Här tar bara var fjärde lärarstudent examen

Sveriges skolor skriker efter behöriga lärare. Enligt Skolverkets senaste prognos behövs det 188 500 nyutexaminerade lärare och förskollärare fram till 2033.

Något som lärarutbildningarna inte kommer att klara att leverera. Verket räknar med att det kommer att fattas
45 000 lärare 2033.

I bästa fall.

Utbildningen ska andas stolthet över läraryrket från dag ett.

Avhoppen är nämligen stora bland de fyra olika lärarutbildningarna som funnits sedan 2011.

 

Statistik från UKÄ, Universitetskanslersämbetet, visar att:

• Endast 55 procent av dem som börjar på grundlärarutbildningen tar examen.
• Motsvarande siffror för förskollärare och yrkeslärare är 72 respektive
  63 procent.
• Men klart störst är avhoppen bland ämneslärarna. Hur många som håller ut ända till examen har UKÄ ännu inga siffror på. Än. De presenteras i början av sommaren.

Men statistik om tidiga avhopp – över 50 procent på vissa lärosäten– pekar mot att examensfrekvensen kommer att vara låg när statistiken offentliggörs.

Det bekräftas av intern statistik på Stockholms universitet, Sveriges största ämneslärarutbildning. Där räknar man med att – i bästa fall – en av fyra ämneslärarstudenter tar examen.

Så här kommenterar prorektor Clas Hättestrand de många avhoppen:

– Den utbildning som ofta pekas ut som den med störst problem, ämneslärarutbildningen, har en klart otillfredsställande genomströmning. Endast 20 till 25 procent av dem som börjar en sådan utbildning på Stockholms universitet tar till slut ut en examen. Samtidigt ska man notera att det inte är en låg siffra om man jämför med många generella kandidatprogram, till exempel inom kulturvetenskap, geografi och biologi, som har ungefär samma examensfrekvens, skriver Clas Hättestrand på Stockholms universitets hemsida.

Även om massavhoppen från ämneslärarutbildningen ligger i nivå med kandidaternas är de mångdubbelt fler i jämförelse med många yrkesutbildningar.

Bland läkarstudenterna tar exempelvis 85 procent en examen.

Därför bör lärarutbildningarna snegla mot läkarna, tycker Per Kornhall, skoldebattör och tidigare undervisningsråd vid Skolverket.

– Det handlar om att skapa en stark identitet för lärarutbildningen och samla dem under ett paraply som har stark koppling till professionen. När man börjar en lärarutbildning ska man antas till en utbildning som andas stolthet över läraryrket dag ett. Inte känna sig som att man blir utkastad bland en mängd institutioner som mest undervisar en för att de ska få in pengar. Lärarutbildningen måste byggas mer som jurist-, läkar- och journalistutbildningarna med en stark identitet och koppling till undervisningens verklighet, säger Per Kornhall.

LÄS ÄVEN

”Svårt men skitskoj” – allt om första året på lärarutbildningen

Hitta alla avsnitt av Lärarstudentpodden här!