![](/contentassets/26f04c400ee6475f9c36d8c6fb920362/lisaangen.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Lisa är ett fingerat namn. Hon bor med sin familj på en mindre ort i Mellansverige. Foto: Johan Strindberg
Waldorfpedagogik Skolan presenterar sig som specialister på barn med autism. Men verkligheten är en annan. Hot, utskällningar och lärare som sätter sig på elever tillhör vardagen. ”Det finns ingen specialpedagogisk kompetens”, säger Lisa, avhoppad Waldorflärare.
SVT-dokumentären ”De utvalda barnen” chockade många tv-tittare och skapade panik inom Waldorfrörelsen.
Flumskolan from hell fick plötsligt ett ansikte.
Men för Lisa var det inga nyheter.
Hon har gått på Solvikskolan och jobbat på en Waldorfsärskola.
– Jag kände igen mycket från både Solvikskolan och särskolan. Efter dokumentären har jag funderat mycket över hur det drabbat elever med npf eller andra funktionsnedsättningar, säger Lisa, som egentligen heter något annat, och blickar ut över sjön utanför familjens blå trähus i ett frodig sommarlandskap. Det ser ut som miljön i ”De utvalda barnen”, minus »Sagan om ringen«-byggnaderna.
– På många sätt hade Solvikskolan förutsättningar att bli något bra. Vackra omgivningar som kan bidra till lugn, och det estetiska som får ta plats.
Men för många blev det en mardröm.
Precis som vardagen för en del barn på grundsärskolan där Lisa jobbade.
Hon stod inte ut med hur barnen behandlades. Fasthållningar hörde till vardagen.
Ibland gick personalen ett steg längre.
– Jag har sett stora vuxna män som sätter sig på elever som är i affekt och som ibland triggats av personalen.
Hur då?
– Jag minns ett tillfälle med en elev som hade tics. ”Slutar du inte med det så puttar jag av dig från cykeln”, sa en i personalen. Det gjorde eleven väldigt orolig och hen hamnade till slut i affekt.
”De behöver specialistkompetens, men möts i stället av personer helt utan pedagogisk utbildning.”
En förklaring till de många övertrampen, menar Lisa, är personalens brist på pedagogisk utbildning. Av dussintalet lärare på skolan var bara en behörig. Flera hade börjat som elevassistenter, fortsatt några år och plötsligt hade de en lärartjänst.
Och någon vidareutbildning var det aldrig tal om.
Men när skolan ska sälja in sig för att få elever låter det annorlunda. Då har skolan specialkompetens på autismspektrumområdet. Ledstjärnan är allas lika värde och lågaffektivt bemötande. Det är argument som går hem hos kommuner som placerar barn som inte hittat sin plats i skolan.
– Det är anmärkningsvärt att många kommuner köper sig fria från ansvar och skickar i väg barnen utan att veta vad som väntar. Eleverna som kom till skolan är sådana som inte funkat på kommunala skolor. De har misslyckanden bakom sig och är sårbara.
– De behöver specialistkompetens, men möts i stället av personer helt utan pedagogisk utbildning, säger Lisa, som i dag utbildar sig till specialpedagog.
Elevhälsan på särskolan hade visserligen legitimerad personal, men nästan alltid med antroposofisk och läkepedagogisk inriktning. Med andra ord en skeptisk hållning till medicinering mot neuropsykiatriska funktionhinder.
– Det antroposofiska inslaget var störst inom elevhälsan. Det var mycket fokus på vad kosten kan göra. En allmän uppfattning var att autism lindras om man undviker mjölk och gluten.
Foto: Johan Strindberg
Fick barnen medicin?
– Ja, men det var nog bara barn som inte bodde på skolan. Läkaren kunde anmärka på att barnet såg ”hög” ut, säger Lisa.
Ytterligare en konsekvens av en lärarkår utan lärarutbildning var en undermålig undervisning. Om den ens fanns.
