Ateljén är en kreativ mötesplats för skapande verksamhet.
Till startsidan
Ateljén (vänstra bilden) är en kreativ mötesplats och i verkstaden (högra bilden) kan barnen snickra, såga, spika och bygga, berättar förskolläraren Sanna Hansson.
Pedagogiska tips Kabyssens förskola i Visby har under två år gjort en stor satsning på att främja lek och lärande utomhus. Zoner blev deras lösning.
När pedagogerna uppmärksammade att de inomhus erbjöd barnen mängder av olika material för utforskande och lärande, men att det inte såg ut så utomhus, föddes idén om att arbeta med zoner på gården. De ville jobba mer aktivt med undervisning ute, öka tillgängligheten av material och sprida ut pedagogerna bättre på gården. Gemensamma diskussioner tog fart om vilka typer av zoner de ville erbjuda utifrån läroplanens olika mål och hur gården bäst kunde delas in. Sen fick varje avdelning ansvara för ett område och barnen var delaktiga i starten.
Ateljén är en kreativ mötesplats för skapande verksamhet.
Kabyssens 1–6-åringar har just nu tillgång till verkstad, bibliotek, ateljé, trädgårdsland och labb. Fler zoner är på gång. Utrustning och material till alla zoner är dels framplockat ur förskolans gömmor, dels fyndat på loppisar och under ”bortskänkes” på Blocket. Engagemanget hos pedagogerna för att fynda material har varit stort.
På gårdens whiteboard sätts dagligen bilder upp på de zoner som är öppna och vilken pedagog som är där. Barnen väljer själva vilken zon eller miljö de vill leka och vara i. De vuxna ansvarar för att locka in och erbjuda styrda aktiviteter till de barn som vill det.
– Vi ser många fördelar med det här arbetssättet. Gården har blivit mer inbjudande och lockar till lek och lärande. Att vi pedagoger nu sprider ut oss har gjort oss mer närvarande och tillgängliga för barnens lek och utforskande, säger Sanna Hansson, förskollärare.
Labbet.
1. Just nu finns sex olika zoner som används av förskolans alla fem avdelningar. Vi ville bli bättre på att erbjuda samma saker ute som inne och skapa goda förutsättningar för lärande och utveckling i utemiljön.
Vi ser att barnen gärna deltar i zonerna där det erbjuds aktiviteter och deras lärande har utvecklats mycket genom vår uteverksamhet.
2. Grunden till labbet var vårt projekt ”Världens små invånare” med fokus på insekter och fåglar.
Gårdens lekstuga, som sällan användes, blev ett perfekt ställe att starta labbet i. Tillsammans med barnen städade vi lekstugan och satte upp hyllor, fixade möbler och utrustning som behövdes. Nu finns material tillgängligt så att barnen kan undersöka insekter och annat spännande i naturen.
3. I vår verkstad kan barnen snickra, såga, spika och bygga. Vi hämtar spillvirke från ett byggvaruhus. På väggen har vi satt upp inspirationsbilder och olika byggbeskrivningar.
Utebiblioteket.
4. Utebiblioteket erbjuder både bilderböcker och faktaböcker. Soffan skänkte en privatperson till oss.
Vår gård har blivit mycket mer strukturerad och lättorienterad. Och nästan allt material här är tillgängligt på barnens nivå. Dessutom har det blivit mer gemenskap i förskolan mellan avdelningarna, berättar Sanna Hansson, förskollärare.
LÄS OCKSÅ:
Knepet som fick samlingen att lyfta
Pokémon fick fart på barnens språk
Mataffären fick fantasin att flöda
Dilemmat Studenten: ”Hur ska jag förhålla mig till allt otäckt som kan hända?”
Krönika Ska vi kunna ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva, i linje med läroplanen, så måste vi ibland fånga stunden när den kommer och våga vika av från det planerade spåret, skriver förskolläraren Marie Eriksson.
Podcast Hur skapar vi hopp i en samtid präglad av klimatkris, krig och orättvisor? Det pratar lärarna i förskolan Sandra Hollstedt och Eva Lindström om i senaste avsnittet av podden.
Fokus Kvinnan bakom Förskoleupproret: ”Jag känner mig mer hoppfull när jag gör något”
Fokus ”Det är viktigt att synliggöra hela cykeln”
Debatt En trygg profession i förskolan kan lyssna på kritik, värdera den och sedan välja att antingen ändra något eller stå fast vid sitt beslut med sakliga argument, skriver Linda Wångdahl, bebyggelseantikvarie och förälder.
