Roboten programmeras till att hitta luckorna som gömmer olika uppdrag.
Till startsidan
Genom lärarna Agneta Sandhs och Carina Löwenbergs julkalender får barnen träna på problemlösning och bland annat bygga en gran av brädor.
Pedagogiska tips På Barnsjövägens förskola vävs matematik och teknik in i barnens julpyssel. Och i julkalenderns luckor döljer sig trixiga uppdrag för barnen att lösa.
För ett par år sedan deltog alla pedagoger på Barnsjövägens förskola i matte- och tekniklyftet. Då väcktes både intresset och nyfikenheten för ämnena! Genom lyftet, litteraturläsning och diskussioner har pedagogerna utvecklats och upptäckt matematiken och tekniken på ett annat sätt, och insett att den finns överallt runtomkring oss. Så när fokusområdena matematik och teknik förra året inföll i juletid ville lärarna i förskolan Agneta Sandh och Carina Löwenberg kombinera det med en julkalender – helt enkelt slå två flugor i en smäll.
3–5-åringarna fick programmera en robot till att hitta de olika luckorna i kalendern. I luckorna fanns ett brev eller en QR-kod med ett uppdrag som barnen skulle lösa. Vissa projekt tog längre tid för barnen att bli klara med, medan andra var enklare, som att julbaka eller göra julkort.
Roboten programmeras till att hitta luckorna som gömmer olika uppdrag.
Några av de klurigare uppdragen var att skapa något med många olika geometriska former eller att mäta sig själv och sedan göra en lika lång trästavssnögubbe. Barnen använde olika material och tekniker och ville själva slipa, borra, såga och använda limpistol. Ibland ifrågasatte de materialval och tekniker och kom med egna idéer och lösningar.
– Vi ville utmana det traditionella julpysslet med toarullar och flirtkulor och utveckla det så att barnen fick mäta, räkna och beräkna, fundera och ifrågasätta, och få ett större inflytande över sina projekt, berättar Carina Löwenberg.
Uppdragen var bland annat att göra en snögubbe av en trästav lika lång som man själv, tillverka en ren och jobba med geometriska former.
1. Vi fyllde vår kalender med utmaningar som involverade matematik och teknik, och vi ville gärna få in mer träslöjd, berättar lärarna i förskolan Carina Löwenberg och Agneta Sandh.
2. Snögubbe: Barnen fick börja med att mäta sin egen längd med en tumstock och sedan markera längden på en trästav. Sedan fick de såga av staven, sandpappra, måla och klistra på ögon, näsa, halsduk och luva. Ett barn kom på att man kunde sätta lika många knappar som man har bokstäver i sitt namn.
3. Ren: De yngre barnen fick använda gamla klossar vi hade i förskolan, de äldre barnen fick bestämma hur långa stavar de ville ha, samt mäta och såga till dem. De letade horn på våra skogspromenader och alla barn fick borra hål där hornen skulle sitta, måla och välja vilken nos och vilka ögon de ville ha.
4. Julgran: De yngre barnen använde pappersremsor, de äldre valde att bygga med brädor. De arbetade tillsammans, mätte, sågade, målade och bestämde i vilken ordning träbitarna skulle sitta och sedan fick de borra och skruva fast allt. Barnen kom själva på att de ville göra en stjärna till toppen och vi letade inspiration på nätet. Vi hittade en stjärna som var gjord av pinnar.
5. Vi pratade om geometriska former och alla barn fick fritt skapa något eget, kompisarna satt bredvid och var nyfikna på vad det skulle bli. De äldsta barnen fotograferade processen steg för steg, och det blev en liten stop motion-film där de berättade själva eller satte musik till.
LÄS OCKSÅ:
Zoner på gården blev ett lyft för lärandet
Knepet som fick samlingen att lyfta
Pokémon fick fart på barnens språk
Förskolans rum för alla sinnen
Lyssna på Förskolan här:
Fokus ”Tillsammans är nyckeln. Det behöver vi öva mer på”
Krönika Har du hört talas om barnpengen? Med den krossar man effektivt varje förskollärares dröm om barngrupper med färre antal barn, även när barnkullarna minskar, skriver Erik Stenkula.
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Forskning ”Ökar förutsättningarna för att de engagerar sig i verksamheten”
Podcast Det finns så många aspekter av förskolan som engagerar. Det är podden ett bevis på, säger producenten Elias Krantz.
