”Hellre konflikt än ett otillräckligt avtal”

”Om vi lokala skyddsombud flyttar fram ’positionen’ ett steg när det gäller arbetsbelastning och stress så faller den positionen tillbaka två steg när nästa års budget ska i balans” skriver Per Edberg, förhandlare och huvudskyddsombud, på X (tidigare Twitter). För att kunna säkerställa en god arbetsmiljö behöver de lokalt fackligt aktiva starka regleringar i avtal att luta sig mot. Så länge sådana saknas riskerar fackliga segrar att finansieras av medlemmarna själva.

Lärare och ombud står nu med röda stormlyktor och varnar för nedskärningar i förskolor och skolor. Arbetsmiljölagen (AML) slår fast att samverkan rörande arbetsmiljöfrågor ska drivas med hjälp av skyddsombud. AML påpekar även att skyddsombud ”utses av en lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal” (6 kap. 2§). I praktiken är det dock väldigt svårt för skyddsombud att nå framgång i arbetsmiljöfrågor när det saknas tvingande krav på arbetsgivaren att minska arbetsbelastningen. Anmälningar till Arbetsmiljöverket leder sällan till konkreta åtgärder som minskar arbetsbelastningen.

En grov missbedömning

På Sveriges Lärares hemsida beskrivs strejk som ett hinder snarare än ett verktyg för bättre villkor. Förbundet vill inte genom konflikt förstöra den gemensamma viljan att skapa en bättre arbetsmiljö och ett mer attraktivt läraryrke. Vi menar att man gjort en grov missbedömning av motpartens vilja. Den tycks nämligen vara i det närmaste noll för förbättringar som innebär en ökad kostnad.

De största kostnaderna för förskolor och skolor består av påverkbara personalkostnader och fasta lokalkostnader. När kommunerna gör nedskärningar i sina skolbudgetar, och aktiebolagens ägare fortsätter att kräva avkastning av sina rektorer, får lärare betala sina egna löneökningar genom ökad undervisningstid och att springa snabbare mellan sina allt fler lektioner.

Det är inte för att Almegas medlemsorganisationer bryr sig om lärarnas arbetsmiljö som skolpengen används till att bygga innebandyarenor, köpa jaktslott eller finansiera antifackliga bloggare. Det är inte för att aktiebolagen vill öka yrkets attraktivitet som man anställer jurister för att krama ur ytterligare skolpeng när kommuner går med underskott. Framför allt kan vi inte tro att ägare som Paradigm Capital, Taiga Fund Management, före detta Caremaägaren eller Capital Group är besjälade av viljan att bedriva bra undervisning. Att aktiebolagen har vinst som överordnat mål är ingen illvillig tolkning utan deras lagstiftade syfte. Om Sveriges Lärare delar vilja med dessa så har förbundet en för oss främmande syn på skolans huvudsakliga uppdrag och på de målkonflikter som är inbyggda i skolsystemet.

Bättre att ta den risken

En sak vi håller med Mathias Åström om är att staten borde ta ett större ansvar. Men idag är inte skolan statlig. Kommuner driver skolor med budget i balans som främsta mål och aktiebolag gör vinst på skolpeng som de inte vill använda till att göra verksamheten bättre. Det är den verkligheten vi har att förhålla oss till. Visst finns det en risk att en konflikt inte tar oss exakt dit vi vill, men vi menar att det är bättre att ta den risken än att skriva under ett avtal som vi garanterat vet inte leder närmare förbundets mål.

De oreglerade avtalen har lett till att läraryrket gått från att vara ett frisk- till riskyrke. Då bör vi vara ödmjuka inför att de strategier som andra länders lärarfack använder inte är så dumma. Lärare mår inte bara dåligt, nya siffror från Arbetsmiljöverket visar att vi mår sämst av alla yrkesgrupper i Sverige till följd av jobbet. Avtal som inte åtgärdar dessa problem kan aldrig vara tillräckligt bra.

Sveriges Lärarstudenter Malmö

Sveriges Lärarstudenter Halmstad

Sveriges Lärarstudenter Gävle

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN:

Replik: ”Vi flyttar fram våra positioner – steg för steg”

Studenterna: ”Sveriges Lärare är ute på en farlig väg”