Martin Lazar är ofta ute på skolor och träffar ungdomar. Foto: Privat
Till startsidan
”Ibland är det så att personalen i skolan är de enda vuxna som finns kvar som kan uppfostra barnen”, säger Martin Lazar som är kommunpolis i Botkyrka och har en bakgrund i skolans värld. Foto: TT
Gängvåldet
Martin Lazar är kommunpolis i Botkyrka och har sett våldet eskalera de senaste åren.
– Jag tänker på skolan varje dag. Det är så mycket som landar i knäet på lärare som egentligen bara ska undervisa, säger han.
Martin Lazar kom till Sverige som flykting från Irak när han var 15 år gammal.
– Jag tror att jag har lätt för att identifiera mig med de unga som jag träffar i jobbet. Jag hade turen att hamna i gott sällskap via idrotten, där jag satsade och ville bli fotbollsstjärna. Men det är små marginaler mellan att leva ett bra liv och att lockas in i skadliga miljöer, säger han.
Det blev ingen fotbollskarriär.
– Men jag blev triggad att läsa upp mina betyg för att kunna utbilda mig till fritidsledare med idrottsprofil och jobbade sedan i det yrket i tio år innan jag började som behandlingsassistent på SIS-hem och det var där tankarna på att söka till polishögskolan kom ganska snabbt, säger han.
Erfarenheterna från hans tidigare yrken är viktiga i polisarbetet.
– Redan som fritidsledare märkte jag vilken kraft det finns i att kunna erbjuda en rolig och meningsfull tillvaro. Jag brukar tänka på det nu när så skrämmande många unga, ibland mindre barn, säger ”jag har ingen framtid”. Här är ju skolan så otroligt viktig. Det bygger självkänsla och framtidshopp om man känner att man lyckas med sina studier, säger Martin Lazar.
En annan insikt var den han gjorde som behandlingsassistent på SIS-hem:
– Vilken farlig kombination är avsaknaden av hopp tillsammans med bristande konsekvenstänk är. Det är en av orsakerna till att våldet blivit så mycket värre. Gränserna för vad man kan göra har flyttats fram. Spärrarna har försvunnit, säger Martin Lazar.
Redan i förskolan går det ofta att förutse vilka som riskerar att hamna i en dålig miljö.
Hela samhället drabbas – och många av problemen finns också i skolan.
– Det här börjar ju många gånger tidigt i livet. Redan i förskolan går det ofta att förutse vilka som riskerar att hamna i en dålig miljö senare. Ibland är det så att personalen i skolan är de enda vuxna som finns kvar som kan uppfostra barnen. Jag tänker på skolan varje dag. Det är så mycket som landar i knäet på lärare som egentligen bara ska undervisa, säger Martin Lazar.
I polisutredningen till mordet i Skogås centrum – där en 15-åring åtalats för att ha skjutit ihjäl en annan 15-åring på en sushi-restaurang – visar den digitala bevisningen att den misstänktes mobil gjort ett stopp på tolv minuter vid en intilliggande förskola strax före skottlossningen. Och det är vanligt att unga i utkanten av gängkriminalitet stämmer träff på skolor, fritidsgårdar, förskolor och lekplatser.
– Det är platser de är bekanta med, så det är ju inte så konstigt att de kan träffas där utanför skoltid också, säger Martin Lazar.
Han berättar att han ofta känner igen de som blir offer i gänguppgörelserna.
– Ibland har de sociala myndigheterna haft bra koll på dem tidigt och vi har satt in åtgärder i flera år och man hoppas att det ska fixa sig. Ändå kan det sluta illa. Vid de tillfällena känns det extra sorgligt och tungt, säger Martin Lazar.
Martin Lazar är ofta ute på skolor och träffar ungdomar. Foto: Privat
Men det finns också mer oväntade offer.
– Det kan vara killar som inte har något kriminellt bagage från början. De kan ha varit struliga i skolan och gjort sig skyldiga till någon mindre förseelse, men plötsligt finns de där som offer eller gärningsman vid en skjutning. Det är en skrämmande utveckling, säger Martin Lazar.
En av förklaringarna bakom det är hur gängen kommer i kontakt med unga via sociala medier.
– Det är billigt att ha TikTok och Instagram och marknadsföra sitt våldskapital där. Det är tyvärr också en enkel kontaktyta. Gängen själva har ju hävdat att unga tar kontakt med dem och erbjuder sig att utföra uppdrag gratis. Sedan håller de kontakt via andra kommunikationsappar, säger Martin Lazar.
Samtidigt säger han att det är svårare att köpa sig fri från gängen.
– Förut gick det att lämna den här världen enklare. Då kunde en familj eller släkt gå ihop och lägga sina pengar på att köpa en anhörig fri från ett gäng. Nu är valutan lojalitet. Antingen är du lojal eller också är du inte lojal – och då kan du råka illa ut. Jag tror inte folk ens kan föreställa sig hur lite det krävs för att för att hamna på fel lista. Någon helt oskyldig anhörig kan ärva det som gänget tycker är en skuld eller en kränkning, säger Martin Lazar.
