![](/contentassets/d237e7d5f64642ee92baef9af8b0d147/skarmstridenbild1.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Källa: Förskolans enkät som besvarades av 1 511 förskollärare.
Frågan om digitalisering delar förskollärarna, visar tidningens Förskolans undersökning. Sissela Nutley, forskare i kognitiv neorovetenskap, tycker inte att digitala verktyg hör hemma i förskolan. Foto: Lina Eidenberg Adamo/Adobe.
Skärmstriden
Hälften av förskollärarna, 47 procent, är emot kravet på att arbeta med digitalisering. Det visar tidningen Förskolans stora enkät. Även flera forskare är kritiska.
– Det finns inget forskningsstöd för att det digitala är effektivt för lärandet, säger hjärnforskaren Sissela Nutley.
Enligt läroplanen ska alla barn i förskolan få möjlighet att utveckla en adekvat digital kompetens. Men tidningen Förskolans enkät, som 1 511 förskollärare svarat på, visar att variationen är stor när det gäller hur ofta barn använder digitala verktyg på förskolan och från vilken ålder.
Sex av tio förskollärare svarar att de introducerar digitala verktyg, exempelvis surfplattor, redan från ett års ålder.
Dessutom delas förskollärarna i två nästan lika stora läger när det gäller åsikter kring huruvida det är rätt eller fel att förskolan måste arbeta med digitalisering. Bland de förskollärare som ser fördelar med det digitala nämner flera att det gäller att hänga med i tiden, att det är viktigt med källkritik och att alla barn kanske inte har tillgång till digitala verktyg hemma. Dessutom att det faktiskt står i läroplanen.
I den andra åsiktsgruppen lyfts i stället argument som att barnen är för små, att det sociala samspelet är viktigare och att barnens språk- och talutveckling blir sämre. Många nämner även bristen på forskning.
Källa: Förskolans enkät som besvarades av 1 511 förskollärare.
En som sällar sig till den kritiska skaran är hjärnforskaren Sissela Nutley. Hon tycker inte att skrivelsen om det digitala passar i förskolans läroplan över huvud taget.
– Det digitala lyfts ut som ett verktyg som är särskilt viktigt och effektivt för lärande, men det finns ingen forskning som stödjer det. Däremot är det sociala en nödvändighet för lärande. Det digitala får inte ske på bekostnad av det sociala, säger hon.
Sissela Nutley håller med förskollärarna i enkäten som anser att barnen är för små. Hon pekar på forskning som visar att de blir mer stillasittande, ägnar sig mindre åt fri lek och har färre interaktioner med varandra och pedagogerna.
– Dessutom visar forskningen att ju tidigare man introducerar skärmar och ju mer de används, desto sämre språkutveckling får barnen, säger hon.
Men är det inte bra att barn lär sig källkritik, exempelvis genom att använda green screens?
– Green screens är säkert jättekul, och visst kan barn förstå att där och då fanns inte en tiger på riktigt. Men det betyder inte att de förstår om det är en riktig tiger i ett annat sammanhang. Den kognitiva mognaden för att generalisera utifrån olika kontexter finns inte i förskoleåldern, det kommer senare, säger hon.
Barn som inte har tekniken hemma då, ska inte de få möjlighet att möta den i förskolan i stället?
– Det där är en förutfattad mening att barn från mindre bemedlade hem inte har tillgång till telefoner och paddor. Data från Statens medieråd visar att det är precis tvärtom, och att de börjar tidigare med egna enheter. Högutbildade föräldrar har ofta mycket mer restriktioner. Sedan får man ju inte automatiskt digital kompetens bara för att man använder verktygen. Det är som att säga att man blir en bättre bagare av att äta fler kakor. Nej, i stället riskerar barnen att hamna efter med
andra färdigheter när de ägnar sig för mycket åt det digitala, säger hon.
Hon påpekar att barn självklart ska få möjlighet att utveckla en digital kompetens, men att det inte behöver ske i förskolan.
– Där tycker jag att man ska fokusera på annat. När det gäller det digitala måste man se till nyttan kontra kostnaden, och vad det är vi väljer bort, säger hon.
