![](/contentassets/8cc52e0b31044fd1845595f8718960f7/digitalaaventyr2.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Vida, Benjamin och Julian vid Gullpudrans förskola förbereder för stopmotion-film. Foto: Johan Strindberg.
Förskollärarna Mariam Kourie, Mikaela Hynninen och Ellinor Hallerström ingår i ett IKT-nätverk i Södertälje. Vida och Benjamin bygger med ljuskuber som ändrar färg beroende på vilken sida som är uppåt. Foto: Johan Strindberg.
Skärmstriden
Förskollärarna i Södertälje har prisats för sin digitala undervisning. Tekniken ger barnen stora möjligheter att utforska och vara kreativa, anser de tre förskollärarna.
– Det är viktigt att erbjuda alla barn en likvärdig undervisning, säger förskolläraren Mariam Kourie.
Det är som att gå in i en helt annan värld. På väggarna projiceras rörliga, färgglada mönster och överallt finns digitala stationer att utforska; bland annat usb-ägget som kan förstora objekt många gånger om, bilmattor där barnen kan designa sina egna banor, rullande robotbollar och ritplattor där det lätt går att justera sin teckning, byta färg på det redan ritade eller lägga till en rolig bakgrund.
I det stora rummet, som tidigare fungerade som förskolan Gullpudrans gymnastiksal, finns även ljusbord, ljuskuber, webbkameror och green screens. Med teknikens hjälp går det till och med att få reda på hur en bit bröd låter. Det programmerbara kretskortet Makey Makeys sladdar kan fästas i vilket material som helst varigenom det sedan genom ett enkelt tryck skapas olika toner. För barnen i Södertälje är det här inga konstigheter utan en del av förskolevardagen.
Vida, Benjamin och Julian vid Gullpudrans förskola förbereder för stopmotion-film. Foto: Johan Strindberg.
För dagen har tre pedagoger samlats för att berätta om det digitala arbetet i kommunens förskolor: Ellinor Hallerström från förskolan Vattentornet, Mariam Kourie från Björkens förskola i Ronna och Mikaela Hynninen som arbetar på Gullpudran. Alla tre ingår i kommunens IKT-nätverk för förskolan. Nyligen tilldelades trion, och de övriga 13 deltagarna i nätverket, Guldäpplets särskilda pris för att ha ”uträttat långvariga, betydelsefulla insatser för främjande av lärande med stöd av it och medier”.
Det handlar verkligen inte om att sitta och slöskrolla på en skärm.
Nätverket i sin nuvarande form har funnits sedan 2018 och ser till att det finns en likvärdighet i kommunen, att alla förskolor har tillgång till samma digitala verktyg. Det finns även gemensamma dokument framtagna, bland annat ett som beskriver syftet och vilken likvärdighetsnivå som ska finnas.
– Vi har som en egen ”App store” som alla i skolvärlden här i Södertälje, från förskolan till gymnasiet, har tillgång till, med olika appar och program. De tas fram centralt, men vi kan även komma med förslag på sådant vi önskar, säger Ellinor Hallerström.
Benjamin undersöker naturmaterial med hjälp att ett webbägg.
För de förskolor i kommunen som inte har så stort utrymme själva finns även den bemannade ateljén Källan. Dit kan pedagoger ta med barnen, både för analoga och digitala sysslor. Dessutom kan pedagogerna själva gå dit på workshops för att testa olika digitala verktyg.
– Det är en stor vinst att alla har möjlighet att gå dit om man nu inte har allt på sin egen förskola, tillägger Ellinor Hallerström.
Även de yngsta på Södertäljes förskolor får ta del av det digitala. Mariam Kourie, som arbetar med barn i åldern 1–3 år, berättar att usb-ägget är något de ägnar sig mycket åt.
– De gillar att undersöka kroppen, förstora ett finger eller en hand. Barnen testar och undersöker det mesta, de är inte så inramade som vi vuxna kan vara. De ritar mycket i iPads också, ibland använder de bara fingrarna. Vi brukar även projicera Polyglutt på väggen, och ibland stänger vi av ljudet och läser själva, säger hon.
Vid Makey Makey-stationen testar barnen hur en bit bröd låter.
Mariam Kourie påpekar att de digitala verktygen används som ett komplement till det analoga.
– Vi använder dem kompensatoriskt för att inkludera alla barn i undervisningen. Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning, därför är det viktigt att erbjuda alla barn en jämlik och likvärdig undervisning, både med och utan digitala verktyg, säger hon.
Alla tre pedagogerna tycker att det är kul med det digitala, men Mikaela Hynninen kommer ihåg att det kändes ovant till en början.
