
Alla vill hinna sy så mycket som möjligt under kursen, även Kajsa-Thyra Mathiasdotter med ett brutet nyckelben.
När alla har olika bakgrund och vitt skilda stilar är det viktigt att ha roligt ihop. ”Det skapar en bra sammanhållning i gruppen”, säger Anne Lundén. Här hjälper hon Livia Jakobsson att få rätt längd på resårbandet. Foto: Fredrik Jalhed
Reportage På Axevalla folkhögskola utanför Skara finns en textilutbildning för den som vill lära sig att sy kläder. Här överbryggas glappet mellan deltagarnas designerdrömmar och deras faktiska färdigheter.
I det faluröda tvåvåningshuset är det full aktivitet vid symaskinerna och de stora tillskärningsborden. En deltagare har lagt ut ett byxmönster på ett gammalt möbeltyg, en annan har möte med en kund som har beställt en kappa. Alla har eget bord med var sin symaskin. Några är i full gång med att sy, andra sprättar sömmar som blivit fel.
Adam Cronqvist från Malmö visar upp en finskjorta med en mönsterpassad bröstficka, som han har sytt till sin pappa, och en kjol i grovt bomullstyg till sig själv. Han har länge varit intresserad av eget skapande i textil som konstform, men precis som många av kurskamraterna på Modedesign hade han inte sytt ett helt plagg själv innan han började här.
– Den här utbildningen ger en väldigt bra grund. Utbudet av material är enormt, den knapp man inte hittar här, finns inte!
Modedesign är en ettårig utbildning för den som vill lära sig att designa och tillverka kläder. Kursen startade på Axevalla folkhögskola på 1950-talet och har bedrivits i olika regi genom åren, bland annat som kommunal vuxenutbildning. Sedan nio år är den tillbaka på folkhögskolan.
Alla vill hinna sy så mycket som möjligt under kursen, även Kajsa-Thyra Mathiasdotter med ett brutet nyckelben.
Huvudläraren Anne Lundén är utbildad textillärare och har arbetat med den här utbildningen i drygt 25 år. Intresset för att sy kläder och att lära ut den kunskapen är fortfarande lika stort.
Av det 60-tal som sökte 2022 satte hon ihop en grupp på 14 deltagare som vill lära sig mer om mode och textil. Anne Lundén ser att det saknas mycket grundläggande kunskap om hantverket bland unga i dag.
– Många som vill bli kläddesigners har ingen erfarenhet av att sy kläder, mer än det de har lärt sig i slöjden.
Själv undervisar hon i de praktiska ämnena mönsterkonstruktion, sömnad och broderi, medan två andra lärare ansvarar för de mer teoretiska, som materiallära, formgivning och dräkt- och modehistoria.
Tempot är högt och Anne Lundén rör sig snabbt mellan salarna. Plötsligt ropar hon ”Visning!”. Då släpper alla vad de har för händerna och letar upp henne. Under några minuter visar hon detaljer på en jacka hon nyss har sytt och förklarar vilken typ av söm som anses vara mer skrädderimässig än den andra.
– Du lär dig mycket under kort tid här, som du behöver ha med dig om du vill jobba i den textila branschen, förklarar Anne Lundén.
Nu, när kursen snart är slut, vet deltagarna att det är viktigt att ha helhetsbilden klar för sig innan man börjar tillverka ett plagg, exempelvis vilken krage jackan ska ha.
– Men innan hade jag inte förstått hur mycket som måste göras innan man sätter sig vid symaskinen, säger Adam Cronqvist. Kamraterna vid borden bredvid skrattar igenkännande.
Att sy ett plagg kräver mycket förarbete innan man kan sätta sig vid symaskinen.
Axevalla folkhögskola ligger i ett mindre samhälle mellan Skara och Skövde, inte långt från Hornborgasjön där tusentals tranor flockas nu på vårkanten. Att det är långt till en storstad ser deltagarna som en fördel. Lektionerna pågår 8.30–15.30, men alla är ivriga att hinna sy så mycket som möjligt och arbetar med sina plagg både på kvällar och helger.
