Kravet: ”Behöriga lärare måste bli prioriterade”

”Vem som helst kan tydligen bedriva ’undervisning’ i ett klassrum”, säger David Gustafsson på Sveriges Lärare.

Acceptansen för obehörig personal i skolor och förskolor riskerar att öka.
– I andra yrken är det oacceptabelt att sakna rätt ­utbildning. När det gäller lärare tycks det numera vara okej på många håll, vilket är helt orimligt, säger David Gustafsson på Sveriges Lärare.

Medierapportering om brist på behöriga lärare är ett stående inslag i samband med att ett nytt läsår ska börja, i år ofta i kombination med larm om omfattande nedskärningar.

– För att fler ska vilja utbilda sig till och arbeta som lärare behöver yrket bli attraktivare. Det innebär bland annat bättre arbetsvillkor, högre löner och en sundare arbetsmiljö. I stället ser vi hur många lämnar yrket på grund av bland annat den höga arbetsbelastningen, säger David Gustafsson som är F–6-lärare på Backahagens skola i Bandhagen i södra Stockholm.

Han är även ordförande i Sveriges Lärare Stockholm och för nationella skolformsföreningen för grundskolan.

– Samhället har ett val att göra. Vill vi ha behöriga lärare måste vi också prioritera det.

Finns det en acceptans för obehöriga ”lärare” i skolan och förskolan?

– Det är min upplevelse att det till viss del har blivit så. Vi skulle aldrig acceptera att det inte är en sjuksköterska som tar hand om barnen vid besök på BVC eller att vem som helst konstruerar broar. Men vem som helst kan tydligen bedriva ”undervisning” i ett klassrum. Det är läskigt att det har blivit så här, inte minst med tanke på att det i skollagen finns krav på att lärare ska vara legitimerade.

 

Leder till högre kostnader

Väljer skolor ibland av ekonomiska skäl att anställa obehörig personal i stället för behörig?

– Jag kan inte bevisa att man har satt i system att göra så. Men det är uppenbart att en del skolor inte aktivt söker efter ­behöriga lärare efter att man har korttidsanställt obehörig personal eller gör det under mycket kort tid. Ibland söker man dessutom efter mystiska behörighetskombinationer som inte finns. Det man i stället borde göra är att anställa legitimerade lärare och därefter vidareutbilda dem i ­ämnen som de eventuellt saknar behörighet i och som den aktuella skolan behöver.

David Gustafsson är F–6-lärare på Backahagens skola i Band­hagen i södra Stockholm. Foto Emma Wallskog/Bildbyrån

– Skulle det vara så att man försöker hålla nere utgifterna genom att anställa obehörig personal gräver man skolsystemets grav. Det kommer dessutom leda till otroligt mycket högre kostnader i framtiden på grund av fler skolmisslyckanden.

Hur påverkas lärarna?

– Obehöriga ökar de behöriga lärarnas arbetsbelastning, något man ofta inte får kompensation för i form av tid eller pengar. Men det leder även till att läraryrkets status minskar och en viss lönedumpning, vilket försvårar nyrekrytering.

I våras var 70 procent av de kommunalt anställda högstadielärarna i Sverige (räknat på heltidstjänster) legitimerade och behöriga i minst ett undervisningsämne, enligt Skolverkets statistik. Bland de privatanställda var motsvarande andel 62,9 procent.

En del privata huvudmän har valt en mer defensiv rekryteringsstrategi än andra. Skolpengen är densamma oavsett hur låg andel av lärarna på en skola som är behöriga, samtidigt som behörig personal i allmänhet har högre lön än obehörig.

– Jag tycker att det är helt orimligt att en friskola kan göra vinst genom att välja bort behöriga lärare, säger David Gustafsson.

Mattias Sörhede, Sveriges Lärare i Helsingborg.

Anonser låg ute kort tid

Mattias Sörhede, slöjdlärare på Ätte­kullaskolan i Helsingborg och styrelseledamot i Sveriges Lärare i samma stad, berättar att en del rektorer tidigare lät ­annonser om lediga tjänster ligga ute under mycket kort tid.

– Det ledde till att det inte var så många som hann söka tjänsterna, och skolan kunde behålla de obehöriga som arbetade och som rektorn var nöjd med. Det förekommer vad vi vet i mindre utsträckning i dag, åtminstone när det gäller kommunala skolor.

Varför då?

– Det är i dag i allmänhet betydligt fler behöriga sökande till lediga tjänster. Det gäller både i grundskolan och gymnasiet, även om det varierar en del mellan ämnena.