– Det var väldigt mycket promenader och dricka te. Över huvud taget var det lite undervisning och denna helt utan struktur. Det var absolut inte tillräckligt för att tillgodose barnens behov. Det fanns ingen som jobbade med tydliggörande pedagogik, säger Lisa och fortsätter:
– Jag har svårt att förstå hur vissa av de här skolorna får fortsätta bedriva sin verksamhet.
Kritiserade du skolan när du jobbade där?
– Ja, men intern kritik är inte populärt. Då blir man utskälld på ett förnedrande sätt. Och kommer det in anmälningar från Skolinspektionen blir det stort rabalder. I stället för att ta anmälan på allvar och vara självkritisk blir det vi mot dem, säger Lisa.
Även om Lisa är kritisk till antropsofin och Waldorfpedagogiken har hon inte tagit avstånd fullt ut. Hon är inte främmande för att ha sitt eget barn i en Waldorfskola – precis som flera av barnen till elever som var kritiska till Solvikskolan i ”De utvalda barnen”. Det gör att hon varken vill framträda med sitt riktiga namn eller peka ut särskolan där hon jobbade. Rädslan för repressalier finns.
”Jag skulle aldrig ens fundera på att placera ett barn med npf på en Waldorfskola. Kompetensen finns inte.”
– Skulle jag placera mitt barn i en Waldorfskola skulle jag vara vaksam. Jag skulle byta skola om jag såg att kompetensen var bristande eller om han skulle fara illa på något sätt. Däremot skulle jag aldrig ens fundera på att placera ett barn med npf på en Waldorfskola. Kompetensen finns inte.
Lisa är ett fingerat namn. Hon bor med sin familj på en mindre ort i Mellansverige. Foto: Johan Strindberg
Om Waldorfskolorna ska vara ett alternativ måste de utvecklas, moderniseras och granskas hårdare av Skolinspektionen, menar Lisa.
– Alla barn har rätt till trygghet och en utbildning som håller god kvalitet.
En förutsättning för det är att Waldorfskolorna har legitimerade lärare. Dagens undantag som innebär att en Waldorfskola inte behöver ha en enda behörig lärare håller inte, enligt Lisa.
– Det måste finnas samma legitimationskrav som på andra skolor.
Om inte skollagen ändras?
– Då får Waldorfskolorna lägga ned, tycker jag.
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.
Fackböcker En metod för integration – integration av interkulturella perspektiv i skolverksamheten.
Krönika Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?
Krönika Sveriges Lärare har kommit ett steg närmare en ny förbundsordförande. Nu måste skolan våga ta ett steg bort från tyckonomin. Specialläraren Niclas Fohlin vill vara med och bygga upp en tillit till professionen och en skola i världsklass.
Inlärning Individuellt lärande kan lösa problem i vissa situationer, men skapa större problem i andra, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik, som redovisar en stor enkät där speciallärare och specialpedagoger berättar om sin arbetssituation – och om hur elevernas intressen alltid måste sättas främst.
Fackböcker Elevhälsan kan behöva denna djupa kunskapsöversikt om missbruksproblematik.
Fackböcker Ny, uppdaterad utgåva av ett referensverk om skolsocialt arbete.
Fackböcker Om barns motoriska utveckling i förskolans vardag och omsorgsmoment.
Fackböcker Autism och emapti – hur ligger det till, egentligen? Hur kan den tränas? Här är en ny bok med verktyg och strategier.
Inlärning För 20 år sedan fanns det tid för biologilärande i skogen. I dag tittar man på film. Mål- och resultatstyrningen är skolans största problem, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Evidensbaserad läsundervisning, progressionsmonitorering och kollaborativa möten tas upp i en bok för speciallärare och F–6-lärare.
Fackböcker Arbetar man i skolan måste man förhålla sig till AI. Här är tre böcker som ger en grundlig introduktion.
Specialpedagogik Höjdpunkterna på årets Specialpedagogikens dag, som arrangeras den 6 mars – kostnadsfritt och digitalt.
Specialpedagogik På Malmaskolan jobbar både specialpedagoger och speciallärare direkt med elever som behöver extra stöd.
