David Gustafsson är F–6-lärare på Backahagens skola i Bandhagen i södra Stockholm. Foto Emma Wallskog/Bildbyrån
Till startsidan
”Vem som helst kan tydligen bedriva ’undervisning’ i ett klassrum”, säger David Gustafsson på Sveriges Lärare.
Behörighet
Acceptansen för obehörig personal i skolor och förskolor riskerar att öka.
– I andra yrken är det oacceptabelt att sakna rätt utbildning. När det gäller lärare tycks det numera vara okej på många håll, vilket är helt orimligt, säger David Gustafsson på Sveriges Lärare.
Medierapportering om brist på behöriga lärare är ett stående inslag i samband med att ett nytt läsår ska börja, i år ofta i kombination med larm om omfattande nedskärningar.
– För att fler ska vilja utbilda sig till och arbeta som lärare behöver yrket bli attraktivare. Det innebär bland annat bättre arbetsvillkor, högre löner och en sundare arbetsmiljö. I stället ser vi hur många lämnar yrket på grund av bland annat den höga arbetsbelastningen, säger David Gustafsson som är F–6-lärare på Backahagens skola i Bandhagen i södra Stockholm.
Han är även ordförande i Sveriges Lärare Stockholm och för nationella skolformsföreningen för grundskolan.
– Samhället har ett val att göra. Vill vi ha behöriga lärare måste vi också prioritera det.
Finns det en acceptans för obehöriga ”lärare” i skolan och förskolan?
– Det är min upplevelse att det till viss del har blivit så. Vi skulle aldrig acceptera att det inte är en sjuksköterska som tar hand om barnen vid besök på BVC eller att vem som helst konstruerar broar. Men vem som helst kan tydligen bedriva ”undervisning” i ett klassrum. Det är läskigt att det har blivit så här, inte minst med tanke på att det i skollagen finns krav på att lärare ska vara legitimerade.
Väljer skolor ibland av ekonomiska skäl att anställa obehörig personal i stället för behörig?
– Jag kan inte bevisa att man har satt i system att göra så. Men det är uppenbart att en del skolor inte aktivt söker efter behöriga lärare efter att man har korttidsanställt obehörig personal eller gör det under mycket kort tid. Ibland söker man dessutom efter mystiska behörighetskombinationer som inte finns. Det man i stället borde göra är att anställa legitimerade lärare och därefter vidareutbilda dem i ämnen som de eventuellt saknar behörighet i och som den aktuella skolan behöver.
David Gustafsson är F–6-lärare på Backahagens skola i Bandhagen i södra Stockholm. Foto Emma Wallskog/Bildbyrån
– Skulle det vara så att man försöker hålla nere utgifterna genom att anställa obehörig personal gräver man skolsystemets grav. Det kommer dessutom leda till otroligt mycket högre kostnader i framtiden på grund av fler skolmisslyckanden.
Hur påverkas lärarna?
– Obehöriga ökar de behöriga lärarnas arbetsbelastning, något man ofta inte får kompensation för i form av tid eller pengar. Men det leder även till att läraryrkets status minskar och en viss lönedumpning, vilket försvårar nyrekrytering.
I våras var 70 procent av de kommunalt anställda högstadielärarna i Sverige (räknat på heltidstjänster) legitimerade och behöriga i minst ett undervisningsämne, enligt Skolverkets statistik. Bland de privatanställda var motsvarande andel 62,9 procent.
En del privata huvudmän har valt en mer defensiv rekryteringsstrategi än andra. Skolpengen är densamma oavsett hur låg andel av lärarna på en skola som är behöriga, samtidigt som behörig personal i allmänhet har högre lön än obehörig.
– Jag tycker att det är helt orimligt att en friskola kan göra vinst genom att välja bort behöriga lärare, säger David Gustafsson.
Mattias Sörhede, Sveriges Lärare i Helsingborg.
Mattias Sörhede, slöjdlärare på Ättekullaskolan i Helsingborg och styrelseledamot i Sveriges Lärare i samma stad, berättar att en del rektorer tidigare lät annonser om lediga tjänster ligga ute under mycket kort tid.
– Det ledde till att det inte var så många som hann söka tjänsterna, och skolan kunde behålla de obehöriga som arbetade och som rektorn var nöjd med. Det förekommer vad vi vet i mindre utsträckning i dag, åtminstone när det gäller kommunala skolor.
Varför då?
– Det är i dag i allmänhet betydligt fler behöriga sökande till lediga tjänster. Det gäller både i grundskolan och gymnasiet, även om det varierar en del mellan ämnena.