Lärarutbildning Närapå halvering av antalet studenter: ”Mycket oroväckande”, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Fråga facket Kan man få löneavdrag för missat jobb på grund av väderkaos? Vår fackliga expert svarar.
Dilemmat Läraren: Vad gör vi när barnen inte får med sig ordentliga kläder?
Debatt Att anställa fler pedagoger löser inte problemen med 30 timmar förskola, skriver Jennie Wiberg Prckova, lärare i förskolan.
Krönika När vi berättar att vi inte hinner med vårt uppdrag, då finns de där, de som direkt bara måste berätta att de minsann hinner med alla barn, att de minsann kan prata med alla barn varje dag, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Reportage Läraren: ”Barnen ska känna att förskolan är deras”.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens förändrade och i många fall försämrade språk.
Panelen ”Därför är det viktigt att bygga goda relationer med vårdnadshavarna.”
Debatt Det är orättvist och missriktat att skylla på lärarna när förskolans undervisning inte håller måttet – de verkliga orsakerna försvinner ur sikte, skriver läraren i förskolan Annamaria Lindau.
Krönika Det har varit ett par dagar nu då alla fyra pedagoger i arbetslaget fått vara kvar på avdelningen, trots det låga barnantalet. En helt surrealistisk situation för oss, skriver Sara Agné.
Min metod Susanne Andersson vill förmedla att alla kan påverka – i stort och smått. Till exempel genom att fixa vantar till hemlösa.
Krönika När satt du senast med ett barn i lugn och ro och pratade, bara ni två? Ändå vet vi att barns språk utvecklas bäst när man pratar med varandra, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Fokus Två av tre lärare uppger att barnens språk har blivit sämre.
Fokus Stora barngrupper bidrar till språkraset, menar professor Linda Fälth.
Fokus Forskaren: ”Påverkar resultatmässigt, emotionellt, socialt och demokratiskt.”
Fokus ”Vissa barn kan bara säga kniv och gaffel på engelska”
Fokus Med leken i fokus har barnen på Ljunggårdens förskola i Kävlinge förbättrat sitt språk samtidigt som pedagogerna fått både mer arbetsglädje och vi-känsla.
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Forskning Det fanns en otrolig tillit till barnens förmåga som vi kanske har tappat bort i dag, säger forskaren Linnéa Waldekranz som jämfört dagens förskola med barnträdgårdarna i mitten av 1900-talet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Debatt Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av arbetsmiljölagen. Barnen i förskolan saknar detta lagstöd, skriver barn- och ungdomsläkaren Nils Lundin, som vill se ett bättre skydd förskolebarnens hälsa.
Krönika Hur tillåtande är dessa fina iordningställda miljöer i förskolan? Ni har alla sett dem, det finns massor av konton på sociala medier, det ena mer inspirerande än det andra, skriver Eva Lindström.
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket ”Vad är egentligen tillåtet att göra på arbetstid?”
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.
Vår metod Vi ser att barnen blir glada och pigga, säger Sanna Petersson, lärare på Alsterbo förskola i Nybro.
Särskilt stöd Det är uppenbart att det gått ut över barn som inte fått det stöd de haft rätt till, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L).
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med specialpedagogen Tomas Henriksson om barnen som behöver extra stöd. När är det dags att ta hjälp av en specialpedagog och hur får vi samarbetet att fungera?
Debatt Trots politiska löften om ”barnens bästa” och ”livslångt lärande” fortsätter förskolan att pressas till bristningsgränsen, skriver läraren i förskolan Anna Kovtun.
Fokus Lärarna vittnar om barn som lämnas utan stöd: ”Känner sådan vanmakt.”
Fokus Ökad kunskap och högre krav är några av orsakerna, enligt forskaren Sven Bölte.
Fokus Lärare lämnas ensamma med stora barngrupper och många olika svårigheter – skapar etisk stress.
Fokus Barn som rivs, bits, kastar saker och ger sig på inredningen. Många vittnar om ökat våld i förskolan.
Fokus Anna Olskog: ”Nio av tio lärare lyfter fram reglerade gruppstorlekar som det viktigaste för att barnens behov ska kunna tillgodoses.”
Fokus ”Förskoleåldern är ett gyllene tillfälle” säger Petra Linnsand, psykolog och tidigare lärare i förskola.
Fokus På Grillby förskola i Enköping ses en ökning av antalet barn i behov av särskilt stöd, och att få extra resurser är en utmaning. Men till skillnad från hos många andra fungerar vardagen bra, och barn i behov av stöd får just det.