– Det är idealiskt att vara isolerad här och få hålla på med det man gillar att göra, säger Kajsa-Thyra Mathiasdotter.
Under det fria arbetet i syverkstaden söker deltagarna upp läraren för att fråga om stort och smått. Svaren de får är raka och rappa, men på samma gång personliga och vänliga.
– Alla har sin egen stil. Jag säger aldrig hur en kjol ska se ut, jag utgår från vad varje person vill uppnå, säger Anne Lundén.
Här visar läraren Anne Lundén hur Linn Brask ska göra för att få till ficklocken på sin storskjorta.
Hon ömmar särskilt för dem som har det lite tufft i livet och ser att många unga i dag mår dåligt. Därför är hon mån om att skapa en god sammanhållning i gruppen. Att samla in pengar tillsammans för att åka på studieresa till Köpenhamns modevecka förenar på så sätt nytta med nöje.
– Det är viktigt att ha roligt ihop med deltagarna. Det mår alla lite bättre av, säger Anne Lundén.
I utbildningen ingår det också en rad studiebesök på olika företag. Där får deltagarna träffa viktiga aktörer i branschen och får ofta möjlighet att köpa tyger under inköpspris, vilket är välkommet. Undervisningen är kostnadsfri, men materialkostnaden beräknas till 5 000–7 000 kronor per deltagare.
Snart är det dags för två veckors praktik och deltagarna har själva letat upp arbetsplatser de vill vara på. Variationen är stor, alltifrån ett museum och en klädbutik i trakten till en fårfarm på Gotland som designar ylleplagg och en studio i Malmö som syr kläder till artister. Naomichi Okamoto från Japan ska vara i kostymförrådet på Sveriges Television i Stockholm.
Adam Cronqvist har sytt en finskjorta av ett tyg som krävde en hel del mönsterpassning.
Flera har valt att göra praktik på secondhandbutiker, där man även syr om plagg och skapar nya av gamla tyger. Intresset för hållbart mode brukar vara stort bland deltagarna, så för tre år sedan inrättade skolan en variant av utbildningen: Retro design. Men hittills har bara ett par deltagare per år sökt sig dit och de är integrerade i gruppen som går Modedesign.
– De flesta vill lära sig grunden först. De upptäcker först en bit in i kursen hur de kan jobba med äldre material, berättar Anne Lundén.
Några av deltagarna har valt den här utbildningen för att kunna sy egna kläder på fritiden.
– Jag brukar vara med i Cosplay-festivaler, där man syr dräkter för att efterlikna spel- eller seriefigurer. Med den här klänningen ska jag vara Tant Grön, berättar Anna Larsson som går Retro design.
Men de flesta siktar på en framtid som designer, mönsterkonstruktör eller något annat textilt yrke. Vissa arbeten, som designassistent, går att söka direkt efter kursen, men många deltagare vidareutbildar sig på högskolor eller yrkeshögskolor, som Beckmans designhögskola i Stockholm, Textilhögskolan i Borås eller Tillskärarakademin i Göteborg.
– Det är roligt att följa dem och se att de fortsätter inom den textila branschen på olika sätt. Tack vare stora pensionsavgångar finns det större möjligheter att få jobb än många tror, för den som har en bred utbildning, säger Anne Lundén.
Adam Cronqvist funderar på några olika spår, ett av dem är att bli textillärare.
– För mig är mode som ett språk. Här får jag lära mig att skriva själv, i textil, säger han.
LÄS ÄVEN:
Fackligt Folkhögskolans utbildningsform under attack. Nu söker man nya representanter och nya krafter.
Krönika Oväntade möten dyker upp överallt. Och som Gertrud på seniorkursen säger, man behöver inte veta vad den andra personen heter, det är kul ändå. Sara Silfverskiöld skriver om bryne i läkarrocken, om våren och möten på folkhögskolan.
Lektionstipset Efter en tid som anställda vill de satsa på sig själva och ser kursen som en vändpunkt i livet. Det säger Marta Ruz, som är kursansvarig för Starta eget – kunden i fokus.
