Lärarna i stor enkät: Så slår sparkraven mot oss i skolan
Sämre lärartäthet, antalet elevassistenter har minskat och det sparas på stödfunktioner. Det är bara några av de delar som påverkas kraftigt av nedskärningarna i skolan, enligt en undersökning av Sveriges Lärare.
Nedskärningar
I en ny rapport från Sveriges Lärare vittnar tre av fyra förtroendevalda om att kommunen ger mindre pengar till skolan än 2022.
– Det är värsta läget på decennier, säger Sveriges Lärares ordförande Johanna Jaara Åstrand.
LÄS MER:
Tusentals lärare i protest – ”Står inför en katastrof”
Skolprofilerna under demonstrationen: ”Vi måste bråka mer”
Budgetkaoset bubblar över skolorna – här bantas det
Rapporten ”Pengarna är slut” bekräftar den dystra bild som sprids just nu från hela landet.
Sveriges Lärare har samlat in röster från både föreningar och regioner. Den visar att tre av fyra säger att ekonomin blir sämre 2023 än 2022 – det gäller förskola, fritids, skola, gymnasium och vuxenutbildning.
Lika många uppger att de inte tror att skolan kommer att uppnå målen.
– Detta hade kunnat undvikas – och drabbar en redan underfinansierad skolverksamhet, säger Johanna Jaara Åstrand.
Tuffa konsekvenser för lärarna
Samtidigt menar åtta av tio att huvudmannen inte omfördelar pengar till de verksamheter som bäst behöver dem.
Sveriges Lärares medlemmar vittnar också om hur tuffa konsekvenserna blir för lärarna.
Hälften menar att lärartätheten blivit sämre eller mycket sämre, samtidigt som det sparas på stödfunktioner. I förskoleklass och grundskola menar fyra av tio att antalet elevassistenter minskat.
– Behovet försvinner inte bara för att elevers resurspersoner försvinner. Och ansvaret landar ofta i lärares knä. Det är också så att det som sker mellan lektionerna har stor påverkan på vad som händer på lektionerna, säger Johanna Jaara Åstrand.
Samtidigt uppger en femtedel av de förtroendevalda att skolorna drar ner på administrativ personal.
– Vi ser redan hur underfinansieringen drabbar arbetsmiljön, lärares arbetssituation och belastning. Nu kommer det få konsekvenser för kvaliteten i undervisningen. Vi ser hur både lärartäthet och personaltäthet minskar, klasserna blir större och tiden för planering, för- och efterarbete och det kollegiala samarbetet blir mindre. Lärarna betalar nu med sin egen hälsa, säger Johanna Jaara Åstrand.
En femtedel av ombuden säger att huvudmannen minskar på elevhälsan och ungefär lika många menar att det sparas på skolbiblioteken.
Varnar regeringen och kommunerna
Johanna Jaara Åstrand har en särskild uppmaning till samtliga lärare:
– Var noga med att upprätta risk- och konsekvensanalyser, på arbetsplatsnivå men även på huvudmannanivå. Det måste bli tydligt vilka risker de här nedskärningarna för med sig. Hur de påverkar kvaliteten och arbetsmiljön.
Hon riktar samtidigt en varning till regering och kommuner:
– Det här är en situation som regeringen hade kunnat undvika. Vi krävde tolv miljarder i vårändringsbudgeten för att upprätthålla samma nivå som förra året. Nu går vi lika mycket back och huvudmännen vet inte om det kommer mer pengar i höst. Besparingarna idag får en förödande långsiktig effekt, säger Johanna Jaara Åstrand.
Så gjordes undersökningen:
”Pengarna är slut” bygger på flera undersökningar.
- Frågorna har riktats till lokal- och regionalföreningar, samt Sveriges Lärares medlemspanel som representerar samtliga medlemsgrupper. Svar kom från 236 av 313 lokal- och regionalföreningar, en svarsfrekvens på 75 procent.
- Svarsfrekvensen för de olika skolformerna var 52 procent för för-, grund- och gymnasieskola, 60 procent för Komvux, 52 procent för fritidshem och 45 procent för förskola.
- Läs rapporten här.
LÄS ÄVEN:
Läraruppror i protest mot nedskärningar – varnar för flykt
