De fick fler pojkar att lyckas i skolan

70-årsjubilerande Hökarängsskolan i södra Stockholm har flera anledningar att fira. På några år har skolan lyckats lyfta pojkarnas slutbetyg i årskurs 9 så att de i dag är minst lika bra som flickornas.

Men vägen dit har inte varit enkel.

– Vi har jobbat mycket aktivt med strukturer. Det ska vara tydligt vad eleverna ska kunna, vilket gynnar alla. Det är en bidragande orsak till att vi har fått upp resultaten för alla elever, också pojkarna, säger Anna Adrian, lärare i SO och hem- och konsumentkunskap.

Det ska vara tydligt vad eleverna ska kunna, vilket gynnar alla elever. Det är en bidragande orsak till att vi har fått upp resultaten för alla elever, också pojkarna.

Hökarängsskolans strategi har inte fokuserat på pojkarnas resultat. Eftersom skolan länge hade låga meritvärden har huvudmålet varit att höja allas resultat.

– Vi tänker inte så himla mycket på pojkar och flickor. Utan mer på att på olika sätt öka måluppfyllelsen bland eleverna, säger Charlotta Lindqvist, biträdande rektor.

Struktur är ett viktigt ledord på Hökarängsskolan. Och en viktig ingrediens för att lyfta pojkarnas resultat. Dels ska eleverna veta vad som förväntas av dem och hur de ska nå dit, dels ska de få konstruktiv hjälp med att utvecklas. Både som elev och som människor.

– Det får inte bara bli korvstoppning, det handlar också om en personlig ­utveckling under tre viktiga tonår. Därför uppmuntrar vi till eget tänkande och kreativitet, säger Maria Andersson, musiklärare.

Hökarängsskolans biträdande rektor Charlotta Lindqvist (till vänster), menar att lärare som Maria Andersson och Anna Adrian (till höger) varit en förutsättning för att lyfta pojkarnas resultat. Foto: Maria Östlin

Men kreativiteten gynnas av tydliga ramar. Därför är alla lektioner oavsett ämne, uppbyggda på samma sätt.

– Det gör att lektionerna kommer i gång mycket snabbare, säger Maria Andersson.

Anna Adrian nickar:

– Vi har skapat en lektionsram, som bygger på variation. Vi ska inte bara göra en sak under en lektion, utan flera olika moment. Och eleverna ska hela tiden veta och förstå vad vi ska göra under lektionen och varför.

Det kräver ett tydligare språk.

– Vi lärare jobbar mycket med språkutveckling. SO har många svåra begrepp som måste förklaras, inte minst för nyanlända elever. Men det gäller att göra undervisningen begriplig utan att man samtidigt tappar i nivå, säger Anna Adrian och poängterar betydelsen av förväntningar.

– Det är oerhört viktigt vilka förväntningar vi lärare förmedlar till eleverna. Jag tror att mina elever kan allt, att det inte finns någon gräns för hur långt de kan nå.

Hur är det med antipluggkulturen som finns bland en del pojkar?

– Vi har arbetat mycket med det. På skolan läser man på inför proven för att det är viktigt och för att man vill ha bra resultat, säger Anna Adrian.

De som inte klarar målen får hjälp på olika sätt. Eftermiddagsskola med läxhjälp, lovskola och omstartshjälp för elever som varit borta en längre tid är några åtgärder.

– Även om grunden är tydliga strukturer får vi aldrig glömma bort att individanpassa. Varje elev ska få stöd för att skapa egna mål och framtidsbilder, säger Charlotta Lindqvist.

En viktig del i Hökarängsskolans framgång har varit att satsa på lärarna. Under flera år har de vidare­utbildats i synligt lärande, pedagogiken med James Nottingham som främste företrädare.

– Vi har haft mycket nytta av synligt lärande, men också använt andra metoder. Det har blivit ett hopkok som fungerar väldigt bra, säger Anna Adrian.