Vår metod Mätningarna har lett till konkreta förbättringar av arbetsmiljön.
Förskola Föräldrar får dokumentation som de inte läser – medan rektorer inte får den dokumentation som de efterfrågar. Det visar en ny rapport av forskaren Christian Eidevald.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om relationen till barnens vårdnadshavare. Hur påverkar förhållandet till föräldrar vårt arbete med barnen, kan vi ha en privat relation med föräldrarna och samtidigt vara professionella – och hur personliga får vi vara?
Lärarutbildning Pedagogikforskarna Åsa Sahlée och Ylva Holmberg befarar att musiken i förskolan utarmas då ämnet krympt i lärarutbildningen.
Krönika Har du hört talas om barnpengen? Med den krossar man effektivt varje förskollärares dröm om barngrupper med färre antal barn, även när barnkullarna minskar, skriver Erik Stenkula.
Skolpolitik Vi är i stort sett nöjda med övergångsreglerna, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Krönika Varje vår är det samma sak. Förskolebarnen ger sig ut och plockar skräp. Vet ni, det är bland det värsta jag vet, skriver Eva Lindström.
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Forskning ”Ökar förutsättningarna för att de engagerar sig i verksamheten”
Podcast Det finns så många aspekter av förskolan som engagerar. Det är podden ett bevis på, säger producenten Elias Krantz.
Lärarutbildning Närapå halvering av antalet studenter: ”Mycket oroväckande”, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Fråga facket Kan man få löneavdrag för missat jobb på grund av väderkaos? Vår fackliga expert svarar.
Dilemmat Läraren: Vad gör vi när barnen inte får med sig ordentliga kläder?
Debatt Att anställa fler pedagoger löser inte problemen med 30 timmar förskola, skriver Jennie Wiberg Prckova, lärare i förskolan.
Krönika När vi berättar att vi inte hinner med vårt uppdrag, då finns de där, de som direkt bara måste berätta att de minsann hinner med alla barn, att de minsann kan prata med alla barn varje dag, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Reportage Läraren: ”Barnen ska känna att förskolan är deras”.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens förändrade och i många fall försämrade språk.
Panelen ”Därför är det viktigt att bygga goda relationer med vårdnadshavarna.”
Debatt Det är orättvist och missriktat att skylla på lärarna när förskolans undervisning inte håller måttet – de verkliga orsakerna försvinner ur sikte, skriver läraren i förskolan Annamaria Lindau.
Krönika Det har varit ett par dagar nu då alla fyra pedagoger i arbetslaget fått vara kvar på avdelningen, trots det låga barnantalet. En helt surrealistisk situation för oss, skriver Sara Agné.
Min metod Susanne Andersson vill förmedla att alla kan påverka – i stort och smått. Till exempel genom att fixa vantar till hemlösa.
Krönika När satt du senast med ett barn i lugn och ro och pratade, bara ni två? Ändå vet vi att barns språk utvecklas bäst när man pratar med varandra, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Fokus Två av tre lärare uppger att barnens språk har blivit sämre.
Fokus Stora barngrupper bidrar till språkraset, menar professor Linda Fälth.
Fokus Forskaren: ”Påverkar resultatmässigt, emotionellt, socialt och demokratiskt.”
Fokus ”Vissa barn kan bara säga kniv och gaffel på engelska”
Fokus Med leken i fokus har barnen på Ljunggårdens förskola i Kävlinge förbättrat sitt språk samtidigt som pedagogerna fått både mer arbetsglädje och vi-känsla.
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Forskning Det fanns en otrolig tillit till barnens förmåga som vi kanske har tappat bort i dag, säger forskaren Linnéa Waldekranz som jämfört dagens förskola med barnträdgårdarna i mitten av 1900-talet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Debatt Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av arbetsmiljölagen. Barnen i förskolan saknar detta lagstöd, skriver barn- och ungdomsläkaren Nils Lundin, som vill se ett bättre skydd förskolebarnens hälsa.
Krönika Hur tillåtande är dessa fina iordningställda miljöer i förskolan? Ni har alla sett dem, det finns massor av konton på sociala medier, det ena mer inspirerande än det andra, skriver Eva Lindström.
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket ”Vad är egentligen tillåtet att göra på arbetstid?”
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.