
David Gustafsson är F–6-lärare på Backahagens skola i Bandhagen i södra Stockholm. Foto Emma Wallskog/Bildbyrån
”Vem som helst kan tydligen bedriva ’undervisning’ i ett klassrum”, säger David Gustafsson på Sveriges Lärare.
Behörighet
Acceptansen för obehörig personal i skolor och förskolor riskerar att öka.
– I andra yrken är det oacceptabelt att sakna rätt utbildning. När det gäller lärare tycks det numera vara okej på många håll, vilket är helt orimligt, säger David Gustafsson på Sveriges Lärare.
Medierapportering om brist på behöriga lärare är ett stående inslag i samband med att ett nytt läsår ska börja, i år ofta i kombination med larm om omfattande nedskärningar.
– För att fler ska vilja utbilda sig till och arbeta som lärare behöver yrket bli attraktivare. Det innebär bland annat bättre arbetsvillkor, högre löner och en sundare arbetsmiljö. I stället ser vi hur många lämnar yrket på grund av bland annat den höga arbetsbelastningen, säger David Gustafsson som är F–6-lärare på Backahagens skola i Bandhagen i södra Stockholm.
Han är även ordförande i Sveriges Lärare Stockholm och för nationella skolformsföreningen för grundskolan.
– Samhället har ett val att göra. Vill vi ha behöriga lärare måste vi också prioritera det.
Finns det en acceptans för obehöriga ”lärare” i skolan och förskolan?
– Det är min upplevelse att det till viss del har blivit så. Vi skulle aldrig acceptera att det inte är en sjuksköterska som tar hand om barnen vid besök på BVC eller att vem som helst konstruerar broar. Men vem som helst kan tydligen bedriva ”undervisning” i ett klassrum. Det är läskigt att det har blivit så här, inte minst med tanke på att det i skollagen finns krav på att lärare ska vara legitimerade.
Väljer skolor ibland av ekonomiska skäl att anställa obehörig personal i stället för behörig?
– Jag kan inte bevisa att man har satt i system att göra så. Men det är uppenbart att en del skolor inte aktivt söker efter behöriga lärare efter att man har korttidsanställt obehörig personal eller gör det under mycket kort tid. Ibland söker man dessutom efter mystiska behörighetskombinationer som inte finns. Det man i stället borde göra är att anställa legitimerade lärare och därefter vidareutbilda dem i ämnen som de eventuellt saknar behörighet i och som den aktuella skolan behöver.
David Gustafsson är F–6-lärare på Backahagens skola i Bandhagen i södra Stockholm. Foto Emma Wallskog/Bildbyrån
– Skulle det vara så att man försöker hålla nere utgifterna genom att anställa obehörig personal gräver man skolsystemets grav. Det kommer dessutom leda till otroligt mycket högre kostnader i framtiden på grund av fler skolmisslyckanden.
Hur påverkas lärarna?
– Obehöriga ökar de behöriga lärarnas arbetsbelastning, något man ofta inte får kompensation för i form av tid eller pengar. Men det leder även till att läraryrkets status minskar och en viss lönedumpning, vilket försvårar nyrekrytering.
I våras var 70 procent av de kommunalt anställda högstadielärarna i Sverige (räknat på heltidstjänster) legitimerade och behöriga i minst ett undervisningsämne, enligt Skolverkets statistik. Bland de privatanställda var motsvarande andel 62,9 procent.
En del privata huvudmän har valt en mer defensiv rekryteringsstrategi än andra. Skolpengen är densamma oavsett hur låg andel av lärarna på en skola som är behöriga, samtidigt som behörig personal i allmänhet har högre lön än obehörig.
– Jag tycker att det är helt orimligt att en friskola kan göra vinst genom att välja bort behöriga lärare, säger David Gustafsson.
Mattias Sörhede, Sveriges Lärare i Helsingborg.
Mattias Sörhede, slöjdlärare på Ättekullaskolan i Helsingborg och styrelseledamot i Sveriges Lärare i samma stad, berättar att en del rektorer tidigare lät annonser om lediga tjänster ligga ute under mycket kort tid.
– Det ledde till att det inte var så många som hann söka tjänsterna, och skolan kunde behålla de obehöriga som arbetade och som rektorn var nöjd med. Det förekommer vad vi vet i mindre utsträckning i dag, åtminstone när det gäller kommunala skolor.
Varför då?
– Det är i dag i allmänhet betydligt fler behöriga sökande till lediga tjänster. Det gäller både i grundskolan och gymnasiet, även om det varierar en del mellan ämnena.
Debatt Ulrica Björkblom Agah manar lärare att sluta jaga bekräftelse och att lita på eleverna
Hoten mot lärarna Polisen ser ingen hotbild mot skola eller elever
Debatt Läraren tvingas trolla när elever saknar grundläggande kunskaper
Debatt Barnläkaren Josef Milerad ser ett ruttnande system där elever far illa och lärare reduceras till handledare
Krönika ”Vi vill också hetsäta choklad ibland – eller ta en snus för den delen – utan att kölhalas offentligt.”