– Jag har arbetat i förskolan i 23 år. Det var lite svårt, men jag lärde mig snabbt. Och det kommer nyheter hela tiden, man blir aldrig färdiglärd, säger hon.
De betonar att det digitala inte ska ses som ett sidoprojekt utan ett komplement och att allt sker i samspel med barnen.
– Det är inte två parallella spår, det är ett gemensamt. Och det handlar verkligen inte om att sitta och slöskrolla på en skärm. Det handlar i stället om sådant som matte, teknik, språkutveckling, att läsa eller kanske skapa en egen animerad serie. Barnen är kreatörerna, de sitter inte bara inaktivt och tar emot, poängterar Ellinor Hallerström.
Green screen by do ink
Book Creator
Polyglutt
Widgit online
Keynote
Puppet pals
Förskolepodden
Podden Förskolan
Varannan förskollärare är emot digitalisering
Digitaliseringen delar förskollärarna
Förskolläraren: Fler barn med språkstörningar i förskoleklass
Forskaren: Då ska du använda digitala verktyg i förskolan
Förskolläraren Pernilla: Bort med paddor för de yngsta barnen!
De ger barnen digitala äventyr
Djurberg: Anmärkningsvärt många är kritiska till digitaliseringen
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om arbetet under semestertider.
Så gör vi – Sång ger sådan glädje och betyder också jättemycket för språkinlärningen, säger förskolläraren Petra Körner.
Podcast Är det okej att pussa och krama barnen – och hur avlägsnar vi barn som bråkar utan att göra fysiska övertramp?
Dilemmat Den här gången handlar dilemmat om yrkestitlar i förskolan.
Krönika På förskolor i Göteborg har de flera gånger testat sex timmars arbetsdag. Är det inte dags för hela landet snart? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Forskning Den digitala boktjänsten Polyglutt används inte alltid som tänkt i förskolorna, visar en studie av forskaren Malin Nilsen.
Överlämning Förskollärare tipsar om olika sätt fira av barnen som slutar förskolan.
Kompetensutveckling Närmare 50 förskollärare, lärare, barnskötare och chefer i Nynäshamn åkte tåg i 48 timmar till Reggio Emilia.
Reportage På Språkförskolan Bamse, för barn med grav språkstörning, har förskolläraren Maja Eriksson och logopoden Jim Gustafsson två huvudsakliga mål i undervisningen.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om verksamheten vi bedriver utanför förskolans grindar.
Krönika Jag har ägnat en del tid senaste dagarna åt att läsa olika trådar i diskussionsforum på nätet. Det som diskuteras allra mest just nu upplever jag är solkräm. Alltså, solkräm, skriver Eva Lindström.
Aktuellt Förskolans dag är dagen då förskollärarna och barnen tar chansen att berätta för alla andra om vad de gör. Åsa Fahlén, förbundsordförande i Sveriges Lärare, besökte förskolan Bredäng Alle 46 inför firandet.
Arbetsmiljö ”Slå fast maxgränser för barngruppernas storlek och en minimibemanning i förskolan”.
Överlämning Förskolorna i Burlöv har en tydlig struktur för vem som gör vad, hur och när vid överlämningen – och får även återkoppling från skolan om hur det går för barnen.
Överlämning Vad får man egentligen berätta om vid överlämningen? Lagarna som styr kommunala och privata förskolor är olika.
Överlämning Överlämningar fungerar inte alltid som det är tänkt, och få verkar helt nöjda. Förskollärare vittnar om att skolan inte visar något intresse, samtidigt klagar förskoleklasslärare på att informationen de får är alltför knapphändig.
Överlämning Femåringarna på förskolan Lindängen i Skara håller till i en egen lokal – i Varnhemsskolan.
Överlämning På förskolan Trollsländan i Helsingborg får de kommande förskoleklassbarnen en extra pampig avslutning.
Krönika Att börja skolan innebär status, men hur det sedan blir i skolan har barnen väldigt lite inflytande över, skriver redaktören Sara Djurberg.
Gästkrönika Fram till dess att vi står enade, tusentals tillsammans och skrålar, gör gemensamt motstånd genom att höja våra röster, så är vi inget hot, ingen kraft att räkna med, ingen professionell storm att behöva förhålla sig till.
Podcast Man måste våga stå på barnens sida, säger Eva Lindström i senaste avsnittet av Förskolan, som handlar om särskilt stöd.
Krönika När jag väl sätter mig där med varje förälder, en och en, och vet att vi kommer att prata om det käraste de har, det är en av de mest stimulerande bitarna av mitt jobb, skriver Erik Stenkula.
Forskning Professor Alison Clark vill se ett långsammare tempo och mer tid i förskolan.
Podcast Fredrik, Eva och Ellinor pratar om utvecklingssamtal i nya avsnittet av podden.