Debatt Hon varnar för riskerna med No Excuses: Effektivt på att mäta – dåligt på att förstå”
Krönika ”Som politiker på högre nivå räcker det ofta med att omge sig med experter”
Debatt Tillbakavisar kritiken mot PAX och SEL: ”Alltför förenklat”
Debatt ”Läraren förväntas vara specialpedagog, administratör, psykolog, ordningsvakt, kommunikatör”
Debatt John Bang skriver om hur lärare kan hantera hot och våld från elever.
Debatt Minskande resurser och fler uppgifter – nu kräver Jonas Snäckmark att politiker agerar.
Krönika ”Trots allt så är det för svårt för de här eleverna.”
Debatt Josefin Gennerud vill att läromedlen skyddas i skolans finansiering
Debatt ”Obs-klasser, akutskolor, screening och årliga tester. Vill Liberalerna backa skolan in i framtiden?". Det undrar Arne Engström, biträdande professor, Strömstad akademi.
Debatt Han vill se riktlinjer för att mäta elevernas utveckling och behov av stöd
Debatt Mer pengar är inte enda lösningen, skriver Ulrica Björkblom Agah
Hot och våld Fackets lista: Sju krav som kan stoppa våldet i skolan
Krönika ”Det tragiska i historien är att alla visste.”
Hot och våld Dystra insikten: ”Värre än vi trodde”
Friskolor Ett av utredarens förslag läggs på is när regeringen ska begränsa vinsterna
Valet 2026 ”Handlar om att freda helklassundervisningen.”
Slutreplik Kari Parman svarar Almega utbildning om marknadsskolan
Läsning Här är de nya medlemmarna i Expertrådet för läsning
Skolverket Skärper styrningen av myndigheten: ”Jag är kritisk”.
Debatt Lärarstudenten: ”Jag var en av de flickorna”
Replik Almega utbildning svarar på kritiken mot svensk marknadsskola
Skolverket Experten: Regeringens tidsramar gör det ”svårt att hålla internationell standard”
Krönika Läs beskrivningarna och bestäm själv. Vem är du?
Debatt Efter Academedias köp av koncernen Prolympia: ”Omöjliggör anständig skola”
Replik Varnar för beteendespelet: ”Evidensen är begränsad och varierar”
Debatt ”Vad är konsekvensen för ungdomars framtid, om deras kreativa förmåga inte utvecklas och tränas?”. Ryan Jurison lyfter fram ytterligare en faktor i debatten om AI och skolan.
Valdebatt ”Frågan är om politikerna väljer att täta läckorna”
Lön Lokala fackordföranden: ”Lönesänkningen bryter mot lagen"
Debatt Finland valde en väg för skolan – Sverige en annan: ”Räcker inte med justeringar”
Debatt Pengar kommer att saknas så länge politiker inte får fakta om skolans verkliga behov, skriver Mikael Engelhart.
Debatt ”Studenterna får testa teoretiska saker i klassrummet”
Extremism Vanligare med nazistsymboler och hotfullt klotter på skolor.
Krönika ”Jag drömmer stort om riktlinjer för klasstorlekar.”
Friskolor Facket: Vi tog upp problematiken med arbetsgivaren.
Debatt ”Det behövs en nationell satsning på svenska som andraspråk”.
Debatt ”Låt oss ge barnen tillbaka nöjet, koncentrationen och djupet som en riktig bok kan ge”
Debatt ”I framtiden hoppas vi att vi kan mötas som kollegor, inte konkurrenter”
Jag är lärare Viktigaste frågan: ”Minska gruppstorlekarna på gymnasiet”.
Granskning Martin Ingvar: ”Skolverket ligger 15–20 år efter”
Sett-dagarna Har sin plats i läsundervisningen – även i yngre åldrar.
Hoten mot ”nya skolan” Kommunen gick med 49 miljoner kronor i överskott.
Debatt Anna Insulander vädjar till regeringen att göra omtag om nya betygen
Valet 2026 Sveriges Lärare Karlstad kickstartar valåret med utfrågningar – en fråga stod ut.
Valet 2026 Sveriges Lärare ordnar skolpolitisk debatt om viktigaste frågorna.
Skolpolitik En av de viktigaste punkterna: Tid för lärarna för att förstå hur reformerna ska fungera.
Krönika ”Ett under att det trots allt händer så mycket fint i skolan varje dag.”
Debatt Ulrica Björkblom Agah vill att föräldrars inflytade begränsas.
Debatt ”Kortare lov och fler veckor med skola skulle ge mer luft under dagarna.”
Debatt ”Undervisningens kvalitet, lärarens kompetens och hur undervisningen organiseras är det som avgör.”
Debatt ”Märkligt drag” – hon slår ett slag för erfarenheten och skolans professioner