Behörig utan ämnesstudier – nya regeringsförslaget
Lärarutbildning Vill du bli lärare i historia – utan att ha läst ämnet på högskolan? Eller är du arkitekt men vill undervisa i matte? Inga problem, med regeringens och januaripartiernas nya förslag till snabbspår till lärarleget.
Dokument: Avhoppen – läs alla delarna!
Den reguljära lärarutbildningen tar fem år. Läraren belyser i en artikelserie att många studenter hoppar av och att kvaliteten på utbildningarna varierar.
Samtidigt är behovet av fler lärare skriande, och nu föreslår regeringen och samarbetspartierna ett ettårigt snabbspår till läraryrket för personer med akademisk examen. Det är en del i januariöverenskommelsen om bättre lärarutbildning.
Det innebär att arkitekter ska kunna bli mattelärare, och journalister får behörighet i svenska – utan längre ämnesstudier på högskolenivå.
– Obegripligt. Det undergräver hela legitimationsreformen, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Då kan du gå snabbspåret
Bland de examina som föreslås ge behörighet i NO, teknik och matematik, både i F-6 och 4-6, finns till exempel arkitektutbildningen och högskoleingenjörsutbildningen. En examen i historia ska ge behörighet i svenska, engelska och SO, medan en journalistexamen ger behörighet i svenska – utan specifika studier i svenskämnet.
– Förslaget lyfter bort viktiga moment i utbildningen och ger studenter behörighet i ämnen de inte läst på högskolenivå, säger Johanna Jaara Åstrand.
Kungliga tekniska högskolan (KTH) anordnar både arkitekt- och högskoleingenjörsutbildningen. I sitt remissvar till utbildningsdepartementet skriver KTH att man ”ställer sig tveksam till att studier inom arkitektur ger behörighet i matematik” samt att ”vetenskapsteori och forskningsmetodik endast i ringa grad går att finna i högskoleingenjörsutbildningar”.
– Lärarstudenterna får inte den kompetens de behöver för att klara sitt yrke och det utarmar förtroendet för lärarlegitimationen och hela vitsen med en legitimation, säger Johanna Jaara Åstrand.
Fler delar Lärarförbundets farhågor.
Varningen: ”minskar statusen”
Universitets- och högskolerådet (UHR) lyfter i sitt remissvar ett varnande finger för att KPU-förslaget gnager ytterligare på lärarutbildningarnas varumärke – redan nu är avhoppen stora och kritiken hård mot bristande kvalitet.
”Förslaget riskerar att leda till att färre söker sig till en lärarutbildning som börjar på grundnivå, för att istället välja den kortare vägen. Att erbjuda en förkortad och innehållsmässigt mindre krävande väg till läraryrket befarar UHR på sikt kan få en negativ inverkas på statusen på läraryrket”.
Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, anser att kritiken är felaktig.
– Det stämmer inte att personer som läser KPU:n kommer få behörighet i ämnen som de inte studerat sedan tidigare. Dels bygger utbildningen på att studenterna ska ha relevanta tidigare studier inom området, dels kommer den nya KPU:n att innehålla ämnes- och ämnesdidaktiska studier inom till exempel matte och svenska, säger hon till Läraren.se.
– KPU:n riktar sig till en välutbildad grupp som redan har omfattande akademiska studier med sig i bagaget. Syftet är att få fler kvalificerade personer att ställa om till läraryrket. Det tycker jag är positivt, säger Matilda Ernkrans.
Liberalerna står som samarbetsparti också bakom förslaget.
– Vi skickade ut förslagen förutsättningslöst, men vi är beredda att ändra i förslagen om de riskerar att undergräva lärarlegitimation. Min principiella åsikt är att man ska ha ämnesbehörighet för att säkra kvaliteten, om jag undervisar i matte ska jag kunna mitt ämne på djupet och på bredden. Kommer det inspel är vi beredda på att medverka till att förslaget ändras, säger utbildningspolitiska talespersonen Roger Haddad.
Johanna Jaara Åstrand:
– Tanken är att öka kvaliteten, både i skolan och på lärarutbildningen. Hur man får ihop den ekvationen genom att förvägra lärarstudenter den utbildning de behöver för att ge elever god undervisning, det är ansvarslöst och obegripligt, säger Johanna Jaara Åstrand.
Nästa steg för regeringen och samarbetspartierna är att gå igenom och analysera remissvaren.
LÄS ÄVEN
Högskoleministern duckar för löneskillnaderna
Joakim höjde lönen med 14 500 kronor: "Jobbet räknades inte"
Nio av tio röstade ja till nya skolavtalet