Debatt Uppmanar föräldrar att agera: ”Fråga hur många barn det är i gruppen”
Debatt SKR och Academedia nobbar regleringar: ”Ömsesidigt gisslantagande”
Krönika Vi vet att det är ett ensamjobb men när det blåser då behöver vi någon där, någon som är där för att var där för just oss.
Debatt Niels Paarup-Petersen presenterar rimliga förslag – men de räcker inte, skriver Marcus Larsson i en debattreplik.
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna:– Lärare riskerar att bli utbrända!Här är hela hennes tal från demonstrationen.
Debatt Centerpartiet svarar Marcus Larsson om lobbyism och friskoleägare
Krönika Så fort jag kommer hem så händer något – jag transformeras till just den där föräldern.
Arbetsbelastning Koncernen går inte lärarna till mötes om reglerad undervisningstid.
Timplaner ”Det ger orimliga arbetsförhållanden och leder till onödig stress.”
Guider & tips ”Svenskan blir lidande – alla behöver utveckla sitt språk.”
Debatt ”Vårt kärnuppdrag att förmedla alla människors lika värde”
Timplaner Gymnasielärarna demonstrerar: ”Så orimligt och dåligt att det är provocerande”.
Krönika Vinstutredningens förslag borde varit på plats för 30 år sedan, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det behövs helt andra åtgärder som skulle kunna leda till hela klassrum av saliga korgossar.”
Debatt ”Spontanrasterna handlar inte om att hundratusentals elever drabbas av akut kissnödighet”.
Arbetsmiljö Fälldes i tingsrätten för brott mot grundlagen.
Debatt ”Liberalerna och Socialdemokraterna måste hantera de osannolika meningsfränderna Sverigedemokraterna och Centerpartiet.”
Debatt ”Anpassningar är ingen abstrakt fråga – det handlar om elevernas chans att lära sig”.
Ledare ”Nu ökar vi trycket på regeringen att införa statliga regleringar.”
Debatt Läraren Markus Åkesson får en klump i magen när hans egna barn ska börja skolan.
Yrkesutbildning Yrkesläraren om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Porträtt Vad döljer sig bakom en till synes helt vanlig lärare på Gotland?
Krönika ”Det heter glädjebetyg av en anledning – alla inblandade blir glada.”
Skolpolitik Socialdemokraternas nya skolpolitik öppnar för regleringar av undervisningstiden.
Arbetsmiljö Efter den fällande domen höjs krav på att Stockholms stad avskedar Engelbrektskolans rektor.
Krönika ”Vi måste på riktigt hjälpa varandra att sätta gränser – vilken annan yrkeskår skulle hålla på så här?”
Krönika ”Lösningen är alldeles komplett gratis!! Magi! Trolleri! Haveri!”
Föräldrakrav Kan straffas med böter eller fängelse i upp till sex månader.
Betyg Sveriges Lärares jurister och experter reder ut.
Hök25 Centerpartiet: ”När regeringen vill ha ändringar i avtalsrörelser får den också betala för detta”.
Arbetsmiljö Läraren efter domen: ”Jag är så lättad, det är så skönt att han blev dömd.”
Arbetsmiljö Rektorn riskerar dryga böter: ”Bevisningen är stark.”
Arbetsmiljö Utredaren: "Olämpliga personer tillåts arbeta nära barn och unga i skolan”.
Betyg Hotfulla mejl, drev på sociala medier och rädsla för att förlora jobbet ledde till sjukskrivning.
Hök25 ”Dessa framtida förhandlingar mycket väl kan sluta med att ingenting händer”
Arbetsbelastning Har listat sådant som lärare hanterar utöver sin undervisning – så mycket tjänar de.
Undervisning ”Arbetet med skolutveckling kommer att rinna ut i sanden”
Debatt ”Kampen för framtidens skola börjar i de yngsta barnens vardag”.
Krönika ”Gud skapade världen på sex dagar och på den sjunde dagen skapade han bedömningen.”
Debatt ”Dagens lärare drivs av samma starka vilja att göra skillnad i klassrummet – nu som då”.
Friskolor Sju av tio av gymnasieskolorna med mest rapporterad frånvaro är friskolor.
Gymnasieskola Vi Lärare har listat 892 gymnasieskolor – värst drabbas friskolorna.
Vi lärare Fredrik Öhlander kammade hem Fackförbundspressens journalistpriser.
Krönika ”Man måste känna sig som gud fader själv.”
Lärarlegitimation Skolverket kontrollerar inte registerutdrag – olämpliga att undervisa kan bli legitimerade.