
Vida, Benjamin och Julian vid Gullpudrans förskola förbereder för stopmotion-film. Foto: Johan Strindberg.
Förskollärarna Mariam Kourie, Mikaela Hynninen och Ellinor Hallerström ingår i ett IKT-nätverk i Södertälje. Vida och Benjamin bygger med ljuskuber som ändrar färg beroende på vilken sida som är uppåt. Foto: Johan Strindberg.
Skärmstriden
Förskollärarna i Södertälje har prisats för sin digitala undervisning. Tekniken ger barnen stora möjligheter att utforska och vara kreativa, anser de tre förskollärarna.
– Det är viktigt att erbjuda alla barn en likvärdig undervisning, säger förskolläraren Mariam Kourie.
Det är som att gå in i en helt annan värld. På väggarna projiceras rörliga, färgglada mönster och överallt finns digitala stationer att utforska; bland annat usb-ägget som kan förstora objekt många gånger om, bilmattor där barnen kan designa sina egna banor, rullande robotbollar och ritplattor där det lätt går att justera sin teckning, byta färg på det redan ritade eller lägga till en rolig bakgrund.
I det stora rummet, som tidigare fungerade som förskolan Gullpudrans gymnastiksal, finns även ljusbord, ljuskuber, webbkameror och green screens. Med teknikens hjälp går det till och med att få reda på hur en bit bröd låter. Det programmerbara kretskortet Makey Makeys sladdar kan fästas i vilket material som helst varigenom det sedan genom ett enkelt tryck skapas olika toner. För barnen i Södertälje är det här inga konstigheter utan en del av förskolevardagen.
Vida, Benjamin och Julian vid Gullpudrans förskola förbereder för stopmotion-film. Foto: Johan Strindberg.
För dagen har tre pedagoger samlats för att berätta om det digitala arbetet i kommunens förskolor: Ellinor Hallerström från förskolan Vattentornet, Mariam Kourie från Björkens förskola i Ronna och Mikaela Hynninen som arbetar på Gullpudran. Alla tre ingår i kommunens IKT-nätverk för förskolan. Nyligen tilldelades trion, och de övriga 13 deltagarna i nätverket, Guldäpplets särskilda pris för att ha ”uträttat långvariga, betydelsefulla insatser för främjande av lärande med stöd av it och medier”.
Det handlar verkligen inte om att sitta och slöskrolla på en skärm.
Nätverket i sin nuvarande form har funnits sedan 2018 och ser till att det finns en likvärdighet i kommunen, att alla förskolor har tillgång till samma digitala verktyg. Det finns även gemensamma dokument framtagna, bland annat ett som beskriver syftet och vilken likvärdighetsnivå som ska finnas.
– Vi har som en egen ”App store” som alla i skolvärlden här i Södertälje, från förskolan till gymnasiet, har tillgång till, med olika appar och program. De tas fram centralt, men vi kan även komma med förslag på sådant vi önskar, säger Ellinor Hallerström.
Benjamin undersöker naturmaterial med hjälp att ett webbägg.
För de förskolor i kommunen som inte har så stort utrymme själva finns även den bemannade ateljén Källan. Dit kan pedagoger ta med barnen, både för analoga och digitala sysslor. Dessutom kan pedagogerna själva gå dit på workshops för att testa olika digitala verktyg.
– Det är en stor vinst att alla har möjlighet att gå dit om man nu inte har allt på sin egen förskola, tillägger Ellinor Hallerström.
Även de yngsta på Södertäljes förskolor får ta del av det digitala. Mariam Kourie, som arbetar med barn i åldern 1–3 år, berättar att usb-ägget är något de ägnar sig mycket åt.
– De gillar att undersöka kroppen, förstora ett finger eller en hand. Barnen testar och undersöker det mesta, de är inte så inramade som vi vuxna kan vara. De ritar mycket i iPads också, ibland använder de bara fingrarna. Vi brukar även projicera Polyglutt på väggen, och ibland stänger vi av ljudet och läser själva, säger hon.
Vid Makey Makey-stationen testar barnen hur en bit bröd låter.
Mariam Kourie påpekar att de digitala verktygen används som ett komplement till det analoga.
– Vi använder dem kompensatoriskt för att inkludera alla barn i undervisningen. Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning, därför är det viktigt att erbjuda alla barn en jämlik och likvärdig undervisning, både med och utan digitala verktyg, säger hon.