Robin Samuelsson, språkforskare. Foto: Henrik Zetterberg.
En annan som tittat närmare på det digitala i förskolan, och mer specifikt på användningen av skärmar, är språkforskaren Robin Samuelsson vid Uppsala universitet. I en studie jämfördes bokläsning via padda med traditionell bokläsning.
Det visade sig att pedagogerna hade samma interaktionsmönster vid båda formerna av läsning, men barnen agerade däremot olika.
– När barnen fick frågor vid vanlig bokläsning svarade de, men när boken var digital pekade de på skärmen i stället för att prata. Då var de alls inte lika verbala. Det här är viktigt att ha med sig, säger Robin Samuelsson.
När barnen fick frågor vid vanlig bokläsning svarade de, men när boken var digital pekade de på skärmen i stället för att prata.
I en annan undersökning studerade man barns fria lek med fysiska leksaker, som klossar och utklädningskläder, och jämförde sedan med hur den fria leken såg ut när de lekte med appar i paddan. Studien visade att den fria leken med apparna visserligen var mer utforskande/bemästrande, något som kan leda till lärande – i rätt sammanhang. Men lekarna saknade nästan helt inslag av låtsas- och fantasilek. Barnen blev helt enkelt mindre kreativa.
– Det är ganska talande och säger något om begränsningen i teknologin. Jag menar absolut inte att man ska sluta att använda digitala verktyg, det finns mycket som är bra. Men man behöver mer kunskap om vad det digitala gör med barn, deras lärande och interaktion, säger Robin Samuelsson.
Slutligen påpekar han att digitalisering inte alltid måste handla om just skärmar. Med exempelvis programmeringsrobotar, som Bee bot och Blut bot, kan barnen utveckla sina digitala förmågor utan skärmar.
SÅ HÄR SVARADE FÖRSKOLLÄRARNA I UNDERSÖKNINGEN
Från vilken ålder introduceras barnen för digitala verktyg på din förskola?
Från ett års ålder: 59,9 procent
Från två års ålder: 19,2 procent
Från tre års ålder: 14,6 procent
Från fyra års ålder: 2,6 procent
Från fem års ålder: 1,1 procent
Aldrig: 2,7 procent
Upplever du att du har tillräcklig kompetens för att undervisa om digital teknik i förskolan?
Ja: 53 procent
Nej: 47 procent
Så gjorde vi undersökningen: En webbenkät skickades ut med tidningen Förskolans nyhetsbrev, som alla förskollärare som är medlemmar i Sveriges Lärare får. 1 511 förskollärare svarade på enkäten.
Mer stillasittande.
Sämre interaktion med kompisar och pedagoger.
Risk för närsynthet.
Ju tidigare man introducerar skärmar och ju yngre barnen är, desto större risk för försenad språkutveckling.
Skärmaanvändande som tröst/avledning kan förstärka känsloutbrott över tid.
Barn i tvåårsåldern lär sig bara hälften så mycket via paddan jämfört med vid mänsklig interaktion.
Barn med särskilda behov är extra sårbara för att fastna vid skärmen och förstärka svårigheter.
Källa: Sissela Nutley, som doktorerat inom kognitiv neorovetenskap vid Karolina institutet.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO:s riktlinjer ska barn under två år inte ha någon skärmtid alls, därefter är rekommendationen att begränsa skärmtiden till en timme per dag för barn upp till fem år.
Varannan förskollärare är emot digitalisering
Digitaliseringen delar förskollärarna
Förskolläraren: Fler barn med språkstörningar i förskoleklass
Forskaren: Då ska du använda digitala verktyg i förskolan
Förskolläraren Pernilla: Bort med paddor för de yngsta barnen!
De ger barnen digitala äventyr
Djurberg: Anmärkningsvärt många är kritiska till digitaliseringen
LÄS OCKSÅ
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om arbetet under semestertider.
Så gör vi – Sång ger sådan glädje och betyder också jättemycket för språkinlärningen, säger förskolläraren Petra Körner.
