Helena Dübeck, Sveriges Lärare i Uppsala. Foto Staffan Claesson Bildbyrån
Till startsidan
Många huvudmän struntar i att aktivt leta efter behöriga lärare och förskollärare att anställa, visar en ny undersökning. Illustration: Fredrik Öhlander
Granskning
Många skolor väljer att inte ens försöka rekrytera legitimerade lärare och förskollärare när obehörigas tidsbegränsade anställningar tar slut.
Det visar en ny undersökning.
– Det blir kortsiktigt billigare, säger Helena Dübeck, ordförande för Sveriges Lärare i Uppsala.
Under vårterminen genomförde Sveriges Lärare en enkätundersökning bland förbundets 290 föreningar i kommunal sektor. På frågan om det under det senaste året förekommit att huvudmannen eller rektorn förnyat tidsbegränsade anställningar av obehöriga utan att först aktivt försökt rekrytera behöriga förskollärare och lärare svarade:
Vanliga orsaker till att obehörigas anställningar förnyas är, enligt svaren, brist på legitimerad och behörig personal att anställa, skolan vill värna kontinuiteten för barnen/eleverna och ekonomi.
Häromåret visade Lärarnas Riksförbund i en undersökning att skolhuvudmännen varje år sparar cirka tre miljarder kronor i minskade lönekostnader genom att anställa obehöriga i stället för behöriga lärare.
I många skolor anses det i dag som något högst normalt att det är en obehörig som möter eleverna när de går in i klassrummet. I vintras var till exempel inte ens hälften av grundskollärarna i kommuner som Ragunda, Högsby och Sollefteå legitimerade och behöriga i minst ett ämne, enligt Skolverkets statistik.
I Ludvika var enbart 26 procent av matematiklärarna behöriga och i Mellerud och Vårgårda cirka 10 procent.
Helena Dübeck, Sveriges Lärare i Uppsala. Foto Staffan Claesson Bildbyrån
Helena Dübeck, ordförande för Sveriges Lärare i Uppsala och gymnasielärare på Lundellska skolan, berättar att Uppsala kommun i första hand försöker rekrytera behörig personal till skolan och förskolan.
– Men inte lika tydligt som tidigare. Förr sökte man till exempel efter legitimerade lärare. Nu uttrycker man bara att man söker ”lärare” med vissa ämbetskombinationer. Man annonserar heller inte ut obehörigas ”tjänster” som man ska göra. I stället kan de förlängas år efter år.
– Givetvis bör tjänster som inte innehas av behörig personal återkommande utannonseras och dessutom under rimligt långt tid. Men så sker inte alltid.
Varför inte då?
– En förklaring är att man ofta är nöjd om man har hittat någon – behörig eller obehörig – som man tycker fungerar. En annan att det i allmänhet är billigare att anställa obehörig personal än behörig.
– Nyligen varslades till och med behörig personal om uppsägning på grund av arbetsbrist samtidigt som man vill behålla obehöriga, vilket är helt orimligt. Legitimerade lärare och förskollärare ska alltid ha företräde till tjänster.
Jenny Johansson, Sveriges Lärare i Ale.
Den stora mängden obehörig personal drabbar eleverna i form av sämre undervisning samtidigt som den leder till att behöriga lärares arbetsbelastning ökar, menar Jenny Johansson som är ordförande för Sveriges Lärare i Ale strax norr om Göteborg och högstadielärare på Da Vinciskolan.
– Jag skulle önska att det fanns en större förståelse för exempelvis vilken tid det tar för behöriga lärare att, utöver sitt ordinarie arbete, även sätta betyg åt obehöriga. Det räcker inte att bara gå igenom provresultat, utan man behöver även vara med på lektioner för att kunna bedöma. Betygssättning är myndighetsutövning som tar tid om den ska göras korrekt och på ett seriöst sätt.
– Men även i årskurser där man inte har betyg innebär obehöriga merarbete för behöriga lärare som ofta får fungera som handledare.
Jenny Johansson befarar att det blir en tuff höst på många skolor och förskolor.
– Lärarnas undervisningstid kommer att öka och kringresurser försvinna. Jag vet att enskilda rektorer, för att spara pengar, resonerar kring att anställa barnskötare i stället för förskollärare, vilket jag framför allt tolkar som ett uttryck för den frustation som många känner över den ekonomiska situationen.
– Vi ska utföra ett uppdrag som det inte finns medel för. Kommunallagen är överordnad skollagen.
Krönika ”Det tragiska i historien om Helmer är att alla visste.”
