönika Maria Wiman om de digitala nationella proven: ”Det är jag som förväntas ta hand om eländet när det kommer”.
Läromedel Skolbibliotekariernas mejlkorgar fylls till brädden: ”Vi behöver stå pall”.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Förintelsens minnesdag ”Lärare måste prata om hat och fördomar”.
Kunskapsklyftan Nyckeln: Tvålärarsystem, resurstid och färre extra anpassningar.
På djupet Hoppet att vända utvecklingen står till en 50 år gammal läroplan.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Skolfinansiering Anna Olskog om kravet från nordiska lärare och rektorer: ”Kommunerna klarar det inte”.
Nedskärningar Åtta av tio överväger byta jobb – försöker få politikerna att lyssna.
Skolstök Elever sabbar lektioner och kränker – nu slår Skolinspektionen ner på skolan.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Nedskärningar Lärartjänster hotas i den lilla kommunen: ”Det motsvarar 3000 lärare i Stockholm”
Krönika Skolverket och SPSM är lite som amöbor – lever av skolan och orsakar samtidigt skada hos värden, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.
Porträtt Före detta statsepidemiologen Anders Tegnell om pandemin, öppna skolor och sitt liv efter stormen.
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Delar av skolans verksamhet är inte längre vetenskapligt förankrad”.
Granskning Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström i stor intervju om lärarnas kritik.
Granskning Skolverket bidrar till en lukrativ ”skolutvecklingsmarknad”, säger Linnea Lindquist.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Jag är lärare Petra Johansson, förskollärare i förskoleklass om vad hon skulle göra om hon var skolminister för en dag.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare vill se hårdare krav på rektorerna i arbetet mot våldet som drabbar medlemmarna
Schema Kunskapsskolan införde nytt system: ”Kulturen inte gynnsam för oss lärare”.
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Våld i skolan Missfall, tand- och ansiktsskador – så drabbades lärare av våldet under 2024.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.
Replik ”Debatten om kognitionsvetenskap visar på okunskap och felaktigheter”.