Podcast Är det okej att pussa och krama barnen – och hur avlägsnar vi barn som bråkar utan att göra fysiska övertramp?
Dilemmat Den här gången handlar dilemmat om yrkestitlar i förskolan.
Krönika På förskolor i Göteborg har de flera gånger testat sex timmars arbetsdag. Är det inte dags för hela landet snart? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Forskning Den digitala boktjänsten Polyglutt används inte alltid som tänkt i förskolorna, visar en studie av forskaren Malin Nilsen.
Överlämning Förskollärare tipsar om olika sätt fira av barnen som slutar förskolan.
Kompetensutveckling Närmare 50 förskollärare, lärare, barnskötare och chefer i Nynäshamn åkte tåg i 48 timmar till Reggio Emilia.
Reportage På Språkförskolan Bamse, för barn med grav språkstörning, har förskolläraren Maja Eriksson och logopoden Jim Gustafsson två huvudsakliga mål i undervisningen.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om verksamheten vi bedriver utanför förskolans grindar.
Krönika Jag har ägnat en del tid senaste dagarna åt att läsa olika trådar i diskussionsforum på nätet. Det som diskuteras allra mest just nu upplever jag är solkräm. Alltså, solkräm, skriver Eva Lindström.
Aktuellt Förskolans dag är dagen då förskollärarna och barnen tar chansen att berätta för alla andra om vad de gör. Åsa Fahlén, förbundsordförande i Sveriges Lärare, besökte förskolan Bredäng Alle 46 inför firandet.
Arbetsmiljö ”Slå fast maxgränser för barngruppernas storlek och en minimibemanning i förskolan”.
Överlämning Förskolorna i Burlöv har en tydlig struktur för vem som gör vad, hur och när vid överlämningen – och får även återkoppling från skolan om hur det går för barnen.
Överlämning Vad får man egentligen berätta om vid överlämningen? Lagarna som styr kommunala och privata förskolor är olika.
Överlämning Överlämningar fungerar inte alltid som det är tänkt, och få verkar helt nöjda. Förskollärare vittnar om att skolan inte visar något intresse, samtidigt klagar förskoleklasslärare på att informationen de får är alltför knapphändig.
Överlämning Femåringarna på förskolan Lindängen i Skara håller till i en egen lokal – i Varnhemsskolan.
Överlämning På förskolan Trollsländan i Helsingborg får de kommande förskoleklassbarnen en extra pampig avslutning.
Krönika Att börja skolan innebär status, men hur det sedan blir i skolan har barnen väldigt lite inflytande över, skriver redaktören Sara Djurberg.
Gästkrönika Fram till dess att vi står enade, tusentals tillsammans och skrålar, gör gemensamt motstånd genom att höja våra röster, så är vi inget hot, ingen kraft att räkna med, ingen professionell storm att behöva förhålla sig till.
Podcast Man måste våga stå på barnens sida, säger Eva Lindström i senaste avsnittet av Förskolan, som handlar om särskilt stöd.
Krönika När jag väl sätter mig där med varje förälder, en och en, och vet att vi kommer att prata om det käraste de har, det är en av de mest stimulerande bitarna av mitt jobb, skriver Erik Stenkula.
Forskning Professor Alison Clark vill se ett långsammare tempo och mer tid i förskolan.
Podcast Fredrik, Eva och Ellinor pratar om utvecklingssamtal i nya avsnittet av podden.
Dilemmat Vad kan man göra när rektorn umgås privat med kollegorna?
Fråga facket Förskolläraren oroar sig över sin egen hörsel – skyddsombudet svarar.
Tipset Tänk dig att varje dag ha tillgång till ett rum för återhämtning och taktil stimulans. Precis så har Nyckelpigans alla 1–5-åringar det.
Vi lärare debatt Vi anser att pyssel som begrepp är exkluderande dagisretorik som inte hör hemma inom förskolans ram, skriver lärarutbildarna Ulrika Tobieson och Birgitta Adolfson.
Panelen Vi frågade tre förskollärare om deras rutiner för vilan. Och, handen på hjärtat, händer det att du somnar?
