David Gustafsson är F–6-lärare på Backahagens skola i Bandhagen i södra Stockholm. Foto Emma Wallskog/Bildbyrån
Till startsidan
”Vem som helst kan tydligen bedriva ’undervisning’ i ett klassrum”, säger David Gustafsson på Sveriges Lärare.
Behörighet
Acceptansen för obehörig personal i skolor och förskolor riskerar att öka.
– I andra yrken är det oacceptabelt att sakna rätt utbildning. När det gäller lärare tycks det numera vara okej på många håll, vilket är helt orimligt, säger David Gustafsson på Sveriges Lärare.
Medierapportering om brist på behöriga lärare är ett stående inslag i samband med att ett nytt läsår ska börja, i år ofta i kombination med larm om omfattande nedskärningar.
– För att fler ska vilja utbilda sig till och arbeta som lärare behöver yrket bli attraktivare. Det innebär bland annat bättre arbetsvillkor, högre löner och en sundare arbetsmiljö. I stället ser vi hur många lämnar yrket på grund av bland annat den höga arbetsbelastningen, säger David Gustafsson som är F–6-lärare på Backahagens skola i Bandhagen i södra Stockholm.
Han är även ordförande i Sveriges Lärare Stockholm och för nationella skolformsföreningen för grundskolan.
– Samhället har ett val att göra. Vill vi ha behöriga lärare måste vi också prioritera det.
Finns det en acceptans för obehöriga ”lärare” i skolan och förskolan?
– Det är min upplevelse att det till viss del har blivit så. Vi skulle aldrig acceptera att det inte är en sjuksköterska som tar hand om barnen vid besök på BVC eller att vem som helst konstruerar broar. Men vem som helst kan tydligen bedriva ”undervisning” i ett klassrum. Det är läskigt att det har blivit så här, inte minst med tanke på att det i skollagen finns krav på att lärare ska vara legitimerade.
Väljer skolor ibland av ekonomiska skäl att anställa obehörig personal i stället för behörig?
– Jag kan inte bevisa att man har satt i system att göra så. Men det är uppenbart att en del skolor inte aktivt söker efter behöriga lärare efter att man har korttidsanställt obehörig personal eller gör det under mycket kort tid. Ibland söker man dessutom efter mystiska behörighetskombinationer som inte finns. Det man i stället borde göra är att anställa legitimerade lärare och därefter vidareutbilda dem i ämnen som de eventuellt saknar behörighet i och som den aktuella skolan behöver.
David Gustafsson är F–6-lärare på Backahagens skola i Bandhagen i södra Stockholm. Foto Emma Wallskog/Bildbyrån
– Skulle det vara så att man försöker hålla nere utgifterna genom att anställa obehörig personal gräver man skolsystemets grav. Det kommer dessutom leda till otroligt mycket högre kostnader i framtiden på grund av fler skolmisslyckanden.
Hur påverkas lärarna?
– Obehöriga ökar de behöriga lärarnas arbetsbelastning, något man ofta inte får kompensation för i form av tid eller pengar. Men det leder även till att läraryrkets status minskar och en viss lönedumpning, vilket försvårar nyrekrytering.
I våras var 70 procent av de kommunalt anställda högstadielärarna i Sverige (räknat på heltidstjänster) legitimerade och behöriga i minst ett undervisningsämne, enligt Skolverkets statistik. Bland de privatanställda var motsvarande andel 62,9 procent.
En del privata huvudmän har valt en mer defensiv rekryteringsstrategi än andra. Skolpengen är densamma oavsett hur låg andel av lärarna på en skola som är behöriga, samtidigt som behörig personal i allmänhet har högre lön än obehörig.
– Jag tycker att det är helt orimligt att en friskola kan göra vinst genom att välja bort behöriga lärare, säger David Gustafsson.
Mattias Sörhede, Sveriges Lärare i Helsingborg.
Mattias Sörhede, slöjdlärare på Ättekullaskolan i Helsingborg och styrelseledamot i Sveriges Lärare i samma stad, berättar att en del rektorer tidigare lät annonser om lediga tjänster ligga ute under mycket kort tid.
– Det ledde till att det inte var så många som hann söka tjänsterna, och skolan kunde behålla de obehöriga som arbetade och som rektorn var nöjd med. Det förekommer vad vi vet i mindre utsträckning i dag, åtminstone när det gäller kommunala skolor.
Varför då?
– Det är i dag i allmänhet betydligt fler behöriga sökande till lediga tjänster. Det gäller både i grundskolan och gymnasiet, även om det varierar en del mellan ämnena.
Slutreplik Andreas Mörck: ”Viktigt med god insyn i svensk skola oavsett vem som är huvudman”.
