Riksrevisionen: Snällbetyg bakom massiva avhopp
Otillräckliga kunskaper och glädjebetyg ligger bakom stora delar av avhoppen från lärarutbildningen.
Lärarutbildning 39 procent av de som inleder studier på grundlärarprogrammet tar ingen examen. Svaga förkunskaper och glädjebetyg från gymnasiet är vanliga orsaker till avhoppen. Det skriver Riksrevisionen i en ny rapport.
Utbildningar till flera samhällsviktiga yrken tappar studenter. På högskoleingenjörsutbildningarna är det hälften som inte tar examen, på grundlärarprogrammen 39 procent. På sjuksköterskeutbildningarna försvinner 26 procent under utbildningens gång.
– Det kostar för lärosätet, eftersom de får mindre inkomst när en student hoppar av. Det kostar för studenten som lagt ner tid och tagit studielån, och det kostar för skattebetalarna, säger revisionsdirektör Ann-Mari Skorpen.
Kan för lite
Riksrevisionen ser i sin granskning att de två vanligaste orsakerna till avhopp på de tre yrkesutbildningarna är svaga förkunskaper i svenska och/eller matematik samt felval – insikten att man borde satsa på något annat.
Att bygga ut studievägledningen ytterligare skulle kunna motverka en del av felvalsavhoppen. Men att komma till rätta med bristande förkunskaper är betydligt svårare.
Riksrevisionen konstaterar att "snällbetyg", när gymnasieelever som borde fått F får godkända betyg, ställer orimliga krav på högskolornas lärare. Därför är det välkommet att regeringen låtit utreda betygsinflationen. Men det kommer att dröja innan utredningsförslag blir verklighet.
Vi Lärare har tidigare rapporterat om att fyra av tio lärare i grund- och gymnasieskolan anser att elever slussas vidare i skolan utan tillräckliga förkunskaper.
Höjda krav ingen ”quick fix”
Att höja antagningskraven, vilket föreslagits vad gäller lärarutbildningarna, ger färre studenter och därmed minskade chanser att tillgodose arbetsmarknadens behov, enligt Riksrevisionen, som hänvisar till Skolverkets beräkning att det kommer saknas cirka 12 000 nyutexaminerade lärare och förskollärare 2035.
Myndigheten påpekar att en hel del av dem med låga meritvärden från gymnasiet faktiskt fullföljer sin högskoleutbildning.
– Det är inte så lätt att lösa det här problemet. Det finns ingen "quick fix", säger Ann-Mari Skorpen.
Vi Lärare har tidigare skrivit om att utredningsförslaget att kräva minst betyget C i svenska för att komma in på lärarutbildningen skulle stänga ute hälften av dagens lärarstudenter. Men också att förslaget välkomnas av Sveriges Lärarstudenter.
En av myndighetens rekommendationer till regeringen är i alla fall att ställa högre krav på studenterna. I dag behöver studenter inte meddela att de lämnar utbildningen, än mindre varför, vilket skickar en signal om att platsen de fått är förenad med få krav, enligt Riksrevisionen. Obligatorisk rapportering är helt centralt om lärosätena ska kunna arbeta förebyggande.
LÄS ÄVEN:
Förslaget: Krav på C-betyg för framtida lärarstudenter
Så många lärarstudenter kan stoppas – i egna ämnet