Studiero Positivt beteendestöd bygger på evidensbaserad pedagogisk psykologi på både teori- och metodnivå. Peter Karlsson har skrivit flera böcker om PBS och implementerat förhållningssättet i skolor.
Studiero IBIS-modellen bygger på kartläggning och dokumentation som inte slukar resurser utan i stället frigör dem. Vi pratar med forskningsledaren Martin Karlberg.
Studiero Att snabbt kunna identifiera och hantera händelser direkt i klassrummet, i trygg förvissning om hur och varför, är en av många vinster Väringaskolan upplever med arbetet enligt IBIS-principerna.
Läsinlärning Specialläraren Niclas Fohlin besöker skolor som satsar på lästräning, och får en orolig känsla – håller vi på och ersätter läsfrämjande insatser med billiga läslistor?
Fortbildning Tre specialpedagoger berättar om hur de håller sig uppdaterade om forskningsläget.
Krönika När det tar stopp – ta reda på vad eleven kan. Där har du din utgångspunkt att jobba vidare från, skriver specialpedagogen Eva Augustsson.
Skolpolitik Redaktören inleder nya numret med att rapportera vart speciallärare och specialpedagoger tror förändringens vindar blåser i skolan.
Fackböcker Innebörden i de uppdaterade riktlinjerna för elevhälsan går inte längre att väja för, oavsett om man är rektor, elevhälsopersonal eller lärare.
Porträtt Niclas Fohlin har jobbat som lärare, speciallärare, specialpedagog. I dag är han pedagogisk utvecklingsledare och visar andra vägen till ett lärande där elever inte bara är åhörare utan även medskapare i undervisningen.
Studiero Allt fler skolor anställer beteendeanalytiker för att skapa trygghet ihop med specialpedagoger och lärare.
Vi lärare debatt Skolministerns skolvision är en omöjlig ekvation, både i pengar och personal. Det skriver specialläraren Mikael Vestman, som försöker skaka av sig misstanken att Lotta Edholms utspel var populistiskt påverkat av en polariserad debatt.
Elevhälsa ”Domen möjliggör för socialtjänsten att ta i med hårdhandskarna snabbare”, säger professor Titti Mattsson.
Fackböcker Svensk skola är dokumenterat usel på övergångar. Därför är Anna Borgs och Linda Hallbergs nya bok ovärderlig.
Krönika Specialläraren Niclas Fohlin var själv inte den lättaste eleven. Här berättar han om vändningen för honom själv – och om sin djupa oro över auktoritära strömningar i skolan.
Fackböcker Specialdidaktik handlar om undervisning som tar hänsyn till alla elever. Emma Leifler har skrivit den kompletta guiden.
Npf En ny snabbmetod för att identifiera adhd fungerar riktigt bra, enligt en studie från Lunds universitet.
Fackböcker Ominlärning och nyinlärning är bärande begrepp inom Wittingmetoden, som sammanfattas i en ny bok.
Särskilt stöd Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd i ett mål gällande en elev med autism som under nästan ett helt läsår nekats särskilt stöd.
Särskilt stöd För att garantin för tidiga stödinsatser ska fungera måste samrådsarbetet mellan lärare och specialpedagoger förbättras, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.
Fackböcker Idérikt om kommunikation med vårdnadshavare som har npf-diagnoser.
Krönika Polariseringen mellan elevhälsa och lärarkår är mest ett sociala medier-fenomen. Men för att den inte ska slå rot i verksamheten krävs starkare samarbete och öppnare samtal, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Allt om visuellt stöd – för alla tänkbara interaktiva situationer i skolan.
Fackböcker Kan en ny bok om positivt beteendestöd i förskolan göra mer skada än nytta? I teoridelen börjar det skava rejält.
Krönika
Mitt jobb För 20 år sedan visste Lena Fernlund knappt vad en specialpedagog var. Men efter många karriär-kringelikrokar blev det hennes slutmål. ”Jag har äntligen hittat rätt!”