Porträtt Från Malmberget till Elfenbenskusten via Råsunda, England och Gröndal. Med många läktare, mål och möten på vägen. Journalisten Erik Nivas underhållande och allmänbildande resa i fotbollens spår fortsätter.
Reportage Min plan är att frilansa som reporter, så jag kommer säkert att synas i spalterna och på sajten även framöver. Anna-Karin Hallonsten tar över rodret som redaktör för tidningen Folkhögskolan. Hon har en mångårig bakgrund av att bevaka utbildningsfrågor, så jag känner mig trygg. Ha en härlig sommar!
Sveriges lärare Folkhögskolorna tvingas säga upp personal samtidigt som arbetsvillkoren för de som jobbar kvar blir allt tuffare, visar en ny rapport från Sveriges Lärare.– Våra medlemmar är oroliga för att utbildningsformen inte kommer att finnas kvar i framtiden, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande.
Pedagogik Avatarer som inleder lektionen på arabiska, deltagare som kan välja undervisning på distans och lärare som fått utbildning i AI.Bona folkhögskola har kommit långt i digitaliseringen och det går självfallet att förena med folkhögskolans värderingar, menar rektorn Anneli Dahlqvist.– Våra deltagare gynnas av att undervisningen sker digitalt, vare sig de jobbar hemifrån eller på plats på skolan.
Krönika Jag tänker att vår uppgift som folkbildare är att navigera mellan utopi och vardag. Det skriver Benton Wolgers.
Reportage Praktik, konflikthantering och särskilt stöd. Det är viktiga delar i utbildningen till lärarassistent.– Deltagarna är taggade och vill ut och jobba i skolan. Låt oss använda dem, säger Kalle Bjelkefelt, kursansvarig på Östra Grevie folkhögskola.
Ledare Efter uppsägningsvågen av 250 kompetenta folkhögskollärare 2023 sitter Sveriges Lärare nu igen dagligen vid förhandlingsbordet för att hantera nästa våg nedskärningar. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Undervisning Med en yrkesbakgrund inom olika områden vill de nu göra en insats som lärarassistent. Därför går de utbildningen på Östra Grevie Folkhögskola.– Det finns nog ingen klass i Sverige som inte skulle må bra av en lärarassistent, säger Felix Eklöf.
Undervisning Riksrevisionen visar att det finns brister i arbetet med att få arbetslösa med kort utbildning att börja studera.Folkhögskolan är viktig för denna grupp och skolorna är beredda på att göra mer, kommenterar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Kompetensutveckling Ukrainska lärare ska ”jobbskugga” på folkhögskolor i Sverige.– Intresset är stort i Ukraina för vår folkbildningsmodell som ett sätt att stärka civilsamhället, säger Mats Ehn, sammankallande i ett nytt nätverk för stöd till folkbildning i det krigshärjade landet.
Nedskärningar Högre ersättning per studieplats i folkhögskolan och 3 000 fler platser. Det begär Folkbildningsrådet hos regeringen. Dessutom påpekas att den aviserade neddragningen till studieförbunden bör dras tillbaka.
Reportage Mellan Stockholm och Uppsala ligger Biskops-Arnö Folkhögskola. Det är här nya mål blir till och utveckling sker.
Nedskärningar Den pressade situationen med inställda kurser och risk för uppsägningar fortsätter för flera folkhögskolor i landet.– Det kommer att behövas stora omställningar och det märks naturligtvis, säger Yvonne Jonsson, arbetsplatsombud på Hellidens folkhögskola.
Krönika Varför ser vi inga populärkulturella projekt med skolan i centrum? Här finns massor att ösa ur. Hur påverkas studerandes situation till exempel av nedskärningar och av konflikter i arbetslaget.
Porträtt Luleå är trygghet och hemma för författaren och folkhögskoleveteranen Linda Jones. Trots att det är både blåsigt och fult. I hennes hyllade och stundtals ganska brutala bok ”De tar allt ifrån mig”, står tonåringar i Norrlands inland i centrum. Representation är viktigt, menar hon.