Alla tre pedagogerna tycker att det är kul med det digitala, men Mikaela Hynninen kommer ihåg att det kändes ovant till en början.
– Jag har arbetat i förskolan i 23 år. Det var lite svårt, men jag lärde mig snabbt. Och det kommer nyheter hela tiden, man blir aldrig färdiglärd, säger hon.
De betonar att det digitala inte ska ses som ett sidoprojekt utan ett komplement och att allt sker i samspel med barnen.
– Det är inte två parallella spår, det är ett gemensamt. Och det handlar verkligen inte om att sitta och slöskrolla på en skärm. Det handlar i stället om sådant som matte, teknik, språkutveckling, att läsa eller kanske skapa en egen animerad serie. Barnen är kreatörerna, de sitter inte bara inaktivt och tar emot, poängterar Ellinor Hallerström.
Green screen by do ink
Book Creator
Polyglutt
Widgit online
Keynote
Puppet pals
Förskolepodden
Podden Förskolan
Varannan förskollärare är emot digitalisering
Digitaliseringen delar förskollärarna
Förskolläraren: Fler barn med språkstörningar i förskoleklass
Forskaren: Då ska du använda digitala verktyg i förskolan
Förskolläraren Pernilla: Bort med paddor för de yngsta barnen!
De ger barnen digitala äventyr
Djurberg: Anmärkningsvärt många är kritiska till digitaliseringen
Pedagogiska tips Förskolläraren Kelly Mills Kallin lockar till lärande med genom ”pedagogisk iscensättning”, ett begrepp som hon själv myntat.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om läroplanen och hur vi undervisar utifrån den.
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Drygt en tredjedel av landets kommuner har avtal eller överenskommelser om förskollärarnas planeringstid, enligt Sveriges Lärares kartläggning. Men antalet timmar varierar stort: Mellan 2 och 8 timmar per vecka.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Arbetsmiljö Jag tror att det kan vara bra med en tuffare och vassare ton i debatten, säger förskolläraren och satirtecknaren Julia Sjöstedt.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.
Podcast Får barnen leka Squid game, måste vi lyssna på Mello och hur länge ska vi egentligen dras med Anna och Elsa?
Krönika Nä, jag bara skojade lite. Dagisfröknar är vi allihopa och kommer troligen att förbli.
Fackligt Lärare i förskola, det är den nya titeln för alla som tidigare titulerats förskollärare.
Krönika Nu vill skolministern se till att fler blir behöriga till gymnasiet, genom att slopa F-betyget. Vad sägs om att i stället ta tag i de verkliga problemen? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att tappa tron på sig själv och sin egen förmåga som förskollärare. Vad är det inom vårt yrke som skapar självtvivel, hur tar vi hjälp från andra och vad kan man göra på egen hand när självförtroendet tryter?
Forskning För barnen överväger fördelarna, konstaterar Emma Franzén, landskapsarkitekt och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Krönika Det spelar alltså ingen roll om jag vägrar. Då går man bara högre upp i leden, frågar någon annan, skriver Eva Lindström efter kammarrättens dom i Göteborg.
Fråga facket Förskolläraren funderar på att söka jobb i förskoleklass och undrar om för- och nackdelarna med ferietjänst kontra semestertjänst.
Dilemmat ”Det gnager i hjärta och huvud på kvällar och helger över allt man INTE hann med på ett bra sätt under arbetsdagen. Hur ska jag hantera samvetsstressen?” undrar förskolläraren.
Podcast Hur kommer det sig att vuxenklungor bildas när vi är på gården? I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om fenomenet med Lina Karlström.
Lärarpriser Förskolan borde lyftas varje dag. Gör vi på rätt sätt och följer barnkonventionen så kan vi förändra så mycket, säger förskolerektorn Anette Bergmasth, vinnare av Childhoodpriset 2024.
Krönika Som vanligt vill man ha en enkel lösning, och här är den, ta bort västarna, skriver Eva Lindström.
Säkerhet Ses som en försiktighetsåtgärd: ”Det har kommit en del frågor från oroliga vårdnadshavare”
Forskning I stället för att prata svenska eller sitt förstaspråk märkte vi att de använda engelska som de snappat upp på Youtube och från olika tv-program, säger Ellenor Björnlund, rektor på Sunnadals förskolor.
Undervisning Vi bad tre förskollärare svara på vilka verktyg de inte klarar sig utan.
