Forskare: ”Fridolin ger en missvisande bild av digitala läromedel”

Digitala läromedel är på många sätt bättre, menar ett antal forskare.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

23 forskare inom it- och utbildningsområdet gick i december till hårt angrepp mot Gustav Fridolin och läromedelsutredningen i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Utredningen ger en förenklad och missvisande bild av de digitala läromedlen och att diskussionen om läromedel borde nyanseras, skriver de 23 forskarna i sin debattartikel, från den 16 december 2021. 

De menar att det finns en betoning på tryckta läromedel i utredningen, och att elever behöver både analoga och digitala sammanhang för att utveckla sin förmåga att läsa, förstå och källkritiskt granska material.

Forskarna beskriver den tryckta lärobokens struktur som linjär och skriven på ett sätt som vi är vana vid, medan den digitala strukturen är mer öppen – och att den kan ge möjlighet till interaktivitet, ändra textstorlek, koppla till andra källor och så vidare. 

”Eftersom digitala lärresurser hanteras så styvmoderligt i utredningen riskerar vi att backa in i framtiden i stället för att möta vår samtid och dra nytta av de digitala lärresursernas möjligheter att stärka elevernas kunskapsutveckling och digitala kompetens”, skriver forskarna. 

Därför föreslår de bland annat att regeringen skapar ökade möjligheter för praktiknära forskning mellan professionen, edtech-industrin, läromedelsförlag och forskare för att öka kvaliteten på både tryckta och digitala läromedel.

I några av de 63 remissvar som kommit in till regeringen, riktar också edtech-industrin kritik. 

Ett av dem är från Swedish Ed Tech Industry, som också menar att den digitala läsningens betydelse behandlas alltför lättvindigt och att utredningen har förbisett befintlig forskning på området.