Dilemmat Vad kan man göra när rektorn umgås privat med kollegorna?
Fråga facket Förskolläraren oroar sig över sin egen hörsel – skyddsombudet svarar.
Tipset Tänk dig att varje dag ha tillgång till ett rum för återhämtning och taktil stimulans. Precis så har Nyckelpigans alla 1–5-åringar det.
Vi lärare debatt Vi anser att pyssel som begrepp är exkluderande dagisretorik som inte hör hemma inom förskolans ram, skriver lärarutbildarna Ulrika Tobieson och Birgitta Adolfson.
Panelen Vi frågade tre förskollärare om deras rutiner för vilan. Och, handen på hjärtat, händer det att du somnar?
Fackböcker För barn är digitala tjänster och verktyg lika verkliga som böcker, färger, sand och vattenpölar, säger förskolläraren Marie Eriksson.
Forskning När föräldrar ur samma samhällsskikt gör samma val för sina barn bidrar det till att segregationen börjar redan i förskolan.
Pedagogiska tips Hur kan barn få vara delaktiga samtidigt som man tillvaratar deras intresse för byggande? Förskolan Kristallen i Helsingborg har svaret, där byggde femåringarna en egen rutschkana på gården – och konstruerandet fortsätter.
Krönika Häng med nu, även om det är svårt att tro det: Det är vi, det är vi, som bestämmer om ett barn är friskt nog för att vara i förskolan. Du och jag, och alla våra kollegor som arbetar i förskolan, skriver förskolläraren Eva Lindström om Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer.
Krönika Första gången jag träffade det här barnet stod hon bakom sin mammas ben, hon sa inte så mycket, tittade ner på marken under sina fötter, skriver förskolläraren Eva Lindström.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om svåra frågor. Hur svarar vi barnen när de ställer stora frågor med komplicerade svar?
Reportage Förskolläraren Sara Agnés masterexamen och dokumentära dikter är en uppgörelse med den managementstyrda förskolan.
Vi lärare debatt Vad sker med likvärdigheten om vi avlägsnar kravet på att utveckla adekvat digital kompetens hos våra barn i förskolan? skriver förskolläraren Fredrik Söderlund om Skolverkets förslag på ändringar i förskolans läroplan.
Vi lärare debatt ”Riskerar att ge negativa och allvarliga konsekvenser.”
Motoriklarmet Utbildningarna måste säkerställa att de blivande lärarna får kunskap om rörelse, lek och lärande. Det menar Suzanne Lundvall, ordförande Svenska Gymnastikförbundet och forskare i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Krönika Låt oss hoppas att larmen leder till att praktiska kunskaper och rörelseundervisning får upprättelse, utan att förskollärarna för den skull måste kasta ut de digitala verktygen ur undervisningen, skriver redaktören Sara Djurberg.
Podcast I senaste avsnittet svarar Fredrik Kahn, Ellinor Lange och Eva Lindström på frågor från poddens lyssnare.
Motoriklarmet Det är si och så med många barns finmotoriska förmåga, har förskolläraren Malin Boström, på Karlagatans förskola i Göteborg, märkt.
Motoriklarmet Väl utvecklade sinnen och motorik är grunden för all inlärning. Därför är det av största vikt att barn får rätt förutsättningar att öva – både inne och ute.
Motoriklarmet En undersökning av 100 förskolor i Uppsala kommun visade att bara var tionde hade ett ordentligt upplägg på enhetsnivå för barnens fysiska aktivitet.
Motoriklarmet För barnen på förskolan Villa Ekbacken i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm är motorikövningar ett dagligt inslag.
Motoriklarmet Ju tidigare ett barn utvecklar sin finmotorik, desto lättare har hen att lära sig andra saker, konstaterar professorn och tidigare handkirurgen Göran Lundborg.
Motoriklarmet Barnen har svårt att gå i skogen, klättra och hålla pennan rätt. Sex av tio förskollärare ser en försämring av barns motorik de senaste åren.
Krönika När ska det bli ett erkänt faktum i vårt samhälle att det är otroligt svårt att arbeta med människor, både barn och vuxna? undrar förskolläraren Eva Lindström som reagerar mot förslaget att ta bort behörighetskraven till gymnasiets yrkesprogram.
Orosanmälan Förskolepersonal är dålig på att upptäcka barn som lever med hedersförtryck, visade nyligen en granskning från Malmö. Haninge hade samma problem – tills en personalutbildning ledde till att antalet orosanmälningar fördubblades.
Krönika När alla utvecklingssamtal är genomförda, kvalitetsrapporten ivägskickad och grynen via förskoleklassen klivit in i skolans värld – vad ska vi då göra med alla ord vi vägt på guldvåg? skriver förskolläraren Erik Stenkula.