Vida, Benjamin och Julian vid Gullpudrans förskola förbereder för stopmotion-film. Foto: Johan Strindberg.
Till startsidan
Förskollärarna Mariam Kourie, Mikaela Hynninen och Ellinor Hallerström ingår i ett IKT-nätverk i Södertälje. Vida och Benjamin bygger med ljuskuber som ändrar färg beroende på vilken sida som är uppåt. Foto: Johan Strindberg.
Skärmstriden
Förskollärarna i Södertälje har prisats för sin digitala undervisning. Tekniken ger barnen stora möjligheter att utforska och vara kreativa, anser de tre förskollärarna.
– Det är viktigt att erbjuda alla barn en likvärdig undervisning, säger förskolläraren Mariam Kourie.
Det är som att gå in i en helt annan värld. På väggarna projiceras rörliga, färgglada mönster och överallt finns digitala stationer att utforska; bland annat usb-ägget som kan förstora objekt många gånger om, bilmattor där barnen kan designa sina egna banor, rullande robotbollar och ritplattor där det lätt går att justera sin teckning, byta färg på det redan ritade eller lägga till en rolig bakgrund.
I det stora rummet, som tidigare fungerade som förskolan Gullpudrans gymnastiksal, finns även ljusbord, ljuskuber, webbkameror och green screens. Med teknikens hjälp går det till och med att få reda på hur en bit bröd låter. Det programmerbara kretskortet Makey Makeys sladdar kan fästas i vilket material som helst varigenom det sedan genom ett enkelt tryck skapas olika toner. För barnen i Södertälje är det här inga konstigheter utan en del av förskolevardagen.
Vida, Benjamin och Julian vid Gullpudrans förskola förbereder för stopmotion-film. Foto: Johan Strindberg.
För dagen har tre pedagoger samlats för att berätta om det digitala arbetet i kommunens förskolor: Ellinor Hallerström från förskolan Vattentornet, Mariam Kourie från Björkens förskola i Ronna och Mikaela Hynninen som arbetar på Gullpudran. Alla tre ingår i kommunens IKT-nätverk för förskolan. Nyligen tilldelades trion, och de övriga 13 deltagarna i nätverket, Guldäpplets särskilda pris för att ha ”uträttat långvariga, betydelsefulla insatser för främjande av lärande med stöd av it och medier”.
Det handlar verkligen inte om att sitta och slöskrolla på en skärm.
Nätverket i sin nuvarande form har funnits sedan 2018 och ser till att det finns en likvärdighet i kommunen, att alla förskolor har tillgång till samma digitala verktyg. Det finns även gemensamma dokument framtagna, bland annat ett som beskriver syftet och vilken likvärdighetsnivå som ska finnas.
– Vi har som en egen ”App store” som alla i skolvärlden här i Södertälje, från förskolan till gymnasiet, har tillgång till, med olika appar och program. De tas fram centralt, men vi kan även komma med förslag på sådant vi önskar, säger Ellinor Hallerström.
Benjamin undersöker naturmaterial med hjälp att ett webbägg.
För de förskolor i kommunen som inte har så stort utrymme själva finns även den bemannade ateljén Källan. Dit kan pedagoger ta med barnen, både för analoga och digitala sysslor. Dessutom kan pedagogerna själva gå dit på workshops för att testa olika digitala verktyg.
– Det är en stor vinst att alla har möjlighet att gå dit om man nu inte har allt på sin egen förskola, tillägger Ellinor Hallerström.
Även de yngsta på Södertäljes förskolor får ta del av det digitala. Mariam Kourie, som arbetar med barn i åldern 1–3 år, berättar att usb-ägget är något de ägnar sig mycket åt.
– De gillar att undersöka kroppen, förstora ett finger eller en hand. Barnen testar och undersöker det mesta, de är inte så inramade som vi vuxna kan vara. De ritar mycket i iPads också, ibland använder de bara fingrarna. Vi brukar även projicera Polyglutt på väggen, och ibland stänger vi av ljudet och läser själva, säger hon.
Vid Makey Makey-stationen testar barnen hur en bit bröd låter.
Mariam Kourie påpekar att de digitala verktygen används som ett komplement till det analoga.
– Vi använder dem kompensatoriskt för att inkludera alla barn i undervisningen. Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning, därför är det viktigt att erbjuda alla barn en jämlik och likvärdig undervisning, både med och utan digitala verktyg, säger hon.
Alla tre pedagogerna tycker att det är kul med det digitala, men Mikaela Hynninen kommer ihåg att det kändes ovant till en början.
– Jag har arbetat i förskolan i 23 år. Det var lite svårt, men jag lärde mig snabbt. Och det kommer nyheter hela tiden, man blir aldrig färdiglärd, säger hon.
De betonar att det digitala inte ska ses som ett sidoprojekt utan ett komplement och att allt sker i samspel med barnen.
– Det är inte två parallella spår, det är ett gemensamt. Och det handlar verkligen inte om att sitta och slöskrolla på en skärm. Det handlar i stället om sådant som matte, teknik, språkutveckling, att läsa eller kanske skapa en egen animerad serie. Barnen är kreatörerna, de sitter inte bara inaktivt och tar emot, poängterar Ellinor Hallerström.
