Hökarängsskolans biträdande rektor Charlotta Lindqvist (till vänster), menar att lärare som Maria Andersson och Anna Adrian (till höger) varit en förutsättning för att lyfta pojkarnas resultat. Foto: Maria Östlin
Till startsidan
Pojkarnas betyg
På Hökarängsskolan har pojkarna högre betyg än flickorna.
Tydlig struktur, höga förväntningar och anpassat stöd har varit receptet.
70-årsjubilerande Hökarängsskolan i södra Stockholm har flera anledningar att fira. På några år har skolan lyckats lyfta pojkarnas slutbetyg i årskurs 9 så att de i dag är minst lika bra som flickornas.
Men vägen dit har inte varit enkel.
– Vi har jobbat mycket aktivt med strukturer. Det ska vara tydligt vad eleverna ska kunna, vilket gynnar alla. Det är en bidragande orsak till att vi har fått upp resultaten för alla elever, också pojkarna, säger Anna Adrian, lärare i SO och hem- och konsumentkunskap.
Det ska vara tydligt vad eleverna ska kunna, vilket gynnar alla elever. Det är en bidragande orsak till att vi har fått upp resultaten för alla elever, också pojkarna.
Hökarängsskolans strategi har inte fokuserat på pojkarnas resultat. Eftersom skolan länge hade låga meritvärden har huvudmålet varit att höja allas resultat.
– Vi tänker inte så himla mycket på pojkar och flickor. Utan mer på att på olika sätt öka måluppfyllelsen bland eleverna, säger Charlotta Lindqvist, biträdande rektor.
Struktur är ett viktigt ledord på Hökarängsskolan. Och en viktig ingrediens för att lyfta pojkarnas resultat. Dels ska eleverna veta vad som förväntas av dem och hur de ska nå dit, dels ska de få konstruktiv hjälp med att utvecklas. Både som elev och som människor.
– Det får inte bara bli korvstoppning, det handlar också om en personlig utveckling under tre viktiga tonår. Därför uppmuntrar vi till eget tänkande och kreativitet, säger Maria Andersson, musiklärare.
Hökarängsskolans biträdande rektor Charlotta Lindqvist (till vänster), menar att lärare som Maria Andersson och Anna Adrian (till höger) varit en förutsättning för att lyfta pojkarnas resultat. Foto: Maria Östlin
Men kreativiteten gynnas av tydliga ramar. Därför är alla lektioner oavsett ämne, uppbyggda på samma sätt.
– Det gör att lektionerna kommer i gång mycket snabbare, säger Maria Andersson.
Anna Adrian nickar:
– Vi har skapat en lektionsram, som bygger på variation. Vi ska inte bara göra en sak under en lektion, utan flera olika moment. Och eleverna ska hela tiden veta och förstå vad vi ska göra under lektionen och varför.
Det kräver ett tydligare språk.
– Vi lärare jobbar mycket med språkutveckling. SO har många svåra begrepp som måste förklaras, inte minst för nyanlända elever. Men det gäller att göra undervisningen begriplig utan att man samtidigt tappar i nivå, säger Anna Adrian och poängterar betydelsen av förväntningar.
– Det är oerhört viktigt vilka förväntningar vi lärare förmedlar till eleverna. Jag tror att mina elever kan allt, att det inte finns någon gräns för hur långt de kan nå.
Hur är det med antipluggkulturen som finns bland en del pojkar?
– Vi har arbetat mycket med det. På skolan läser man på inför proven för att det är viktigt och för att man vill ha bra resultat, säger Anna Adrian.
De som inte klarar målen får hjälp på olika sätt. Eftermiddagsskola med läxhjälp, lovskola och omstartshjälp för elever som varit borta en längre tid är några åtgärder.
– Även om grunden är tydliga strukturer får vi aldrig glömma bort att individanpassa. Varje elev ska få stöd för att skapa egna mål och framtidsbilder, säger Charlotta Lindqvist.
En viktig del i Hökarängsskolans framgång har varit att satsa på lärarna. Under flera år har de vidareutbildats i synligt lärande, pedagogiken med James Nottingham som främste företrädare.
– Vi har haft mycket nytta av synligt lärande, men också använt andra metoder. Det har blivit ett hopkok som fungerar väldigt bra, säger Anna Adrian.
