![](/contentassets/0322577bfb4a4c46aee88ba59671b87a/ljung_astrom-7.jpeg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Bildstödssystemet på fritidshemmets vägg utgår från specialpedagogiska lärosätt.
Jeanette Åström är både specialpedagog och fritidslärare och har skrivit en masteruppsats om delaktighet i fritidshem för elever i behov av särskilt stöd. Foto: Filippa Ljung
Särskilt stöd Fritidshemmet kan spela roll för elevers delaktighet i åtgärdsprogram. Men det finns organisatoriska hinder, och det krävs struktur, säger Jeanette Åström.
Jeanette Åström har varit i skolans värld sedan 1998. Efter att först ha jobbat som outbildad på fritids gick hon en erfarenhetsbaserad utbildning till grundlärare för fritidshem på Södertörn. Hon har även en specialpedagogexamen och arbetar i dag som arbetslagsledare för fritidshem inom Stockholms stad och som adjungerad adjunkt på Stockholms universitet med VFU för grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem.
Hennes specialpedagogiska magisteruppsats handlade om elevers delaktighet i åtgärdsprogram, och hon har skrivit en masteruppsats i pedagogik och didaktik om delaktighet i fritidshem för elever i behov av särskilt stöd.
– Vi måste börja med att definiera själva begreppet delaktighet, säger hon. Vad innebär det att elever är delaktiga i åtgärdsprogrammet? Ofta pratar lärare om olika saker utan att vara medvetna om det. Någon menar att delaktighet är att informera eleven, någon annan att det handlar om att eleven ska vara med och ta fram insatserna.
Vi måste definiera begreppet delaktighet. Ofta pratar lärare om olika saker utan att vara medvetna om det.
Att vi har olika definitioner kan alltså ställa till det – pratar vi ens om samma sak? Jeanette Åström har en invändning mot den frågan också.
– Egentligen måste vi inte prata om samma sak, vi får faktiskt ha olika syn på vad det innebär, men för att vi som arbetslag och verksamhet ska kunna arbeta måste vi vara medvetna om att vi har olika definitioner. Då frigörs nämligen möjligheter att göra delaktighet på olika sätt. Eftersom alla verksamheter har olika förutsättningar och olika elever så måste det få vara olika.
Delaktighet är något fritidsverksamheten verkligen är proffs på, menar Jeanette Åström, eftersom den till fullo bygger på elevernas behov, intressen och erfarenhet.
– Det gör oss unika i vår förmåga att bygga relationer till eleverna, säger hon. Jag skulle säga – och säger det i min masteruppsats – att relationsbyggandet är fritidshemmens stora uppdrag. Och då både i kollegiet och med vårdnadshavare, utöver till eleverna. Ur detta kommer den mest gynnsamma lärmiljön.
Bildstödssystemet på fritidshemmets vägg utgår från specialpedagogiska lärosätt.
Men hur når vi eleverna för att få deras perspektiv? Här menar Jeanette Åström att det finns organisatoriska hinder. Som att elevhälsan ofta lägger sina möten när elevernas skoldag är slut – men när fritidspersonalen har sin mest intensiva period.
– Jag tror att man måste hitta strukturer för att kunna mötas, eftersom det inte sker automatiskt under arbetsdagen. Allt behöver inte vara ett möte, det går att träffas under andra former också.
Men även här fastnar Jeanette på begreppsdefinitionen – att barnens perspektiv och barnperspektiv kan vara två vitt skilda saker.
– Att verkligen förstå barns perspektiv handlar inte bara om att försöka sätta sig in i deras situation. Det handlar om att dyka djupare in i deras värld, att förstå deras kulturella bakgrund och hur stora beslut kan påverka deras dagliga liv.
– När vuxna gör en ansträngning att förstå från barnets synvinkel blir det viktigt att faktiskt prata med barnen och höra vad de har att säga, fortsätter hon. Men det finns också ett bredare perspektiv där man funderar över de större konsekvenserna av beslut som rör barn. I vilken utsträckning kan vuxna verkligen förstå ett barns perspektiv eller det större barnperspektivet?
Jeanette Åström beskriver det som att fritidslärare står inför en balansgång i fråga om elevernas delaktighet, särskilt när det gäller elever som behöver extra stöd. Medan det finns en strävan att lyssna till elevernas intressen och vilja finns det annat som sätter ramarna för fritidshemmets verksamhet.
– Något många pedagoger upplever en frustration kring är att många elever i behov av särskilt stöd ofta inte uttrycker eller vet exakt vad de vill göra, vilket resulterar i att det ofta blir vuxna som fattar dessa beslut åt dem:
– Det verkar som att det stora värdet av att bara vara delaktig ibland ges företräde framför den pedagogiska delaktigheten. Det råder en brist på klara rutiner och metoder för hur dessa elever kan involveras mer aktivt.
– För vissa barn kan beslutsfattande kännas överväldigande medan andra är bekväma med det. För att verkligen kunna involvera elever i deras dagliga rutiner krävs en djupare förståelse och kunskap från fritidslärarens sida.
Värdet av att bara vara delaktig ges ibland företräde framför den pedagogiska delaktigheten.
