Prisade skolan – här läser eleverna tio böcker om året

Något av det första som möter den som kliver in på 7–9-skolan Ekens skola i Hammarby Sjöstad i Stockholm är en stor anslagstavla på väggen där ett tjugotal uppnålade utskrifter presenterar ”Personalens favoritläsning”.

På varsin laminerad A4-sida berättar alla från lärare och studie- och yrkesvägledare till vaktmästare och matbespisningspersonal om vad de själva läser – allt från rockbiografier och trädgårdstips till Dan Brown, Virginia Woolf och noveller av Eric-Emmanuel Schmitt. I en tid då även vuxna tenderar att fastna i mobilen och många unga saknar läsande förbilder ser Ekens skola till att skapa sina egna.

Följer man sedan korridoren till höger en liten bit så hittar man biblioteket, eller ”skolans hjärta”, som svenskläraren Anna Persson kallar det. Biblioteket är navet i det arbete som förärat henne, tillsammans med svensklärarkollegorna Hanna Forsberg och Cecilia Lindberg samt bibliotekarien Åsa Kullander, Lärarstiftelsens Stora läspris 2023.

Medan forskning, medier och politiker pekar på en kris för läsning bland unga, plöjer eleverna på Ekens skola igenom ett tiotal skönlitterära verk varje läsår.

– Jag har alltid jobbat med skönlitteratur som lärobok. Ibland läser eleverna olika böcker men ofta djupdyker vi i en gemensam bok. Vi läser, vi diskuterar, tar upp aktuella ämnen och viktiga frågor. Man kan jobba mycket med grammatik också, ”nu får ni ta ut alla verb ur de här två sidorna”. Men framför allt ger det oss en gemensam nämnare i klassen, en gemensam diskussion, säger Anna Persson.

De läsande förbilderna på väggen är Åsa Kullanders verk.

– Det är dels för att eleverna ska se att alla som jobbar på skolan är läsande personer, dels för att visa att precis som dem så är vi olika och gillar olika. Mångfald, blandat och brokigt i läsningens tecken helt enkelt, säger hon.

”Fördelen är att vi kan sjunka in i en bok under en hel vecka.”

Det som möjliggör djupdykandet i litteraturen är Ekens skolas schemaläggning. Medan praktisk-estetiska ämnen ligger utspridda över veckan enligt traditionell modell, så är de teoretiska ämnena indelade i ämnesveckor. Det innebär att eleverna läser SO en hel vecka, matematik en hel vecka, svenska en hel vecka och så vidare. Samma teoretiska ämne varje dag hela veckan.

– För många ungdomar är det spretigt och stressigt i skolan när man byter ämne och lektionssal hela tiden. Jag upplever att det är mycket lugnare här. Vi kan lämna kvar böckerna i klassrummet när vi går på rast, och när vi kommer tillbaka så tar vi upp tråden igen. Inte att vi ska byta ämne och ”kommer ni ihåg vad vi gjorde i måndags allihop?”, säger Anna Persson.

Hon sökte sig till Ekens skola just för att få jobba med ämnesveckor, och det gjorde även hennes svensklärarkollega Hanna Forsberg:

– För mig är det obegripligt att inte andra skolor arbetar på liknande sätt. Under ämnesveckor kan du fördjupa dig, pausa allt annat runt omkring och bara fokusera på just det ämne du har under den veckan. Fördelen i just svenska är att vi kan sjunka in i en bok under en hel vecka. Du hinner känna efter vad du själv tycker om boken, höra kamraternas tankar och analysera boken, säger hon.

Samlas för gemensam planering

Varje läsår innehåller sex svenskaveckor. Inför dem samlas svensklärarna och bibliotekarien för att göra en gemensam planering. Då tittar de på vilket tema veckan har – det kan vara en litterär genre som deckare eller ett bredare tema som kärlek – och utifrån det tipsar Åsa ­Kullander om böcker som passar ämnet och åldersgruppen.

– Just nu är det på tapeten med hedersrelaterat våld. Då har vi pratat om det och köpt in några böcker som handlar om sådana saker. Det är så vi jobbar, vi knådar degen tillsammans, säger Anna Persson.

– Sedan kan det se lite olika ut. När det är deckarvecka i årskurs åtta kan någon av lärarna välja att jobba med en gemensam bok, medan en annan lärare väljer att låta eleverna komma till bibblan och låna självvalda böcker. Men den röda tråden är temat och att vi har pratat ihop oss. Jag bjuder ofta in en författare eller en skådespelare som kommer in och avrundar veckan, säger Åsa Kullander.