Skolfinansiering Folkbildningsrådet bjuder in folkhögskolorna att bidra med tankar och synpunkter i översynen av statsbidragssystemet.– Vi tar emot alla typer av inspel, säger Mats Bernerstedt, tillförordnad generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Reportage Dataspel är idag Sveriges största kulturexport. Och på Malmö folkhögskola har vitt skilda vägar tagit de 14 deltagarna till utbildningen för spelutvecklare. – Det är viktigt att det finns utbildningar på olika nivåer som öppnar vägar in i spelindustrin., säger Christoffer Stahre, som är kursansvarig.
Vi lärare debatt Vi som verkar inom folkhögskolan har ett särskilt ansvar att utbilda inom AI och integrera teknologin i verksamheten. Vi möter många gånger människor som riskerar att bli efterlämnade. Det betonar Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola.
Lektionstipset Baka eget bröd, tillverka garn, lära sig om privatekonomi och göra budget. Det är några delar i profilen ”Lev billigt må bra” på allmän kurs på Malungs folkhögskola.
Ledare Jag fruktar att 2024 blir året då vi ser folkhögskolor gå under, detta i en tid då det borde vara tvärtom. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Skolpolitik Att vända trenden så att fler får gå på folkhögskola, att kontroll och uppföljning blir väl balanserade och att tydliggöra folkhögskolans viktiga roll. Det är prioriterade frågor för landets folkhögskolor under det här året betonar två lärare och en rektor.
Digitalisering Folkhögskolor lyfts fram som viktiga för att trygga tillgången på arbetskraft i dataspelsbranschen. Det framgår i en ny rapport.
Arbetsmiljö Folkbildningen har fått en central roll i ett nytt stödmaterial för arbetet med demokrati i hela skolväsendet. Målet är att förebygga rasism och andra former av intolerans, öka tryggheten på skolan och utveckla undervisningen.
Annat Ändra i budgeten och för över pengar från yrkesvux till folkhögskolan. Den uppmaningen till regeringen kommer från Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, i ett debattinlägg på Altinget.se
Kommunbudget Omkring 140 000 ungdomar varken studerar eller arbetar. Stödet som ges till gruppen varierar mellan kommunerna. En viktig aktör är folkhögskolan.
Nedskärningar Antalet platser på landets folkhögskolor minskas från 33 000 till 32 000. Folkbildningsrådet vill säkerställa folkhögskolornas möjlighet att fullgöra sitt utbildningsuppdrag med hög kvalitet.
Krönika Vem ska komma hem till dig på julafton? I en del familjer är saken avgjord i september medan det i andra skrynklas ut på julaftonens förmiddag. Hur som helst. Lycklig är den som har någon att fira jul med. Det skriver Sara Silfverskiöld.
Kriget i ukraina Hur ska ukrainska flyktingar snabbt komma i jobb? Utnyttja folkhögskolornas kompetens, menar Folkbildningsrådet som drivit ett framgångsrikt EU-projekt.– På Medlefors folkhögskola i Skellefteå utbildades 58 ukrainare, varav 53 fick jobb direkt efteråt, berättar Beatrice Gustafsson.Av totalt 1 400 deltagare i projektet har 900 jobb och 400 studerar vidare.
Reportage På skådespelar- och filmutbildningarna på Sigtuna folkhögskola är det högt tempo som gäller, med många produktioner och filmer. Det ger deltagarna både rutin och självförtroende.
Porträtt Hon är den sjätte läsambassadören i ordningen, utsedd av Kulturrådet. Nioosha Shams, poet och kulturskribent, vill få tonåringar att bli läsande eller skrivande personer, hon vill göra kulturvärlden till en mer välkomnande och inkluderande plats.
Krönika Det räcker inte att manifestera enbart för folkhögskolan, utan en mobilisering måste ske brett eftersom basen för den deltagande demokratiska infrastrukturen är i farozonen. Det skriver Benton Wolgers, lärare på Birkagårdens folkhögskola.
