Kommunerna där fler än hälften saknar legitimation

Ludvika och Sollefteå är två kommuner där andelen behöriga lärare ligger under 50 procent. Foto: Bildbyrån

I Sollefteå är mindre än hälften av lärarna i grundskolan legitimerade och behöriga.
– Ju mindre skola, desto svårare är det ofta att klara behörigheten, säger Mikael Nordendahl som är ord­förande för Sveriges Lärare i Sollefteå.

Han berättar att kommunen tidigare inte alltid annonserade ut tjänster som obehöriga arbetade på.

– Det gör den numera, även om det kan fallera någon enstaka gång. Det finns dessutom en anställningsgaranti som innebär att en legitimerad lärare som under läsåret söker jobb i Sollefteå kommun också anställs. För att locka legitimerade lärare har kommunen även en rekryteringsbonus, säger Mikael Nordendahl som undervisar i matematik och NO (åk 7–9) på Ramsele skola.

Varför är behörigheten så låg?

– En av orsakerna är löne­läget. Vi ligger cirka 1 000 kronor under snittet i Väster­norrland och cirka 3 000 under rikssnittet. Arbets- och anställningsvillkoren för både lärare och förskollärare behöver förbättras om behörigheten ska öka.

Leder till tuffare arbetsmiljö

Mikael Nordendahl, Sveriges Lärare i Sollefteå.

– De pågående nedskärningarna gör att det försvinner kringtjänster och resurser i skolan, vilket leder till att det i stället blir en allt tuffare arbetsmiljö. Arbetsbelastningen ökar. 

Mikael Nordendahl berättar att en hel del av de behöriga lärarna i Sollefteå har kommit upp i åren.

– Dessvärre premieras inte erfarenhet lönemässigt, vilket inte direkt ökar deras intresse för att arbeta kvar efter 65.

Högre lön i grannkommunerna

Cirka 50 mil söder om Sollefteå ligger Ludvika med ungefär lika låg lärarbehörighet i grundskolan, cirka 48 procent enligt Skolverkets senaste statistik.

Ann-Margret Svendsén, Sveriges Lärare i Ludvika.

– Vi har under flera år tagit upp den låga behörigheten med kommunen, men utan resultat, berättar Ann-Margret Svendsén som är förhandlingsombud för Sveriges Lärare i Ludvika och lärare på Junibackens skola.

Även hon menar att löneläget är en förklaring till den bristande behörigheten.

– Den som börjar arbeta i någon av grannkommunerna – på pendlingsavstånd till Ludvika – kan räkna med högre lön, ofta 3 000–4 000 kronor i månaden. En kollega höjde för en tid sedan sin lön med 7 000 kronor i månaden genom att göra så.

– En annan förklaring är arbetsmiljön. Låg behörighet innebär mer arbete, större ansvar och ökad press på de som är behöriga, vilket de dessutom inte får tillräcklig kompensation för. 

  • Fotnot: Vi Lärare har utan framgång sökt Leif Pettersson (S), kommunstyrelsens ordförande i Ludvika, och Maria Wennberg (C), ordförande i Sollefteås kommun­styrelses utskott för ungas lärande för en kommentar.