Varannan förskollärare är kritisk till digitaliseringen

Enligt läroplanen ska alla barn i förskolan få möjlighet att utveckla en adekvat digital kompetens. Men tidningen Förskolans enkät, som 1 511 förskollärare svarat på, visar att variationen är stor när det gäller hur ofta barn använder digitala verktyg på förskolan och från vilken ålder.

Sex av tio förskollärare svarar att de introducerar digitala verktyg, exempelvis surfplattor, redan från ett års ålder. 

Delar förskollärarna i två läger

Dessutom delas förskollärarna i två nästan lika stora läger när det gäller åsikter kring huruvida det är rätt eller fel att förskolan måste arbeta med digitalisering. Bland de förskollärare som ser fördelar med det digitala nämner flera att det gäller att hänga med i tiden, att det är viktigt med källkritik och att alla barn kanske inte har tillgång till digitala verktyg hemma. Dessutom att det faktiskt står i läroplanen.

I den andra åsiktsgruppen lyfts i stället argument som att barnen är för små, att det sociala samspelet är viktigare och att barnens språk- och talutveckling blir sämre. Många nämner även bristen på forskning.

 

En som sällar sig till den kritiska skaran är hjärnforskaren Sissela Nutley. Hon tycker inte att skrivelsen om det digitala passar i förskolans läroplan över huvud taget.

– Det digitala lyfts ut som ett verktyg som är särskilt viktigt och effektivt för lärande, men det finns ingen forskning som stödjer det. Däremot är det sociala en nödvändighet för lärande. Det digitala får inte ske på bekostnad av det sociala, säger hon.

Sämre språkutveckling 

Sissela Nutley håller med förskollärarna i enkäten som anser att barnen är för små. Hon pekar på forskning som visar att de blir mer stillasittande, ägnar sig mindre åt fri lek och har färre interaktioner med varandra och pedagogerna.

– Dessutom visar forskningen att ju tidigare man introducerar skärmar och ju mer de används, desto sämre språkutveckling får barnen, säger hon.

Men är det inte bra att barn lär sig källkritik, exempelvis genom att använda green screens?

– Green screens är säkert jättekul, och visst kan barn förstå att där och då fanns inte en tiger på riktigt. Men det betyder inte att de förstår om det är en riktig tiger i ett annat sammanhang. Den kognitiva mognaden för att generalisera utifrån olika kontexter finns inte i förskoleåldern, det kommer senare, säger hon.

Barn som inte har tekniken hemma då, ska inte de få möjlighet att möta den i förskolan i stället?

– Det där är en förutfattad mening att barn från mindre bemedlade hem inte har tillgång till telefoner och paddor. Data från Statens medieråd visar att det är precis tvärtom, och att de börjar tidigare med egna enheter. Högutbildade föräldrar har ofta mycket mer restriktioner. Sedan får man ju inte automatiskt digital kompetens bara för att man använder verktygen. Det är som att säga att man blir en bättre bagare av att äta fler kakor. Nej, i stället riskerar barnen att hamna efter med
andra färdigheter när de ägnar sig för mycket åt det digitala, säger hon.

Hon påpekar att barn självklart ska få möjlighet att utveckla en digital kompetens, men att det inte behöver ske i förskolan.

– Där tycker jag att man ska fokusera på annat. När det gäller det digitala måste man se till nyttan kontra kostnaden, och vad det är vi väljer bort, säger hon.

Mindre verbala vid digital läsning

En annan som tittat närmare på det digitala i förskolan, och mer specifikt på användningen av skärmar, är språkforskaren Robin Samuelsson vid Uppsala universitet. I en studie jämfördes bokläsning via padda med traditionell bokläsning.

Det visade sig att pedagogerna hade samma interaktionsmönster vid båda formerna av läsning, men barnen agerade däremot olika.

– När barnen fick frågor vid vanlig bokläsning svarade de, men när boken var digital pekade de på skärmen i stället för att prata. Då var de alls inte lika verbala. Det här är viktigt att ha med sig, säger Robin Samuelsson.

När barnen fick frågor vid vanlig bokläsning svarade de, men när boken var digital pekade de på skärmen i stället för att prata.

I en annan undersökning studerade man barns fria lek med fysiska leksaker, som klossar och utklädningskläder, och jämförde sedan med hur den fria leken såg ut när de lekte med appar i paddan. Studien visade att den fria leken med apparna visserligen var mer utforskande/bemästrande, något som kan leda till lärande – i rätt sammanhang. Men lekarna saknade nästan helt inslag av låtsas- och fantasilek. Barnen blev helt enkelt mindre kreativa.

– Det är ganska talande och säger något om begränsningen i teknologin. Jag menar absolut inte att man ska sluta att använda digitala verktyg, det finns mycket som är bra. Men man behöver mer kunskap om vad det digitala gör med barn, deras lärande och interaktion, säger Robin Samuelsson.

Slutligen påpekar han att digitalisering inte alltid måste handla om just skärmar. Med exempelvis programmeringsrobotar, som Bee bot och Blut bot, kan barnen utveckla sina digitala förmågor utan skärmar.

SÅ HÄR SVARADE FÖRSKOLLÄRARNA I UNDERSÖKNINGEN

Från vilken ålder introduceras barnen för digitala verktyg på din förskola?

Från ett års ålder: 59,9 procent
Från två års ålder: 19,2 procent
Från tre års ålder: 14,6 procent
Från fyra års ålder: 2,6 procent
Från fem års ålder: 1,1 procent
Aldrig: 2,7 procent

Upplever du att du har tillräcklig kompetens för att undervisa om digital teknik i förskolan?

Ja: 53 procent
Nej: 47 procent

Så gjorde vi undersökningen: En webbenkät skickades ut med tidningen Förskolans nyhetsbrev, som alla förskollärare som är medlemmar i Sveriges Lärare får. 1 511 förskollärare svarade på enkäten. 

LÄS OCKSÅ

Efter kritiken: Regeringen river Skolverkets plan