Debatt ”Vill vi ha elever som kan delta i samhällsdebatten måste vi bygga grunden långsiktigt”
Arbetsmiljö Nils Funcke efter domen mot rektorn: ”Tolkar på ett alltför generöst sätt.”
Debatt ”Inkludering utan resurser och struktur är inte inkludering, utan exkludering”
Debatt ”Reglerad undervisningsbörda är ett minimum”
Krönika ”Vi är ett starkt gäng – lärare och föräldrar tillsammans ju”.
Replik ”En strävan för skolföretagen och ägarna att i lugn och ro få planera för och förvalta bolagens vinster”.
Debatt ”Till skillnad mot sin fackliga organisation välkomnar många skolledare med lärarbakgrund regeringens förslag”.
Ledarkrönika ”Huvudmännen är öppet mål för politiker som vill stärka kvaliteten i skolan. Vad väntar ni på?”
Granskning Likvärdighets- och kunskapsbidragen har minskat klasstorlekarna, konstaterar IFAU.
Debatt ”Vill vi stärka läraryrket behöver vi bättre styrning”
Debatt Elever med svår skolgång behöver långsiktiga lösningar, skriver debattören.
Friskolor Mohamsson: ”En seriös aktör borde inte se det här som ett problem utan välkomna insynen”
Debatt ”Hundratusentals elever får varje dag undervisning som bedrivs av obehöriga”
Debatt ”Om en arbetsmiljö gör människor sjuka är det systemet som ska förändras”
Debatt ”Politisk handlingskraft får inte gå ut över dem som faktiskt ska genomföra förändringarna”
Debatt Elinor Keiriö Östlin skriver om att låta sprickorna i systemet synas
Valdebatt Regeringens utredning om vinster ”mäklarfix snarare än helrenovering”
Debatt ”Vi behöver fundamentala systemförändringar, snarare än politiskt flamskydd”.
Friskolor Linnea Lindquists varning: ”Djävulen finns i detaljerna”.
Krönika Självutnämnda skolexperter, städning enligt FHM – och entreprenören Richie med en digital superlösning.
Debatt ”Skolans grundläggande strukturer präglas av ständig prestationslogik”
Arbetsmiljö Chefer kunde arbeta hemifrån – lärarna som kom försent straffas.
Arbetsmiljö Går igenom domar: ”Finns inget lagkrav”
Sveriges lärare Katariina Treville, opinionsansvarig på Sveriges Lärare, går till friskolejätten.
Arbetsrätt Domen medför att skadeståndet gäller alla lärare.
Arbetsbelastning Chefen för IES: ”Kan bli fler timmar”.
Debatt Problemen med skolan blir inte lösta så länge lärare står ensamma med jätteklasser.
Debatt Föräldern: ”I debatten förminskas problemet och skulden läggs på barnen”
Debatt ”Ännu en teknisk lösning på ett djupt mänskligt och pedagogiskt problem”
Debatt Katarina Falkeborn skriver om hur skolan får ansvar för att lösa alla sorts samhällsproblem
Debatt Ulrica Björkblom Agah vill att skolan återtar sin auktoritet
Friskolor Stark kritik mot den statliga utredningen om vinstutdelning inom friskolesektorn.
Debatt Efterlyser skolpolitik byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet
Debatt Sverige missade EU-målet för skolan – efterlyser svar från politikerna.
Friskolor ”Mindre attraktivt för aktörer som inte förmår driva skola, eller som försöker göra vinster.”
Debatt Rektor på kristen friskola varnar för effekterna av Skolinspektionens frågor till elever.
Hot och våld Mobila akutskolor: Lärare med specialkompetens ska med kort varsel kunna sättas in på skolor.
Debatt ”Forskningsöversikter visar att undervisning i psykisk hälsa får unga att må bättre.”
Arbetsbelastning Ytterligare spricka i Tidö: ”Inte alls vad vi förväntat oss”.
Krönika ”Jag vill inte att mina gulltussar till elever förvandlas till ord på plakat.”
Debatt Föräldern Sofia Sova svarar Ulrica Björkblom Agah: ”Intellektuellt ohederligt”
Debatt ”Skolan är en verksamhet där öppenhet är avgörande.”
Krönika ”Man förstår ganska snart att det här är ännu en politisk snilleblixt.”
Krönika ”Analysen (eller vad man ska kalla det?) från SPSM är infantil.”
Ledarkrönika ”Tillsammans kan vi påverka, rätta till och vända på saker.”
Förskola ”Lägger till ytterligare timmar i stället för att ta hand om arbetsmiljöproblemen.”
Debatt ”Kunskap om hur det går att vända utvecklingen finns – men accepteras inte.”
Debatt ”När eleven inte hänger med framträder en tydlig paradox.”
Arbetstid ”Jag har hört många lärare säga att det bästa med läraryrket är det långa sommarlovet.”