Granskning: Skolor söker inte aktivt efter behöriga lärare

Många huvudmän struntar i att aktivt leta efter behöriga lärare och förskol­lärare att anställa, visar en ny undersökning. Illustration: Fredrik Öhlander

Många skolor väljer att inte ens försöka rekrytera ­legitimerade lärare och förskollärare när obehörigas ­tids­begränsade anställningar tar slut.
Det visar en ny undersökning.
– Det blir kortsiktigt billigare, säger Helena Dübeck, ordförande för Sveriges Lärare i Uppsala.

Under vårterminen genomförde Sveriges Lärare en enkätundersökning bland förbundets 290 föreningar i kommunal sektor. På frågan om det under det senaste året förekommit att huvudmannen eller rektorn förnyat tidsbegränsade anställningar av obehöriga utan att först aktivt försökt rekrytera behöriga förskollärare och lärare svarade:

  • 18 procent att det skett ofta.
  • 60 procent att det inträffat i enstaka fall.

Vanliga orsaker till att obehörigas anställningar förnyas är, enligt svaren, brist på legitimerad och behörig personal att anställa, skolan vill värna kontinuiteten för barnen/eleverna och ekonomi.

Häromåret visade Lärarnas Riksförbund i en undersökning att skolhuvudmännen varje år sparar cirka tre miljarder kronor i minskade lönekostnader genom att anställa obehöriga i stället för behöriga lärare.

 

10 procent behöriga i matematik

I många skolor anses det i dag som något högst normalt att det är en obehörig som möter eleverna när de går in i klassrummet. I vintras var till exempel inte ens hälften av grundskollärarna i kommuner som Ragunda, Högsby och Sollefteå legitimerade och behöriga i minst ett ämne, enligt Skolverkets statistik.

I Ludvika var enbart 26 procent av matematiklärarna behöriga och i Mellerud och Vårgårda cirka 10 procent.

Helena Dübeck, Sveriges Lärare i Uppsala. Foto Staffan Claesson Bildbyrån

Helena Dübeck, ordförande för Sveriges Lärare i Uppsala och gymnasielärare på Lundellska skolan, berättar att Uppsala kommun i första hand försöker rekrytera behörig personal till skolan och förskolan.

– Men inte lika tydligt som tidigare. Förr sökte man till exempel efter legitimerade lärare. Nu uttrycker man bara att man söker ”lärare” med vissa ämbetskombinationer. Man annonserar heller inte ut obehörigas ”tjänster” som man ska göra. I stället kan de förlängas år efter år.

”Billigare med obehöriga”

– Givetvis bör tjänster som inte innehas av behörig personal återkommande utannonseras och dessutom under rimligt långt tid. Men så sker inte alltid.

Varför inte då?

– En förklaring är att man ofta är nöjd om man har hittat någon – behörig eller obehörig – som man tycker fungerar. En annan att det i allmänhet är billigare att anställa obehörig personal än behörig.

– Nyligen varslades till och med behörig personal om uppsägning på grund av arbetsbrist samtidigt som man vill behålla obehöriga, vilket är helt orimligt. Legitimerade lärare och förskollärare ska alltid ha företräde till tjänster.

Jenny Johansson, Sveriges Lärare i Ale.

Den stora mängden obehörig personal drabbar eleverna i form av sämre undervisning samtidigt som den leder till att behöriga lärares arbetsbelastning ökar, menar Jenny Johansson som är ordförande för Sveriges Lärare i Ale strax norr om Göteborg och högstadielärare på Da Vinciskolan.

– Jag skulle önska att det fanns en större förståelse för exempelvis vilken tid det tar för behöriga lärare att, utöver sitt ordinarie arbete, även sätta betyg åt obehöriga. Det räcker inte att bara gå igenom prov­resultat, utan man behöver även vara med på lektioner för att kunna bedöma. Betygssättning är myndighetsutövning som tar tid om den ska göras korrekt och på ett seriöst sätt.

– Men även i årskurser där man inte har betyg innebär obehöriga merarbete för behöriga lärare som ofta får fungera som handledare.

Barnskötare istället för lärare

Jenny Johansson befarar att det blir en tuff höst på många skolor och förskolor.

– Lärarnas undervisningstid kommer att öka och kringresurser försvinna. Jag vet att enskilda rektorer, för att spara pengar, resonerar kring att anställa barnskötare i stället för förskollärare, vilket jag framför allt tolkar som ett uttryck för den frustation som många känner över den ekonomiska situationen.

– Vi ska utföra ett uppdrag som det inte finns medel för. Kommunallagen är överordnad skollagen.