Trots att skjutningar och sprängningar eskalerat tror han inte att våldsspiralen nått sin kulmen.
– Nej, tyvärr. Jag är rädd för att det kan bli värre innan det blir bättre igen, säger Martin Lazar.
Krönika ”Det tragiska i historien om Helmer är att alla visste.”
Slutreplik Kari Parman svarar Almega utbildning om marknadsskolan
Debatt Lärarstudenten: ”Jag var en av de flickorna”
Replik Almega utbildning svarar på kritiken mot svensk marknadsskola
Skolverket Experten: Regeringens tidsramar gör det ”svårt att hålla internationell standard”
Krönika Läs beskrivningarna och bestäm själv. Vem är du?
Debatt Efter Academedias köp av koncernen Prolympia: ”Omöjliggör anständig skola”
Replik Varnar för beteendespelet: ”Evidensen är begränsad och varierar”
Debatt ”Vad är konsekvensen för ungdomars framtid, om deras kreativa förmåga inte utvecklas och tränas?”. Ryan Jurison lyfter fram ytterligare en faktor i debatten om AI och skolan.
Valdebatt ”Frågan är om politikerna väljer att täta läckorna”
Lön Lokala fackordföranden: ”Lönesänkningen bryter mot lagen"
Debatt Finland valde en väg för skolan – Sverige en annan: ”Räcker inte med justeringar”
Debatt Pengar kommer att saknas så länge politiker inte får fakta om skolans verkliga behov, skriver Mikael Engelhart.
Debatt ”Studenterna får testa teoretiska saker i klassrummet”
Extremism Vanligare med nazistsymboler och hotfullt klotter på skolor.
Krönika ”Jag drömmer stort om riktlinjer för klasstorlekar.”
Friskolor Facket: Vi tog upp problematiken med arbetsgivaren.
Debatt ”Det behövs en nationell satsning på svenska som andraspråk”.
Debatt ”Låt oss ge barnen tillbaka nöjet, koncentrationen och djupet som en riktig bok kan ge”
Debatt ”I framtiden hoppas vi att vi kan mötas som kollegor, inte konkurrenter”
Jag är lärare Viktigaste frågan: ”Minska gruppstorlekarna på gymnasiet”.
Granskning Martin Ingvar: ”Skolverket ligger 15–20 år efter”
Sett-dagarna Har sin plats i läsundervisningen – även i yngre åldrar.
Hoten mot ”nya skolan” Kommunen gick med 49 miljoner kronor i överskott.
Debatt Anna Insulander vädjar till regeringen att göra omtag om nya betygen
Valet 2026 Sveriges Lärare Karlstad kickstartar valåret med utfrågningar – en fråga stod ut.
Valet 2026 Sveriges Lärare ordnar skolpolitisk debatt om viktigaste frågorna.
Skolpolitik En av de viktigaste punkterna: Tid för lärarna för att förstå hur reformerna ska fungera.
Krönika ”Ett under att det trots allt händer så mycket fint i skolan varje dag.”
Debatt Ulrica Björkblom Agah vill att föräldrars inflytade begränsas.
Debatt ”Kortare lov och fler veckor med skola skulle ge mer luft under dagarna.”
Debatt ”Undervisningens kvalitet, lärarens kompetens och hur undervisningen organiseras är det som avgör.”
Debatt ”Märkligt drag” – hon slår ett slag för erfarenheten och skolans professioner
Slutreplik Atvexas vd Johan Kyllerman svarar om friskolan: ”Står bakom våra lärare”.
Debatt Hon vädjar till politikerna om skolan: ”Hög tid att ta ansvar”
Replik Fredrik Törnqvist ifrågasätter hur vanliga friskolelärarna är.
Replik Han svarar på frågan om läxor och prov: "En del av lärandet”
Slutreplik Sarah Cross svarar Maria Wiman: ”I grunden ganska harmlös”
Debatt Niclas Fohlin skrev om ”nånannanismen” – och väckte kritik.
Debatt SFI-debatten: Hon varnar för snabba slutsatser om kunskapsläget
Debatt Svarar på kritiken om ”nånannanismen”: ”Går säkert hem hos rektorer”
Debatt Femton lärare i friskola svarar på kritiken: ”Majoriteten håller hög kvalitet”
Arbetsbelastning Facket drev städfrågan: ”Om vi hade släppt bollen, vet man inte var den hade landat”
Debatt ”Kanske är det inte mängden läxor som avgör hur mycket elever lär sig”
Nedskärningar Facklig strid när 21 av 56 lärare riskerar jobbet.
Krönika ”Ibland är de där personerna i skolan elever, ibland är de yrväder och ibland späda sparvar.”
Debatt ”Kanske börjar professionalitet just där – i vad vi väljer att kalla dem.”
Friskolor Förbunden lanserar gemensamt lanserar Friskolereform 2.0.
Arbetsmiljö Fördelar och nackdelar – lärarna inte helt eniga.
Debatt Tidigare SFI-läraren skriver om vägen till språklig framgång