Vi lärare debatt Ett år har nu gått sedan Chat GPT lanserades. Läraren och författaren Joakim Sveland skriver om att folkbildningen står starkt rustad i mötet med framtidens AI-skola.
Nedskärningar Folkhögskolor och studieförbund ser med stor oro på utvecklingen av statens finansiering av folkbildningen. I ett gemensamt upprop kräver de en hållbar finansiering. Vi vill ha långsiktiga spelregler, säger Olle Westberg, generalsekreterare i RIO.
Reportage Projektet Vägen inom folkhögskola ska leda till vidare studier eller arbete.– Det känns jättebra här med tanke på hur vi lär oss och hur kunskap värderas, säger Amanda Asplund, en av deltagarna på Strömbäcks folkhögskola.
Ledare Vi ska givetvis slåss på alla nivåer för ett större erkännande av Folkhögskolans roll och potential, men på varje skola ska vi slåss med våra metoder och vår pedagogiska frihet istället för att bli sittande ensamma i våra klassrum med växande grupper. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan har en oerhört viktig roll både för individen och för samhället i stort.Det betonar Ingela Bergmo Prvulovic, ny ledare för forskningsmiljön Livslångt lärande och t f centrumledare för Encell vid Jönköpings university.
Lektionstipset Skönlitteratur får klassrummet att expandera. Det säger läraren Daniel Svensson, som använder sex romaner i undervisningen och som låter deltagarna skriva granskande tidningsartiklar.
Pedagogik Nästa år får folkhögskolorna inte längre några pengar för att hålla kursen Svenska från dag ett för asylsökande.– Vi beklagar detta och bedömer att behovet av insatsen kvarstår, säger Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Pedagogik Mötet är centralt som pedagogiskt verktyg för lärare på folkhögskola. Men om deltagaren gör motstånd i att mötas kan det skapa en vilsenhet i lärarens pedagogiska praktik. Det visar forskaren Filippa Millenberg i en avhandling om undervisning på hantverkskurser.
Annat Sara Silfverskiöld om vänskap: Att gå på folkhögskola är inte bara plugg, att prata och lyssna är minst lika viktigt. Man kan också få vänner när man hjälper någon.
Utbildningspolitisk talesperson Med brister i skolan är folkhögskolan viktigare än någonsin. Folkbildningen ska vara grunden men den behövs även för kompetensförsörjning med olika yrkesutbildningar. Det var centrala synpunkter under en debatt på Folkhögskoleforum.
Krönika Folkhögskolans styrka är en helt annan, den går mycket djupare och är betydligt mer central för samhällsutvecklingen. Det skriver Hans Carstensen, folkhögskollärare och författare.
Skolutveckling Under en månad ska alla socialdemokratiska riksdagsledamöter besöka minst en folkhögskola var.– Vi vill stärka våra kunskaper om folkhögskolornas situation, säger Magnus Manhammar (S).
Lektionstipset En yta på 40 kvadratmeter. Mer behövs inte för att få drygt hundra kilo potatis. Det har deltagarna på Jönköpings folkhögskola fått räkna ut. De går på allmän kurs och har valt tillvalskursen ”Hållbart liv”.
Skolfinansiering Omkring hundra tusen deltagare går på folkhögskola. Och folkbildning inom studieförbund erbjuds i alla landet kommuner, visar en rapport. Samtidigt väntas stora neddragningar för folkbildningen.Det får stora konsekvenser för människors tillgång till bildning och utbildning i hela landet, kommenterar Maria Graner på Folkbildningsrådet.
Reportage Rent krasst har vi en regering som förlitar sig på ett nationalkonservativt parti som inte ser folkbildning som bra eller viktig, av olika anledningar. Det betonar Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, som även driver ett ölbryggeri och musikstudio.
Sveriges lärare I en del regioner stoppades lärare och deltagare från att manifestation för folkhögskolan i förra veckan.– Regionerna är fria att bestämma vad de har för regelverk, säger Annica Wallenborg Flynn, verksamhetschef vid Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation, OFI.