Förslag: Skola ska larma polis om barn på glid

Regeringen vill att skolor, vård, socialtjänst och statliga myndigheter ska lämna ut mer information för att polisen ska bli mer effektiv i kampen mot brottsligheten.

– Betydelsen av att kunna dela information är helt avgörande, säger Strömmer.

Regeringen tillsatte därför förra vintern en utredning om en lagändring som innebär en huvudregel om att det offentliga ska dela med sig av sekretessbelagd information till polisen.

Utredaren, kammarrättspresident Stefan Holgersson, är nu klar.

En kulturförändring

Strömmer bedömer att lagförslagen leder till en kulturförändring för många i den offentliga sektorn då det blir lättare att dela information och man också förväntas agera proaktivt.

Utredaren föreslår en ny lag som innebär nya rättsliga möjligheter och skyldigheter att lämna ut information till brottsbekämpande myndigheter.

Den innehåller bland annat en skyldighet för myndigheter, kommuner och regioner och viss enskild verksamhet, som friskolor, att lämna ut kontaktuppgifter för att polisen ska kunna identifiera och lokalisera personer.

– Sådana uppgifter ska i princip alltid lämnas ut, oavsett om de är sekretessbelagda eller inte, säger Holgersson.

Agera proaktivt

Dessutom föreslås 21 myndigheter, samt kommuner och regioner vara skyldiga att på eget initiativ lämna uppgifter till polisen vid brottsmisstankar. Den skyldigheten omfattar även att agera proaktivt, det vill säga att lämna uppgifter som polisen kan behöva i underrättelsesyfte innan ett brott begåtts.

Socialtjänst och vården omfattas inte av de generella skyldigheterna, till exempel att på eget initiativ informera polisen. Utredningen ger dock förslag som ökar polisens möjligheter att begära ut uppgifter därifrån.

För socialtjänsten föreslås att socialsekreterare ska lämna ut information även redan i underrättelsesyfte för personer under 21 år och att det ska vara lättare att lämna information om terrorbrott i underrättelsestadiet.

Dessutom vill utredningen sänka gränsen för vilka brott det ska handla om för att socialtjänsten ska lämna ut utgifter. Från brott med ett minimistraff på ett år till brott med ett minimistraff på sex månader.

Uppgift om patient

Polisen får, enligt förslaget, också större möjligheter att begära information från vården, till exempel om en misstänkt gängkriminell skottskadats och vårdas på akuten.

Får inte polisen sådana uppgifter redan i dag?

– Det är oklart om det är så, säger Holgersson.

– Vi har haft polisexpertis i utredningen som säger att det kan vara jättesvårt för polisen att få ut information från akutmottagningar kring personer som vårdas för skador som uppenbarligen inte tillkommit på naturligt sätt så att säga.

För skolor, inklusive friskolor, innebär utredningsförslaget bland annat att rektorer ska vara skyldiga att lämna uppgifter till polisen som kan ha betydelse för brottsbekämpningen om inte "övervägande skäl talar emot".

På glid

Det innebär att rektorn ska slå larm om skolan ser att en elev är på väg in i kriminalitet.

Är det inte svårt för skolor att veta när de ska slå larm?

– Vissa skolor tycker att det i sådana fall är det väldigt många som man skulle behöva informera om, säger Holgersson.

– Det där tycker jag är en fråga för polisen och skolan att ha ett samarbete kring och komma överens om var ribban ska läggas.

Utredning förslår att lagändringarna ska träda kraft 1 januari 2025. Justitiedepartementet ska nu skicka förslagen på remiss.