Vida, Benjamin och Julian vid Gullpudrans förskola förbereder för stopmotion-film. Foto: Johan Strindberg.
Till startsidan
Förskollärarna Mariam Kourie, Mikaela Hynninen och Ellinor Hallerström ingår i ett IKT-nätverk i Södertälje. Vida och Benjamin bygger med ljuskuber som ändrar färg beroende på vilken sida som är uppåt. Foto: Johan Strindberg.
Skärmstriden
Förskollärarna i Södertälje har prisats för sin digitala undervisning. Tekniken ger barnen stora möjligheter att utforska och vara kreativa, anser de tre förskollärarna.
– Det är viktigt att erbjuda alla barn en likvärdig undervisning, säger förskolläraren Mariam Kourie.
Det är som att gå in i en helt annan värld. På väggarna projiceras rörliga, färgglada mönster och överallt finns digitala stationer att utforska; bland annat usb-ägget som kan förstora objekt många gånger om, bilmattor där barnen kan designa sina egna banor, rullande robotbollar och ritplattor där det lätt går att justera sin teckning, byta färg på det redan ritade eller lägga till en rolig bakgrund.
I det stora rummet, som tidigare fungerade som förskolan Gullpudrans gymnastiksal, finns även ljusbord, ljuskuber, webbkameror och green screens. Med teknikens hjälp går det till och med att få reda på hur en bit bröd låter. Det programmerbara kretskortet Makey Makeys sladdar kan fästas i vilket material som helst varigenom det sedan genom ett enkelt tryck skapas olika toner. För barnen i Södertälje är det här inga konstigheter utan en del av förskolevardagen.
Vida, Benjamin och Julian vid Gullpudrans förskola förbereder för stopmotion-film. Foto: Johan Strindberg.
För dagen har tre pedagoger samlats för att berätta om det digitala arbetet i kommunens förskolor: Ellinor Hallerström från förskolan Vattentornet, Mariam Kourie från Björkens förskola i Ronna och Mikaela Hynninen som arbetar på Gullpudran. Alla tre ingår i kommunens IKT-nätverk för förskolan. Nyligen tilldelades trion, och de övriga 13 deltagarna i nätverket, Guldäpplets särskilda pris för att ha ”uträttat långvariga, betydelsefulla insatser för främjande av lärande med stöd av it och medier”.
Det handlar verkligen inte om att sitta och slöskrolla på en skärm.
Nätverket i sin nuvarande form har funnits sedan 2018 och ser till att det finns en likvärdighet i kommunen, att alla förskolor har tillgång till samma digitala verktyg. Det finns även gemensamma dokument framtagna, bland annat ett som beskriver syftet och vilken likvärdighetsnivå som ska finnas.
– Vi har som en egen ”App store” som alla i skolvärlden här i Södertälje, från förskolan till gymnasiet, har tillgång till, med olika appar och program. De tas fram centralt, men vi kan även komma med förslag på sådant vi önskar, säger Ellinor Hallerström.
Benjamin undersöker naturmaterial med hjälp att ett webbägg.
För de förskolor i kommunen som inte har så stort utrymme själva finns även den bemannade ateljén Källan. Dit kan pedagoger ta med barnen, både för analoga och digitala sysslor. Dessutom kan pedagogerna själva gå dit på workshops för att testa olika digitala verktyg.
– Det är en stor vinst att alla har möjlighet att gå dit om man nu inte har allt på sin egen förskola, tillägger Ellinor Hallerström.
Även de yngsta på Södertäljes förskolor får ta del av det digitala. Mariam Kourie, som arbetar med barn i åldern 1–3 år, berättar att usb-ägget är något de ägnar sig mycket åt.
– De gillar att undersöka kroppen, förstora ett finger eller en hand. Barnen testar och undersöker det mesta, de är inte så inramade som vi vuxna kan vara. De ritar mycket i iPads också, ibland använder de bara fingrarna. Vi brukar även projicera Polyglutt på väggen, och ibland stänger vi av ljudet och läser själva, säger hon.
Vid Makey Makey-stationen testar barnen hur en bit bröd låter.
Mariam Kourie påpekar att de digitala verktygen används som ett komplement till det analoga.
– Vi använder dem kompensatoriskt för att inkludera alla barn i undervisningen. Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning, därför är det viktigt att erbjuda alla barn en jämlik och likvärdig undervisning, både med och utan digitala verktyg, säger hon.
Alla tre pedagogerna tycker att det är kul med det digitala, men Mikaela Hynninen kommer ihåg att det kändes ovant till en början.
– Jag har arbetat i förskolan i 23 år. Det var lite svårt, men jag lärde mig snabbt. Och det kommer nyheter hela tiden, man blir aldrig färdiglärd, säger hon.
De betonar att det digitala inte ska ses som ett sidoprojekt utan ett komplement och att allt sker i samspel med barnen.
– Det är inte två parallella spår, det är ett gemensamt. Och det handlar verkligen inte om att sitta och slöskrolla på en skärm. Det handlar i stället om sådant som matte, teknik, språkutveckling, att läsa eller kanske skapa en egen animerad serie. Barnen är kreatörerna, de sitter inte bara inaktivt och tar emot, poängterar Ellinor Hallerström.
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Krönika Hur tillåtande är dessa fina iordningställda miljöer i förskolan? Ni har alla sett dem, det finns massor av konton på sociala medier, det ena mer inspirerande än det andra, skriver Eva Lindström.
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.
Vår metod Vi ser att barnen blir glada och pigga, säger Sanna Petersson, lärare på Alsterbo förskola i Nybro.
