
Helena Dübeck, Sveriges Lärare i Uppsala. Foto Staffan Claesson Bildbyrån
Många huvudmän struntar i att aktivt leta efter behöriga lärare och förskollärare att anställa, visar en ny undersökning. Illustration: Fredrik Öhlander
Granskning
Många skolor väljer att inte ens försöka rekrytera legitimerade lärare och förskollärare när obehörigas tidsbegränsade anställningar tar slut.
Det visar en ny undersökning.
– Det blir kortsiktigt billigare, säger Helena Dübeck, ordförande för Sveriges Lärare i Uppsala.
Under vårterminen genomförde Sveriges Lärare en enkätundersökning bland förbundets 290 föreningar i kommunal sektor. På frågan om det under det senaste året förekommit att huvudmannen eller rektorn förnyat tidsbegränsade anställningar av obehöriga utan att först aktivt försökt rekrytera behöriga förskollärare och lärare svarade:
Vanliga orsaker till att obehörigas anställningar förnyas är, enligt svaren, brist på legitimerad och behörig personal att anställa, skolan vill värna kontinuiteten för barnen/eleverna och ekonomi.
Häromåret visade Lärarnas Riksförbund i en undersökning att skolhuvudmännen varje år sparar cirka tre miljarder kronor i minskade lönekostnader genom att anställa obehöriga i stället för behöriga lärare.
I många skolor anses det i dag som något högst normalt att det är en obehörig som möter eleverna när de går in i klassrummet. I vintras var till exempel inte ens hälften av grundskollärarna i kommuner som Ragunda, Högsby och Sollefteå legitimerade och behöriga i minst ett ämne, enligt Skolverkets statistik.
I Ludvika var enbart 26 procent av matematiklärarna behöriga och i Mellerud och Vårgårda cirka 10 procent.
Helena Dübeck, Sveriges Lärare i Uppsala. Foto Staffan Claesson Bildbyrån
Helena Dübeck, ordförande för Sveriges Lärare i Uppsala och gymnasielärare på Lundellska skolan, berättar att Uppsala kommun i första hand försöker rekrytera behörig personal till skolan och förskolan.
– Men inte lika tydligt som tidigare. Förr sökte man till exempel efter legitimerade lärare. Nu uttrycker man bara att man söker ”lärare” med vissa ämbetskombinationer. Man annonserar heller inte ut obehörigas ”tjänster” som man ska göra. I stället kan de förlängas år efter år.
– Givetvis bör tjänster som inte innehas av behörig personal återkommande utannonseras och dessutom under rimligt långt tid. Men så sker inte alltid.
Varför inte då?
– En förklaring är att man ofta är nöjd om man har hittat någon – behörig eller obehörig – som man tycker fungerar. En annan att det i allmänhet är billigare att anställa obehörig personal än behörig.
– Nyligen varslades till och med behörig personal om uppsägning på grund av arbetsbrist samtidigt som man vill behålla obehöriga, vilket är helt orimligt. Legitimerade lärare och förskollärare ska alltid ha företräde till tjänster.
Jenny Johansson, Sveriges Lärare i Ale.
Den stora mängden obehörig personal drabbar eleverna i form av sämre undervisning samtidigt som den leder till att behöriga lärares arbetsbelastning ökar, menar Jenny Johansson som är ordförande för Sveriges Lärare i Ale strax norr om Göteborg och högstadielärare på Da Vinciskolan.
– Jag skulle önska att det fanns en större förståelse för exempelvis vilken tid det tar för behöriga lärare att, utöver sitt ordinarie arbete, även sätta betyg åt obehöriga. Det räcker inte att bara gå igenom provresultat, utan man behöver även vara med på lektioner för att kunna bedöma. Betygssättning är myndighetsutövning som tar tid om den ska göras korrekt och på ett seriöst sätt.
– Men även i årskurser där man inte har betyg innebär obehöriga merarbete för behöriga lärare som ofta får fungera som handledare.
Jenny Johansson befarar att det blir en tuff höst på många skolor och förskolor.
– Lärarnas undervisningstid kommer att öka och kringresurser försvinna. Jag vet att enskilda rektorer, för att spara pengar, resonerar kring att anställa barnskötare i stället för förskollärare, vilket jag framför allt tolkar som ett uttryck för den frustation som många känner över den ekonomiska situationen.
– Vi ska utföra ett uppdrag som det inte finns medel för. Kommunallagen är överordnad skollagen.
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Sluta tala om oss lärare och tala med oss i stället. Vad lärarutbildningen ska innehålla bör rimligen även vara en fråga för verksamma lärare, skriver debattören.
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Lärarliv ”Jag minns var i klassrummet Lars-Olov satt”, säger Inez Degerman, 96.
Arbetsmiljö Sveriges Lärare anmäler Göteborgs stad till åklagare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Lärarbrist Ny dyster prognos från Skolverket: ”Vi blev förvånade”.
Krönika Maria Wiman om de digitala nationella proven: ”Det är jag som förväntas ta hand om eländet när det kommer”.
Läromedel Skolbibliotekariernas mejlkorgar fylls till brädden: ”Vi behöver stå pall”.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Förintelsens minnesdag ”Lärare måste prata om hat och fördomar”.
Kunskapsklyftan Nyckeln: Tvålärarsystem, resurstid och färre extra anpassningar.
På djupet Hoppet att vända utvecklingen står till en 50 år gammal läroplan.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Skolfinansiering Anna Olskog om kravet från nordiska lärare och rektorer: ”Kommunerna klarar det inte”.
Nedskärningar Åtta av tio överväger byta jobb – försöker få politikerna att lyssna.
Skolstök Elever sabbar lektioner och kränker – nu slår Skolinspektionen ner på skolan.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Nedskärningar Lärartjänster hotas i den lilla kommunen: ”Det motsvarar 3000 lärare i Stockholm”
Krönika Skolverket och SPSM är lite som amöbor – lever av skolan och orsakar samtidigt skada hos värden, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.
Porträtt Före detta statsepidemiologen Anders Tegnell om pandemin, öppna skolor och sitt liv efter stormen.
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Delar av skolans verksamhet är inte längre vetenskapligt förankrad”.
Granskning Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström i stor intervju om lärarnas kritik.
Granskning Skolverket bidrar till en lukrativ ”skolutvecklingsmarknad”, säger Linnea Lindquist.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Jag är lärare Petra Johansson, förskollärare i förskoleklass om vad hon skulle göra om hon var skolminister för en dag.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare vill se hårdare krav på rektorerna i arbetet mot våldet som drabbar medlemmarna
Schema Kunskapsskolan införde nytt system: ”Kulturen inte gynnsam för oss lärare”.
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Våld i skolan Missfall, tand- och ansiktsskador – så drabbades lärare av våldet under 2024.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.
Replik ”Debatten om kognitionsvetenskap visar på okunskap och felaktigheter”.