Facket: Stäng skolor med låg andel behöriga lärare

Enligt Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare, är behörig personal ett tydligt krav på en skola eller förskola. Foto: Oskar Omne

Låg andel behöriga lärare och förskollärare bör leda till att en skolas eller förskolas tillstånd dras in.
Det menar Sveriges Lärares ord­förande Åsa Fahlén.
– Dagens situation är förödande.

Enligt Åsa Fahlén bör det vara tydligare krav på vad som ska finnas på en skola eller förskola för att den ska få kallas för just skola eller förskola. Behörig personal är en självklar grundläggande förutsättning.

– På många ställen negligeras syftet med skolan och man bryr sig inte speciellt mycket om kvaliteten på den verksamhet som bedrivs. 

– Det är inte undervisning bara för att det finns en vuxen person i ett rum med en grupp barn eller elever. Det ska vara en lärare eller förskollärare med rätt behörighet och kompetens.

Vittraskolorna lägst andel

Enligt Sveriges Lärares undersökning är det många skolor som väljer att förnya tidsbegränsade anställningar av obehöriga utan att först aktivt försöka rekrytera behöriga lärare eller förskollärare.

– Det finns säkert flera orsaker till att man gör så. En kan vara att man vill spara pengar. En annan att man tycker att den obehörige fungerar okej och att man under pågående verksamhetsår därför inte vill byta ut den personen.

Man ska inte få bedriva skola om man inte har behöriga lärare på plats.

Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare

Av de 50 största grundskolehuvudmännen i Sverige (räknat i antalet heltidsslärartjänster) hade Vittraskolorna (en del av Academedia) i vintras lägst andel behöriga lärare enligt Skolverkets statistik, 53,5 procent.

Andra stora grundskolehuvudmän på den negativa topplistan är Borlänge ­kommun (62,8 procent), Västerås kommun (64,7 procent), Academediaägda Pysslingen Förskolor och Skolor (65,3 procent) och Kunskapsskolan (65,4 procent).

”Tillståndet bör dras in”

Som skolpengssystemet är utformat i dag har de privata skolföretagen, enligt kritikerna, tydliga ekonomiska incitament för att hålla nere såväl behörigheten som lärartätheten.

– Jag tycker inte att man ska få bedriva skola om man inte har behöriga lärare på plats, detta oavsett om det är frågan om privata eller offentliga huvudmän. Kan man inte visa att man har legitimerade och behöriga lärare bör man inte få tillstånd att starta skola och bedriver man redan skola bör tillståndet dras in.

Var ska gränsen gå?

– Egentligen bör behörigheten vara 100 procent. Vilka barn och elever ska undervisas av andra än legitimerade förskollärare och lärare? Huvudmännen bör dessutom inte år efter år kunna anställa samma obehöriga personer på återkommande kontrakt. Det bör finnas en tydlig tidsgräns. Därefter ska det vara stopp.

Hur ska skolorna då kunna fylla alla ”luckor”?

– Det finns väldigt många lärare som inte arbetar som lärare. Bättre villkor skulle kunna locka tillbaka åtminstone en del av dem till skolan. En del obehöriga som arbetar i skolan har kommit en ganska god bit på väg att bli behöriga. En sådan här begränsning skulle nog göra att en hel del av dem läste klart sin utbildning, kanske med stöd från den aktuella skolans huvudman.

Befarar att fler byter jobb

– Det bör också bli tydligare vad som ingår i lärares och förskollärares arbetsuppgifter. I dag utför de en mängd uppgifter som inte ingår i deras uppdrag. Även gruppstorlekarna i förskolan bör regleras.

Åsa Fahlén befarar att de pågående ­nedskärningarna inom skolan och förskolan leder till att fler lärare byter jobb.

– Vi har en accelererande bristande likvärdighet och en finansiering av skolan som inte fungerar. De långsiktiga individuella och samhälleliga kostnaderna som följer med nedskärningarna gör mig mörkrädd. Många elever kommer att hamna så långt efter att de inte kommer kunna ta igen vad de har missat.