Podcast Eva Lindström och ateljeristan Joakim Pettersson berättar hur de använder pedagogisk dokumentation för att utveckla sin undervisning.
Krönika Handen upp alla som hört föräldrar ”klaga” på att deras barn är så himla mammigt. Jag hör det typ hundra gånger i veckan, av både personal och föräldrar, skriver Eva Lindström.
Arbetstid Som första förskola i Danmark införde Treklövern för ett par år sedan fyradagarsvecka.– Jag har så mycket mer tid nu, säger förskolläraren Fatima Siddiqi.
Så gör vi Att läsa och sedan diskutera bokens olika kapitel tillsammans är ett väldigt gynnsamt arbetssätt samtidigt som man får fördjupa sig och utveckla sin kunskap, säger förskolläraren Suzanne Folcke.
Arbetsmiljö Vi kommer att lyssna in olika intressegrupper, säger utredaren Eva Broström.
Arbetsbelastning Sysslorna ingår inte i vårt avtalsområde och vi måste protestera mot att de blir fler, säger Pia Rizell, andre vice ordförande i Sveriges Lärare.
Krönika Någon minister pratade om hur himla viktigt det är att lyssna på barnen, verkligen lyssna på vad barnen säger. Jag kräktes lite i munnen, skriver Eva Lindström.
Arbetsmiljö Det här öppnar möjligheter att förbättra villkoren och arbetsmiljön för landets förskollärare, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan diskuterar vi det skolförberedande arbetet.
Förskolans yngsta Att få barn blöjfria handlar i första hand om barnens hälsa och utveckling, säger förskolläraren Sara Eliasson.
Förskolans yngsta Jag vill synliggöra vad undervisning för de yngsta kan innebära, säger förskolläraren Sara Eliasson.
Förskolans yngsta Det finns ett syfte med allt som finns framme, och vi passar på att undervisa på ett lekfullt sätt när barnen visar intresse för något, säger förskolläraren Sara Eliasson som tipsar om hur hon skapar lärmiljöer för de yngsta.
Förskolans yngsta Det är viktigt att verksamheten då matchas med rätt förutsättningar, säger Pia Rizell, Sveriges Lärare.
Förskolans yngsta I våra studier, med förfinade instrument, ser vi frön till mycket redan hos de allra minsta, säger Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi.
Förskolans yngsta De sex Babblarna var till god hjälp under de allra yngsta barnens första år på Von Bahrs förskola i Uppsala.
Förskolans yngsta Det gäller att invänta barnen i samtalet, även om de bara kan några få ord, säger Ingrid Pramling Samuelsson, professor i förskolepedagogik vid Göteborgs universitet.
Vi lärare debatt Det är viktigt att barnen på förskolorna möter många olika förebilder, men som det är nu vågar få män jobba i förskolan, skriver förskolläraren Victor Qwarfordt.
Forskning Yrket har fyra olika roller: lärare, omsorgsutövare, administratörer och hushållsarbetare, säger Maria Lennartsdotter.
Förskola ”Barnen lär sig samspel, läsa av, ta hänsyn. Dansen har stärkt deras relationer”
Forskning Min forskning har gynnats av att jag kunnat jobba så nära ihop med förskollärarna, säger professor Niklas Pramling, som fått Lärarstiftelsens forskarpris.
Svenska som andraspråk Förskolebarnen behöver få uttrycka sig på olika sätt, annars riskerar de att bli missförstådda, menar Ylva Novosel i sin avhandling.
Krönika Med det ok av dokumentationshysteri som vårt yrke numera bär på är det som att komma ut i friska luften att tänka på den pedagogiska dokumentationens barndom, skriver Erik Stenkula.
Podcast Jag vill att lyssnarna ska få nya idéer och samtidigt våga ifrågasätta sina invanda sätt att arbeta med barnen, säger Eva Lindström.
Kulturtips Jag vill visa på yrkesskickligheten och hur otroligt värdefulla de här yrkesgrupperna är, säger regissören Nils Petter Löfstedt.
Podcast Måste barnen smaka på allt – och är det ok att doppa brödet i soppan? I senaste avsnittet av Förskolan pratar Eva Lindström och Ellinor Lange om mat.
Fackböcker Utgå från högläsning i undervisningen av naturkunskap och teknik – då blir ämnena begripliga för barnen, säger skolbibliotekarien Maria Heimer.