Krönika Ska vi kunna ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva, i linje med läroplanen, så måste vi ibland fånga stunden när den kommer och våga vika av från det planerade spåret, skriver förskolläraren Marie Eriksson.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om relationen till barnens vårdnadshavare. Hur påverkar förhållandet till föräldrar vårt arbete med barnen, kan vi ha en privat relation med föräldrarna och samtidigt vara professionella – och hur personliga får vi vara?
Krönika Har du hört talas om barnpengen? Med den krossar man effektivt varje förskollärares dröm om barngrupper med färre antal barn, även när barnkullarna minskar, skriver Erik Stenkula.
Krönika Varje vår är det samma sak. Förskolebarnen ger sig ut och plockar skräp. Vet ni, det är bland det värsta jag vet, skriver Eva Lindström.
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Forskning ”Ökar förutsättningarna för att de engagerar sig i verksamheten”
Podcast Det finns så många aspekter av förskolan som engagerar. Det är podden ett bevis på, säger producenten Elias Krantz.
Lärarutbildning Närapå halvering av antalet studenter: ”Mycket oroväckande”, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Fråga facket Kan man få löneavdrag för missat jobb på grund av väderkaos? Vår fackliga expert svarar.
Dilemmat Läraren: Vad gör vi när barnen inte får med sig ordentliga kläder?
Debatt Att anställa fler pedagoger löser inte problemen med 30 timmar förskola, skriver Jennie Wiberg Prckova, lärare i förskolan.
Krönika När vi berättar att vi inte hinner med vårt uppdrag, då finns de där, de som direkt bara måste berätta att de minsann hinner med alla barn, att de minsann kan prata med alla barn varje dag, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Reportage Läraren: ”Barnen ska känna att förskolan är deras”.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens förändrade och i många fall försämrade språk.
Panelen ”Därför är det viktigt att bygga goda relationer med vårdnadshavarna.”
Debatt Det är orättvist och missriktat att skylla på lärarna när förskolans undervisning inte håller måttet – de verkliga orsakerna försvinner ur sikte, skriver läraren i förskolan Annamaria Lindau.
Krönika Det har varit ett par dagar nu då alla fyra pedagoger i arbetslaget fått vara kvar på avdelningen, trots det låga barnantalet. En helt surrealistisk situation för oss, skriver Sara Agné.
Min metod Susanne Andersson vill förmedla att alla kan påverka – i stort och smått. Till exempel genom att fixa vantar till hemlösa.
Krönika När satt du senast med ett barn i lugn och ro och pratade, bara ni två? Ändå vet vi att barns språk utvecklas bäst när man pratar med varandra, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Fokus Två av tre lärare uppger att barnens språk har blivit sämre.
Fokus Stora barngrupper bidrar till språkraset, menar professor Linda Fälth.
Fokus Forskaren: ”Påverkar resultatmässigt, emotionellt, socialt och demokratiskt.”
Fokus ”Vissa barn kan bara säga kniv och gaffel på engelska”
Fokus Med leken i fokus har barnen på Ljunggårdens förskola i Kävlinge förbättrat sitt språk samtidigt som pedagogerna fått både mer arbetsglädje och vi-känsla.
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Forskning Det fanns en otrolig tillit till barnens förmåga som vi kanske har tappat bort i dag, säger forskaren Linnéa Waldekranz som jämfört dagens förskola med barnträdgårdarna i mitten av 1900-talet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Debatt Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av arbetsmiljölagen. Barnen i förskolan saknar detta lagstöd, skriver barn- och ungdomsläkaren Nils Lundin, som vill se ett bättre skydd förskolebarnens hälsa.
Krönika Hur tillåtande är dessa fina iordningställda miljöer i förskolan? Ni har alla sett dem, det finns massor av konton på sociala medier, det ena mer inspirerande än det andra, skriver Eva Lindström.
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket ”Vad är egentligen tillåtet att göra på arbetstid?”
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.
Vår metod Vi ser att barnen blir glada och pigga, säger Sanna Petersson, lärare på Alsterbo förskola i Nybro.
Särskilt stöd Det är uppenbart att det gått ut över barn som inte fått det stöd de haft rätt till, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L).
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med specialpedagogen Tomas Henriksson om barnen som behöver extra stöd. När är det dags att ta hjälp av en specialpedagog och hur får vi samarbetet att fungera?
Debatt Trots politiska löften om ”barnens bästa” och ”livslångt lärande” fortsätter förskolan att pressas till bristningsgränsen, skriver läraren i förskolan Anna Kovtun.
Fokus Lärarna vittnar om barn som lämnas utan stöd: ”Känner sådan vanmakt.”
Fokus Ökad kunskap och högre krav är några av orsakerna, enligt forskaren Sven Bölte.
Fokus Lärare lämnas ensamma med stora barngrupper och många olika svårigheter – skapar etisk stress.
Fokus Barn som rivs, bits, kastar saker och ger sig på inredningen. Många vittnar om ökat våld i förskolan.
Fokus Anna Olskog: ”Nio av tio lärare lyfter fram reglerade gruppstorlekar som det viktigaste för att barnens behov ska kunna tillgodoses.”