Fackböcker För barn är digitala tjänster och verktyg lika verkliga som böcker, färger, sand och vattenpölar, säger förskolläraren Marie Eriksson.
Forskning När föräldrar ur samma samhällsskikt gör samma val för sina barn bidrar det till att segregationen börjar redan i förskolan.
Pedagogiska tips Hur kan barn få vara delaktiga samtidigt som man tillvaratar deras intresse för byggande? Förskolan Kristallen i Helsingborg har svaret, där byggde femåringarna en egen rutschkana på gården – och konstruerandet fortsätter.
Krönika Häng med nu, även om det är svårt att tro det: Det är vi, det är vi, som bestämmer om ett barn är friskt nog för att vara i förskolan. Du och jag, och alla våra kollegor som arbetar i förskolan, skriver förskolläraren Eva Lindström om Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer.
Krönika Första gången jag träffade det här barnet stod hon bakom sin mammas ben, hon sa inte så mycket, tittade ner på marken under sina fötter, skriver förskolläraren Eva Lindström.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om svåra frågor. Hur svarar vi barnen när de ställer stora frågor med komplicerade svar?
Reportage Förskolläraren Sara Agnés masterexamen och dokumentära dikter är en uppgörelse med den managementstyrda förskolan.
Vi lärare debatt Vad sker med likvärdigheten om vi avlägsnar kravet på att utveckla adekvat digital kompetens hos våra barn i förskolan? skriver förskolläraren Fredrik Söderlund om Skolverkets förslag på ändringar i förskolans läroplan.
Vi lärare debatt ”Riskerar att ge negativa och allvarliga konsekvenser.”
Motoriklarmet Utbildningarna måste säkerställa att de blivande lärarna får kunskap om rörelse, lek och lärande. Det menar Suzanne Lundvall, ordförande Svenska Gymnastikförbundet och forskare i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Krönika Låt oss hoppas att larmen leder till att praktiska kunskaper och rörelseundervisning får upprättelse, utan att förskollärarna för den skull måste kasta ut de digitala verktygen ur undervisningen, skriver redaktören Sara Djurberg.
Podcast I senaste avsnittet svarar Fredrik Kahn, Ellinor Lange och Eva Lindström på frågor från poddens lyssnare.
Motoriklarmet Det är si och så med många barns finmotoriska förmåga, har förskolläraren Malin Boström, på Karlagatans förskola i Göteborg, märkt.
Motoriklarmet Väl utvecklade sinnen och motorik är grunden för all inlärning. Därför är det av största vikt att barn får rätt förutsättningar att öva – både inne och ute.
Motoriklarmet En undersökning av 100 förskolor i Uppsala kommun visade att bara var tionde hade ett ordentligt upplägg på enhetsnivå för barnens fysiska aktivitet.
Motoriklarmet För barnen på förskolan Villa Ekbacken i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm är motorikövningar ett dagligt inslag.
Motoriklarmet Ju tidigare ett barn utvecklar sin finmotorik, desto lättare har hen att lära sig andra saker, konstaterar professorn och tidigare handkirurgen Göran Lundborg.
Motoriklarmet Barnen har svårt att gå i skogen, klättra och hålla pennan rätt. Sex av tio förskollärare ser en försämring av barns motorik de senaste åren.
Krönika När ska det bli ett erkänt faktum i vårt samhälle att det är otroligt svårt att arbeta med människor, både barn och vuxna? undrar förskolläraren Eva Lindström som reagerar mot förslaget att ta bort behörighetskraven till gymnasiets yrkesprogram.
Orosanmälan Förskolepersonal är dålig på att upptäcka barn som lever med hedersförtryck, visade nyligen en granskning från Malmö. Haninge hade samma problem – tills en personalutbildning ledde till att antalet orosanmälningar fördubblades.
Krönika När alla utvecklingssamtal är genomförda, kvalitetsrapporten ivägskickad och grynen via förskoleklassen klivit in i skolans värld – vad ska vi då göra med alla ord vi vägt på guldvåg? skriver förskolläraren Erik Stenkula.