Debatt Maja Westerlund lägger ett fackligt perspektiv på klimakteriet
Debatt Han välkomnar kognitionsvetenskapen till skolan
Krönika ”Skolan blir en jätteblobb som suger upp fritiden”
Debatt Hon reagerar på kritiken om detaljstyrning av lärare i nya läroplanerna
Debatt Tuffa frågan till beslutsfattarna om tiden som saknas i förskolan
Debatt Hon förväntas jobba extra – utan kompensation
Debatt Efter läroplanerna – han vill diskutera ”lärarplaner”
Debatt Hon vill se lärarmajoritet i förskolans bemanning
Replik Svarar Sveriges Lärare: Blerta Hoti Singh (S), ger löfte om barngrupperna
Replik Hårda svaret på Maria Wimans kritik mot nya läroplanen
Debatt Lärare vet vilka elever som behöver stöd – problemet är att de inte får vad de behöver
Debatt Professorns kritik mot nya testen: ”Bara utgångspunkten”
Debatt Ulrica Björkblom Agah skriver om behovet av stöd och eleverna som inte får det
Krönika ”Jag ska vara ärlig med att detaljstyrning skrämmer mig.”
Debatt De vill se politikerna uppfylla sina vallöften om förskolan
Debatt Trettio timmar i förskolan – för barnens skull
Ledarkrönika ”Politiker: Ett av era viktigaste uppdrag väntar i landets klassrum och barngrupper”
Skolfinansiering Så kan skolpengen begränsas för friskolorna
Krönika ”En konsekvens av ett skolsystem som brister i själva fundamentet”
Hot och våld 338 kränkningsanmälningar i Stockholm i september – lärarnas vittnesmål.
Hot och våld Växande problem: ”Mörkertalet kan vara stort”
Hot och våld Sveriges Lärares krav för att stoppa den mörka utvecklingen.
Pisa 2025 ”Pisa-resultaten är nedslående och allvarliga”
Pisa 2025 ”Årskurs 1 får en skriv- och läsinlärningskursplan”
Pisa 2025 Mer än varannan utlandsfödd femtonåring saknar grundläggande läsförståelse.
Pisa 2025 ”Ett stort misslyckande”
Hot och våld ”De yngsta elevernas respektlöshet chockerade mig.”
Debatt ”En del barn kommer till skolan och ser bokstäver som konstiga ’krumelurer’”.
Krönika ”Praktisk klokhet är inte något vi blir färdiga med.”
Debatt Insikten fick läraren att göra om sin undervisning.
Debatt ”Tvingas pussla med enskilda semesterdagar som kan dras in i sista sekund.”
Betyg Två ämnen ger flest F: ”Behöver kostym i rätt storlek”
Krönika ”Skräcken på jorden. Ett tidsmässigt blodbad!.”
Sveriges lärare Skyddsombudens dag: ”Viktigare än någonsin”.
Arbetsmiljö Anledningen: Han skyddade en låda med mobiltelefoner.
Hot och våld Facket: ”De klarade inte mer.”
Forskning Inger Eriksson får Lärarstiftelsens forskarpris.
Hot och våld ”Vi delar Sveriges Lärares bild av att anmälningarna har ökat.”
Hot och våld 338 fall bara i september – så utsätts lärare av hot och våld av elever.
Debatt Han kräver att svenska skolan ändrar riktning – en gång för alla
Hot och våld Kräver skydds- och stödinsatser – har 14 dagar på sig att agera.
Debatt Motivationsforskaren vill nyansera bilden av elevers ansträngning att lyckas
Avtalsrörelse Förhandlingschefen: ”Vad som är bra för lärare, det är det inte SKR som ska uttala”
Debatt Granskning visar brist på logopeder och viktiga kunskaper
Nedskärningar Facket varnar: Brist på personal en fara för undervisning och säkerhet
Arbetsmiljöbrott Fick rätt i tvist med arbetsgivaren: ”En facklig seger”
Juridik Sveriges Lärare: Skydd för anställda i offentlig sektor.
Krönika ”I just den här frågan fungerar inte den representativa demokratin.”
Debatt Elisabeth Sandstedt skriver om arbetsgivarens svar på lärarnas larm om resurser
Debatt ”Varje vecka lägger vi och våra kollegor mycket tid på att kontrollera frånvaro”