Idéburna friskolorna: ”Stöd oss i stället, Akelius”

När det blev känt att Roger Akelius tänkt köpa friskolekoncernen Academedia med avsikt att stoppa vinstutdelning och istället låta pengarna komma elever och lärare till del, störtdök värdet på företaget. Efter några dagar där Akelius beskrev sin vision om framtidens skola mer detaljerat stoppades köpet.

I en debattartikel i Aftonbladet vänder sig de idéburna friskolornas riksorganisation, ISR, direkt till finansmannen. 

– Du vill att all den skolpeng som stat och kommun betalar ut ska gå till en så bra utbildning som möjligt till glädje för hundratusentals elever och lärare runt om i landet, skriver organisationens ordförande Håkan Wiclander.

”Akelius yttranden spretar”

Har Roger Akelius hört av sig?

– Nej, inte än. Vi ska skicka debattartikeln till honom. Vi menar allvar och gör han det också så finns det många idéburna skolor som skulle ta emot hjälp och bidrag av honom.

Roger Akelius hann uttrycka en del för somliga kontroversiella åsikter innan affären blåstes av, till exempel att skrota betyg, införa privatskolor för rika och drastiskt minska klasstorlekarna.

– Akelius yttranden spretar ju väldigt. Somligt rimmar väl, annat är vi motståndare till. Renodlade privatskolor för rika är ISR motståndare till, vi är skeptiska till betyg i lägre åldrar och förespråkar formativa bedömningar där men som meriteringsverktyg för nästa steg i högre åldrar behövs betyg. Små klasser, som Akelius förespråkar, leder ofta till mer varierad undervisning med fler möjligheter för läraren att lära känna elevers olika behov och anpassa och utmana på rätt nivå, så där har vi samma åsikt. 

Är stöd av en filantrop egentligen önskvärt?

– Att filantropi skulle finansiera vår svenska skola är inget som ISR driver. Svenska folket äger och finansierar vår skola genom skattemedel. Och så ska det vara. Med filantropiskt stöd skulle dock idéburna aktörer kunna komplettera den offentligt drivna skolan. Det sker inom andra välfärdsområden i Sverige och i andra länder men kan ha sina risker.

Tre skäl till att få pratar om idéburna skolor

Det pratas rätt sällan om idéburna skolor, varför?

– Tre skäl. 1. Vi är förhållandevis få och blir tyvärr färre som andel av friskolorna. 2. Vi har hamnat i skuggan eftersom debatten till så stor del handlar om vinstdrivande skolor. Och 3. Både i reglering och i statistiken klumpas vi ihop under rubriken ”enskilda skolor”.

Hur har utvecklingen varit?

– Vi växte i och med friskolereformen under 90-talet. Många byskolor och skolor med specialinriktad pedagogik drevs som idéburna utan vinstintresse. Under 00-talet kom det in helt andra aktörer, företag och nu hela koncerner. Då förändrades förutsättningarna. 

Hur många elever och lärare är knutna till idéburna skolor?

– Vi har 94 skolor och ett 70-tal huvudmän som medlemmar. Exakt hur många det finns vet nog ingen eftersom det saknas statistik, men en god uppskattning ger runt ytterligare 350 skolor och omkring 1000 förskolor.

Behöver lägre trösklar

Vad är poängen med att välja en idéburen skola bortsett från att lugga aktieägare på utdelningen?

– I det paradigm vi lever i är tillväxt och vinst det som räknas och värdesätts. Idéburen verksamhet har andra drivkrafter, att ge alla elever de bästa möjliga förutsättningarna, till exempel. Idéburna skolor står för en reell valfrihet genom bredden av olika pedagogiska inriktningar.

Hur ser framtiden ut?

– Debattcentrum har förskjutits på senare tid. Det är idag få, bortsett från ägarna, som sjunger den vinstdrivande skolans lov. Men de idéburna skolorna behöver lägre byråkratiska och ekonomiska trösklar för att kunna växa. Det är för dyrt att ens söka tillstånd att starta en skola idag.

LÄS MER

Därför sprack affären: ”Aktieägarna prioriteras före barnen”

Facket stämmer staten för diskriminering av gravida

Wiman: ”Sluta genast med de där fula orden, Ville, och nu gråter Bettan igen”