Gustav Fridolin: ”Dumsnålt att skära ned på läromedel”
Läromedel Regeringens utredare Gustav Fridolin tror att Läromedelsutredningen kommer att göra stor skillnad i svensk skola. Läromedel har varit bortglömda, när de i stället borde vara en självklar del av den pedagogiska infrastruktur en lärare ska ha tillgång till.
Kampen för läroboken: läs alla delar
58 procent av lärarna: Läroböcker mycket viktiga
NO-läraren: ”Lättare navigera i en bok”
Gustav Fridolin: ”Dumsnålt att skära ned på läromedel”
Forskare: ”Fridolin ger en missvisande bild av digitala läromedel”
Forskare: ”Digitala läromedel är en resurs vi behöver utforska”
Johanna Jaara Åstrand: ”Lärarna ska bestämma vilka läromedel de ska ha”
Att utredningen som undertitel har ”böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap” är ett medvetet val.
– Det blir en paradox när vuxenvärlden å ena sidan framhåller att unga borde läsa mer eftersom vi också ser i forskningen att läsningen minskar, när vi å andra sidan har tillhandahållit allt färre böcker. Och när det gäller läromedel är de ju medvetet skrivna för att skapa ett intresse, säger Gustav Fridolin.
När han under arbetet med utredningen haft hearings med lärare har han ofta fått höra att det nästan blivit ett läromedelsfientligt klimat på skolor. Att det varit lite status att göra egna power points eller eget material.
– Det är ju precis tvärtom.Lärare som har en lärobok att utgå från, kan få mer tid att förbereda sin undervisning, mer tid till elevmöten och uppföljande samtal. Det är en dålig prioritering av en skola att inte köpa in läromedel, när deras lärare i stället måste använda sin betalda arbetstid för att stå vid kopiatorn.
När utredningen offentliggjorts gick 23 forskare inom it- och utbildningsområdet ut i en debattartikel i DN Debatt och hävdade att du ”backar in i framtiden”, för att de tyckte att de digitala läromedlen blivit styvmoderligt behandlade. Vad vill du säga till dem?
– Bara för att den tryckta lärobokens värde uppmärksammas betyder inte det att vi avfärdar de digitala läromedlen. Det finns olika fördelar med respektive läromedel och det går vi också igenom i utredningen, så det är bara att läsa den.
Kort om utredningen
I december förra året presenterade Gustav Fridolin en över 400 sidor lång utredning, ”Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap”.
Här är några av förslagen som utredningen lägger fram till regeringen:
• Elevers rätt till läromedel ska skrivas in i skollagen.
• Det ska stå i läroplanen att rektor ska se till att lärarna får goda förutsättningar att välja läromedel.
• En läromedelsnämnd vid Skolverket ska ta fram kvalitetskriterier och verka för att alla elever får tillgång till läromedel av god kvalitet.
• Ett statligt produktionsstöd ska fördelas för de områden där det finns brist på läromedel, till exempel nationella minoritetsspråk och yrkesämnen.
Utredningens status
Gustav Fridolin lämnade över Läromedelsutredningen till regeringen före jul. Efter det har 63 remissvar kommit in – från fackförbund, elevorganisationer, edtechföretag, kommuner, läromedelsförfattare, myndigheter med mera. När remissvaren sammanställts kommer utbildningsdepartementet att skriva en proposition och förslagen kan vara på plats tidigast inför läsåret 22/23.
Vad är ett läromedel?
Utredningen föreslår följande definition av läromedel: ett kvalitetssäkrat tryckt eller digitalt verk som är avsett att användas i undervisningen och som överensstämmer med kurs- eller ämnesplanen och med läroplanen. Läromedlen ska vara framtagna av en professionell utgivare.
Utredningen skiljer alltså inte på tryckta eller digitala läromedel, men skriver att den tryckta läroboken har ett särskilt värde och att läroböcker bör omnämnas i skollagen.
”Läroböcker ger ofta en tydligare överblick över innehållet än digitala läromedel och böcker är vanligen lättare att navigera i än digitala läromedel. Läsandet på papper har också specifika fördelar framför läsandet på skärm. Vetenskapliga studier visar att förståelsen av längre sakprosatexter ökar när texterna presenteras i tryckt form jämfört med när de presenteras på skärm”, skriver man i utredningen.