Utöver den bok eleverna läser under en svenskavecka inleds varje fredag i skolan med något som kallas HSL: Hela skolan läser. Då sitter alla elever och lärare, oavsett ämnesvecka och årskurs, och läser i en egen skönlitterär bok. Många elever tar sig igenom två böcker per termin på den tiden, som de lånat hos Åsa Kullander i skolbiblioteket.

– Det var en elev tidigare som sa att ”Jag tycker inte om att läsa, jag läser bara det som vi måste läsa i skolan”. Men då läser den eleven ändå tio böcker om året. Det är inte så illa, säger Anna Persson.

Givet att införa konceptet

Idén med ämnesveckor är något som Ekens rektor Christina Lindgren fick upp ögonen för när hon jobbade som lärare i svenska och engelska samt som studierektor på en annan skola i Stockholm. När hon fick uppdraget att starta Ekens skola 2014 var det givet för henne att införa konceptet.

– Jag visste direkt att jag ville använda möjligheten att införa ämnesveckor rakt av och anställa lärare som trodde på detta. Eleverna mår bättre av att fokusera på ett ämne, ställtiden mellan lektionerna försvinner och relationen mellan eleverna och den undervisande läraren blir bättre, säger hon.

Christina Lindgren ser läsningen som en förutsättning för allt annat arbete eleverna gör på skolan och hon trycker på vikten av den allmänna lässtunden på fredagarna och på skolbiblioteket och bibliotekarien som viktiga för hela skolan.

– Jag vet att läsningen är grunden i alla ämnen och här hittar vi en lugn stund när hela skolan gör samma sak, läser. Lärarna som är med klassen sitter också och läser, vi är läsande förebilder.

– Det är viktigt med ett bibliotek för att signalera att här hos oss är läsningen i centrum. Att det är bemannat är ju en förutsättning, det krävs en insatt person som kan tipsa om det som passar just mig. Bibblan ska väcka din läslust, säger hon.

Resultatmässigt står sig Ekens skola väl. De senaste tre åren har mellan 96 och 100 procent av avgångseleverna varit behöriga till studieförberedande nationella gymnasieprogram, och läsåret 2022/23 hade 98,7 procent av eleverna ett godkänt betyg (A–E) i svenska, enligt Skolverkets statistik.

– Jag ser en tydlig förbättring i läsförståelse och skrivutveckling hos eleverna efter att vi förmått dem att läsa. Den allra största vinsten är att vi väcker läslusten, som sedan spiller över till andra ämnen. Det blir lättare att ta till sig faktatexter, lösa matematiska problem eller att välja en bok framför att se en serie eller film, säger Hanna Forsberg.

Anna Persson håller med om att läsningen är en förklaring till framgångarna.

– Många elever på den här skolan har höga betyg i svenska och i andra ämnen. Jag tror det är tack vare ämnesveckorna som låter oss jobba både på djupet och på bredden och läsa skönlitteratur koncentrerat.

Elevunderlaget i Hammarby sjöstad präglas till stor del av svenskfödd medelklass med välutbildade föräldrar, faktorer som statistiskt sett påverkar elevresultat positivt. Men fler och fler elever från andra håll börjar söka sig till Eken, enligt Anna Persson. Och hennes erfarenhet är att ett homogent elevunderlag i sig inte är avgörande för möjligheten att jobba med skönlitteratur på djupet.

– Jag har jobbat på traditionella skolor i olika typer av områden, och det går jättebra att använda skönlitteratur som lärobok även om du har en klass som spretar mer. Vi läser mycket högt, vi läser tillsammans, vi diskuterar och skriver om det vi läser, säger hon.

Och även välutbildade vårdnadshavare tar tacksamt emot hjälp att få sina barn att välja bort skärmarna för en stund:

– Det kommer mejl till oss från överlyckliga föräldrar till barn som börjar läsa. Senast i går fick jag ett mejl av en mamma som var tacksam över att sonen läste så mycket i stället för att titta på mobilen, berättar Hanna Forsberg.

LÄS MER:

De vann Stora läspriset: ”Betyder allt”

Herlitz sex tips: Så skapar vi en läsande skola

Skolan fick unikt läspris – nu hotas den av nedläggning

Lärarens lästrick: Lockar med epa-traktorer