Slutreplik Kari Parman svarar Almega utbildning om marknadsskolan
Debatt Lärarstudenten: ”Jag var en av de flickorna”
Replik Almega utbildning svarar på kritiken mot svensk marknadsskola
Skolverket Experten: Regeringens tidsramar gör det ”svårt att hålla internationell standard”
Krönika Läs beskrivningarna och bestäm själv. Vem är du?
Debatt Efter Academedias köp av koncernen Prolympia: ”Omöjliggör anständig skola”
Replik Varnar för beteendespelet: ”Evidensen är begränsad och varierar”
Debatt ”Vad är konsekvensen för ungdomars framtid, om deras kreativa förmåga inte utvecklas och tränas?”. Ryan Jurison lyfter fram ytterligare en faktor i debatten om AI och skolan.
Valdebatt ”Frågan är om politikerna väljer att täta läckorna”
Lön Lokala fackordföranden: ”Lönesänkningen bryter mot lagen"
Debatt Finland valde en väg för skolan – Sverige en annan: ”Räcker inte med justeringar”
Debatt Pengar kommer att saknas så länge politiker inte får fakta om skolans verkliga behov, skriver Mikael Engelhart.
Debatt ”Studenterna får testa teoretiska saker i klassrummet”
Extremism Vanligare med nazistsymboler och hotfullt klotter på skolor.
Krönika ”Jag drömmer stort om riktlinjer för klasstorlekar.”
Friskolor Facket: Vi tog upp problematiken med arbetsgivaren.
Debatt ”Det behövs en nationell satsning på svenska som andraspråk”.
Debatt ”Låt oss ge barnen tillbaka nöjet, koncentrationen och djupet som en riktig bok kan ge”
Debatt ”I framtiden hoppas vi att vi kan mötas som kollegor, inte konkurrenter”
Jag är lärare Viktigaste frågan: ”Minska gruppstorlekarna på gymnasiet”.
Granskning Martin Ingvar: ”Skolverket ligger 15–20 år efter”
Sett-dagarna Har sin plats i läsundervisningen – även i yngre åldrar.
Hoten mot ”nya skolan” Kommunen gick med 49 miljoner kronor i överskott.
Debatt Anna Insulander vädjar till regeringen att göra omtag om nya betygen
Valet 2026 Sveriges Lärare Karlstad kickstartar valåret med utfrågningar – en fråga stod ut.
Valet 2026 Sveriges Lärare ordnar skolpolitisk debatt om viktigaste frågorna.
Skolpolitik En av de viktigaste punkterna: Tid för lärarna för att förstå hur reformerna ska fungera.
Krönika ”Ett under att det trots allt händer så mycket fint i skolan varje dag.”
Debatt Ulrica Björkblom Agah vill att föräldrars inflytade begränsas.
Debatt ”Kortare lov och fler veckor med skola skulle ge mer luft under dagarna.”
Debatt ”Undervisningens kvalitet, lärarens kompetens och hur undervisningen organiseras är det som avgör.”
Debatt ”Märkligt drag” – hon slår ett slag för erfarenheten och skolans professioner
Slutreplik Atvexas vd Johan Kyllerman svarar om friskolan: ”Står bakom våra lärare”.
Debatt Hon vädjar till politikerna om skolan: ”Hög tid att ta ansvar”
Replik Fredrik Törnqvist ifrågasätter hur vanliga friskolelärarna är.
Replik Han svarar på frågan om läxor och prov: "En del av lärandet”
Slutreplik Sarah Cross svarar Maria Wiman: ”I grunden ganska harmlös”
Debatt Niclas Fohlin skrev om ”nånannanismen” – och väckte kritik.
Debatt SFI-debatten: Hon varnar för snabba slutsatser om kunskapsläget
Debatt Svarar på kritiken om ”nånannanismen”: ”Går säkert hem hos rektorer”
Debatt Femton lärare i friskola svarar på kritiken: ”Majoriteten håller hög kvalitet”
Arbetsbelastning Facket drev städfrågan: ”Om vi hade släppt bollen, vet man inte var den hade landat”
Debatt ”Kanske är det inte mängden läxor som avgör hur mycket elever lär sig”
Nedskärningar Facklig strid när 21 av 56 lärare riskerar jobbet.
Krönika ”Ibland är de där personerna i skolan elever, ibland är de yrväder och ibland späda sparvar.”
Debatt ”Kanske börjar professionalitet just där – i vad vi väljer att kalla dem.”
Friskolor Förbunden lanserar gemensamt lanserar Friskolereform 2.0.
Arbetsmiljö Fördelar och nackdelar – lärarna inte helt eniga.
Debatt Tidigare SFI-läraren skriver om vägen till språklig framgång