![](/contentassets/d5c4ad6a9cfb4ed6a37f9b7fcce2518f/fokustats-1.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Källa: Skolverket, 2020
Pojkarnas betyg
Lägre meritpoäng, sämre provresultat och fler som går ut nian utan gymnasiebehörighet.
Pojkarna är skolans förlorare. Det visar Lärarens stora granskning av niornas slutbetyg.
Skolan ska vara lika för alla, oavsett var du bor och vem du är.
Men trots skollagens tal om ”likvärdighet” och ”lika rättigheter oavsett kön” är skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat stora.
Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson påstod, i samband med att ny betygsstatistik presenterades i slutet av september att skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat har minskat.
Källa: Skolverket, 2020
Men det är en sanning med modifikation.
Vi har granskat slutbetygen i samtliga ämnen i årskurs 9. Och de visar snarare att skillnaderna i de flesta ämnen har ökat.
Sedan dagens betygssystem infördes 2012/2013 har skillnaderna mellan pojkar och flickor ökat i 17 av de 21 ämnen som vi redovisar i tabellen här bredvid. Störst förändring har det varit i fysik och kemi. 2012/2013 var flickornas betyg 6 respektive 9 procent bättre än pojkarnas. I våras hade det ökat till nio respektive 12 procent.
I våras var flickorna bäst i alla ämnen. Till och med i det mest traditionella ”pojkämnet” idrott och hälsa, där pojkarna haft bättre betyg i decennier.
I genomsnitt har flickorna 12 procent högre genomsnittspoäng.
LÄS MER De fick fler pojkar att lyckas i skolan
I idrott och hälsa har visserligen pojkarna samma snittpoäng som flickorna, 14,6. Men flickorna är vassast. 7 procent fler flickor har toppbetyget A i idrott.
Mönstret återkommer i varje ämne. Flickorna har bättre genomsnittspoäng och skyhögt många fler toppbetyg, mer än dubbelt så många A i genomsnitt i jämförelse med pojkarna.
I bild går det mindre än en pojke på tre flickor med betyget A. Svenska och hem- och konsumentkunskap sticker också ut. Där har flickorna mer än 200 procent fler A.
Arbetarklasskillar och invandrarkillar löper störst risk att hamna i en antipluggkultur. De drabbas därför hårdast.
En förklaring till de stora betygsskillnaderna är att pojkarna är sämre på att skriva.
– Betygsskillnaderna är ofta stora i ämnen som kräver god skriftlig förmåga, till exempel svenska och samhällskunskap. Medan skillnaden i matematik är betydligt mindre, säger Peter Wall, doktorand i pedagogiska studier vid Karlstads universitet och kvalitetsstrateg
i Karlstads kommun.
LÄS MER Forskaren: ”Pojkar behöver mer styrning”
Samtidigt som pojkarnas betyg dalat i många ämnen har allt fler pojkar bristande läs- och skrivfärdigheter. Vid de senaste Pisa-undersökningarna klassades nästan var femte 15-åring som funktionell analfabet.
– Det är verkligen ett gigantiskt svek mot de här pojkarna. Det är ett misslyckande och de hamnar i ett oundvikligt utanförskap, säger Isobel Hadley-Kamptz, författare och opinionsbildare som också satt med i den statliga utredningen Deja, Delegationen för jämställdhet i skolan.
När flickorna har högre betyg i alla ämnen medför det också att pojkarna halkar efter i annan tung skolstatistik.
Isobel Hadley-Kamptz.
Pojkarna har lägre:
Meritvärden. 2020 hade flickorna 234,2 poäng i 16 ämnen mot pojkarnas 209,8. Även om meritpoängen ökat för både pojkar och flickor sedan meritvärdet lanserades 1998 har skillnaderna mellan könen ökat något. 1998 hade flickorna 11 procent högre meritvärden än pojkarna, mot 12 procent 2020.
Gymnasiebehörighet. 2020 gick 15,7 procent av pojkarna ut grundskolan utan behörighet till nationella program på gymnasiet. Motsvarande siffra för flickorna var 13,7 procent.
LÄS MER Enkät: Så ska fler pojkar lyckas i skolan
Skillnaden mellan pojkar och flickor fortsätter också på gymnasiet. Till viss del förstärks den.
Bland avgångseleverna 2019 tog 92,8 procent av flickorna gymnasieexamen medan det var 89,3 procent av pojkarna.
Ännu större skillnader var uppvisade andelarna som gick ut gymnasiet med grundläggande högskolebehörighet. 80,8 procent av flickorna och 66,4 av pojkarna.
Men Sverige är inte ensamt.
– Grundtendensen är densamma i stora internationella studier. Pojkar har generellt sämre skolprestationer, säger Inga Wernersson, professor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst.
Källa: Skolverket, 2020
Varför är det så?
– Det finns en social delförklaring som har med föreställningar om maskulinitet och femininitet att göra. Det är viktigare för pojkar att vara bäst. De som kanske inte klarar det faller djupare. Flickor är inte lika grandiosa utan de anstränger sig och gör så gott de kan. Ända sedan flickorna fick samma tillgång till högre utbildning utöver folkskolan 1927 har de haft högre betyg i vissa ämnen. Deras förmåga att läsa och skriva var redan då högre och det är en viktig förklaring.
Isobel Hadley-Kamptz menar att betygsskillnaderna är ett bevis för att den likvärdiga skolan inte existerar.
– Skolan har blivit mycket sämre på sitt kompensatoriska uppdrag. Arbetarklasskillar och invandrarkillar löper störst risk att hamna i en antipluggkultur. De drabbas därför hårdast när skolan blir sämre på det kompensatoriska. Arbetartjejer och invandrartjejer klarar sig bättre.
Hur kan man ändra på det?
– Kultur- och normförändringar är svåra att bestämma uppifrån. Nu verkar det mest hänga på att enskilda lärare och fritidsledare lyfter pojkarna. Jag tror inte det finns något riktigt systematiskt arbete, säger hon.
Hur ska man öka likvärdigheten?
– Det kompensatoriska är tyvärr svårt att uppnå med dagens marknadifierade skolsystem. Om skolor hela tiden blir av med de enklaste och billigaste eleverna finns till slut ingen motvikt kvar kulturellt mot elever som tycker det är coolt med antiplugg, säger Isobel Hadley-Kamptz.
LÄS ÄVEN
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.