Särskilt stöd Det är uppenbart att det gått ut över barn som inte fått det stöd de haft rätt till, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L).
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med specialpedagogen Tomas Henriksson om barnen som behöver extra stöd. När är det dags att ta hjälp av en specialpedagog och hur får vi samarbetet att fungera?
Debatt Trots politiska löften om ”barnens bästa” och ”livslångt lärande” fortsätter förskolan att pressas till bristningsgränsen, skriver läraren i förskolan Anna Kovtun.
Fokus Lärarna vittnar om barn som lämnas utan stöd: ”Känner sådan vanmakt.”
Fokus Ökad kunskap och högre krav är några av orsakerna, enligt forskaren Sven Bölte.
Fokus Lärare lämnas ensamma med stora barngrupper och många olika svårigheter – skapar etisk stress.
Fokus Barn som rivs, bits, kastar saker och ger sig på inredningen. Många vittnar om ökat våld i förskolan.
Fokus Anna Olskog: ”Nio av tio lärare lyfter fram reglerade gruppstorlekar som det viktigaste för att barnens behov ska kunna tillgodoses.”
Fokus ”Förskoleåldern är ett gyllene tillfälle” säger Petra Linnsand, psykolog och tidigare lärare i förskola.
Fokus På Grillby förskola i Enköping ses en ökning av antalet barn i behov av särskilt stöd, och att få extra resurser är en utmaning. Men till skillnad från hos många andra fungerar vardagen bra, och barn i behov av stöd får just det.
Krönika Redaktören: ”De flesta pekar på strukturella orsaker.”
Skolpolitik – Det här är den bästa nyheten på länge och gör det mer hållbart att arbeta som lärare, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Krönika Förskolan behöver inte lösryckta satsningar inom det område som är i ropet för tillfället, skriver läraren i förskolan Sara Agné, som ser kopplingar mellan vår syn på skogen och förskolan.
Podcast Varför är personalkonflikter så vanliga i förskolan, hur kan vi förhindra att osämja uppstår och vad gör vi när konflikten väl blossat upp? Det pratar Förskolan om i senaste avsnittet.
Krönika Personligen tycker jag att det hela är ganska dumt. Varför ska ett friskt barn vara hemma från förskolan? skriver Eva Lindström.
Krönika I ett riktigt framgångsrikt arbetslag vågar alla medlemmar ta risker. Det är alltså inte genom att alltid klappa varandra medhårs ni svetsas samman, skriver Erik Stenkula.
Lärarpriser Fyra blivande lärare i förskolan tog på tisdagen emot stipendium på totalt 50 000 kronor av Stockholms stad.
Boktips Mie Josefson om sin nya bok.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om NPF-diagnoser. Varför blir diagnoserna fler, hur identifierar vi dem och hur kommunicerar vi med vårdnadshavare till barn som utmanar?
Krönika Det var i pulkabacken det slog mig, hur fort vi glömmer sådant som hänt förr om åren. Många verkar till exempel ha glömt hjälmolyckan på en förskola för några år sedan, skriver Eva Lindström.
Fråga facket Är det ok att skippa rasten och i gengäld gå hem tidigare? Vår fackliga expert svarar.
Pedagogiska tips Michaela Åman Svensson och hennes kollegor i förskolan har fått utbildning i en dansmetod som tränar barnen i att lyssna på kroppens signaler och att sätta ord på känslor.
Podcast Podden Förskolan skickar en inbjudan till utbildningsministern Simona Mohamsson.
Debatt Jag ber er med makt att tänka en gång till, hjälp oss pedagoger att få bättre förutsättningar – det är allt jag vill, skriver läraren Linnéa Carlström.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att komma ut i arbetslivet som nyexaminerad lärare i förskolan. Vad är viktigt att fokusera på när man är ny på jobbet, hur skiljer sig arbetet på förskolan mot utbildningen och hur handskas man med sin osäkerhet i mötet med nya kollegor, barn och vårdnadshavare?
Krönika Förväntningarna på oss i förskolan är så låga att kommunpolitiker kan gå ut och säga vad vi borde göra. För de vet minsann, för ”när jag var liten då var det sååååååå mysigt med luciatåg”, skriver Eva Lindström.
Krönika Jag hoppas innerligt att det är det vi, både pedagoger och föräldrar, fokuserar på framöver när vi uppmärksammar traditionen, oavsett hur vi väljer att organisera den, skriver läraren i förskolan Sara Agné.
Förskola ”Fantastiskt om föräldrar engagerade sig på samma sätt kring barngrupperna som de gör för lucia.”
Forskning En ny studie pekar på att vårdnadshavarna är nöjda med förskolan – men de vill få mer tid att prata med personalen vid lämning och hämtning.
Krönika Är du verkligen exakt samma strukturerade pedagog när du snörvlar 70-talsmögel och har alldeles för många barn i en, visserligen fräsch, men alldeles för liten barack? skriver Erik Stenkula.
Lön Lönen för förskollärare beror, åtminstone delvis, på var i landet du arbetar.
Lärarpriser Maria Widestrand, Ninni Schuldt Lindqvist och Lise-Lotte Rådbjer är årets vinnare av Ulla-Britta Bruuns stipendium.
Arbetsmiljö – Låt detta bli en blåslampa för beslutsfattarna, säger Pia Rizell på Sveriges Lärare.
Podcast Måste vi uppmärksamma högtider i förskolan och hur ska vi förhålla oss till vårdandshavares önskemål? I senaste avsnittet av podden pratar vi om högtider och traditioner.