Jeanette Åström förklarar hur elevinitierade aktiviteter fungerar för att främja upplevd delaktighet. Tydliga exempel på detta är när eleverna själva tar ledningen och presenterar idéer för aktiviteter och när fritidslärarna stödjer dessa initiativ genom att till exempel tillhandahålla nödvändigt material. Hon berättar om en händelse där en grupp elever startade ett byggprojekt, ett stort byggprojekt på 10–12 meter som sträckte sig över en vecka – ett ambitiöst företag. Intressant nog handlade det inte bara om att bygga, projektet blev en lekplats för roller som arbetsledare och ”chefer”. Men mitt i denna självständighet och kreativitet stod pedagogen som en vägledande kraft som påminde eleverna om vikten av kommunikation, av att se varandra i ögonen, lyssna aktivt och låta varandra tala klart.
Spänningar kan uppstå i arbete med barn i behov av särskilt stöd, inte minst kolleger emellan.
– Man kan ju tycka att arbetskamraters pedagogiska metoder är på en helt annan planet. Vi som fritidslärare måste kommunicera bättre och hitta en gemensam syn när det gäller att lyfta fram barns perspektiv. Om vi blir för upptagna med att argumentera om ”rätt metod” kan vi missa barnets egen röst och erfarenhet i processen. Även om vi vuxna alltid vill barnens bästa kan våra egna föreställningar om vad som är ”bäst” skymma barnets verkliga känslor och tankar. Ibland kan det vara hjälpsamt att få input från en tredje part, som en specialpedagog, för att säkerställa att vi verkligen fokuserar på barnets behov och upplevelser.
LÄS ÄVEN
Distansundervisning som särskilt stöd – Uppsala och Göteborg först
Mikael Vestman: ”Marknaden av npf-influencers har gått för långt”
Tina Reuterberg: ”Vi måste sluta se föräldrar som en krävande mobb”
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.
Fackböcker En metod för integration – integration av interkulturella perspektiv i skolverksamheten.
Krönika Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?
Krönika Sveriges Lärare har kommit ett steg närmare en ny förbundsordförande. Nu måste skolan våga ta ett steg bort från tyckonomin. Specialläraren Niclas Fohlin vill vara med och bygga upp en tillit till professionen och en skola i världsklass.
Inlärning Individuellt lärande kan lösa problem i vissa situationer, men skapa större problem i andra, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik, som redovisar en stor enkät där speciallärare och specialpedagoger berättar om sin arbetssituation – och om hur elevernas intressen alltid måste sättas främst.
Fackböcker Elevhälsan kan behöva denna djupa kunskapsöversikt om missbruksproblematik.
Fackböcker Ny, uppdaterad utgåva av ett referensverk om skolsocialt arbete.
Fackböcker Om barns motoriska utveckling i förskolans vardag och omsorgsmoment.
Fackböcker Autism och emapti – hur ligger det till, egentligen? Hur kan den tränas? Här är en ny bok med verktyg och strategier.
Inlärning För 20 år sedan fanns det tid för biologilärande i skogen. I dag tittar man på film. Mål- och resultatstyrningen är skolans största problem, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Evidensbaserad läsundervisning, progressionsmonitorering och kollaborativa möten tas upp i en bok för speciallärare och F–6-lärare.
Fackböcker Arbetar man i skolan måste man förhålla sig till AI. Här är tre böcker som ger en grundlig introduktion.
Specialpedagogik Höjdpunkterna på årets Specialpedagogikens dag, som arrangeras den 6 mars – kostnadsfritt och digitalt.
Specialpedagogik På Malmaskolan jobbar både specialpedagoger och speciallärare direkt med elever som behöver extra stöd.
Studiero Positivt beteendestöd bygger på evidensbaserad pedagogisk psykologi på både teori- och metodnivå. Peter Karlsson har skrivit flera böcker om PBS och implementerat förhållningssättet i skolor.
Studiero IBIS-modellen bygger på kartläggning och dokumentation som inte slukar resurser utan i stället frigör dem. Vi pratar med forskningsledaren Martin Karlberg.
Studiero Att snabbt kunna identifiera och hantera händelser direkt i klassrummet, i trygg förvissning om hur och varför, är en av många vinster Väringaskolan upplever med arbetet enligt IBIS-principerna.
Läsinlärning Specialläraren Niclas Fohlin besöker skolor som satsar på lästräning, och får en orolig känsla – håller vi på och ersätter läsfrämjande insatser med billiga läslistor?
Fortbildning Tre specialpedagoger berättar om hur de håller sig uppdaterade om forskningsläget.
Krönika När det tar stopp – ta reda på vad eleven kan. Där har du din utgångspunkt att jobba vidare från, skriver specialpedagogen Eva Augustsson.
Skolpolitik Redaktören inleder nya numret med att rapportera vart speciallärare och specialpedagoger tror förändringens vindar blåser i skolan.
Fackböcker Innebörden i de uppdaterade riktlinjerna för elevhälsan går inte längre att väja för, oavsett om man är rektor, elevhälsopersonal eller lärare.
Porträtt Niclas Fohlin har jobbat som lärare, speciallärare, specialpedagog. I dag är han pedagogisk utvecklingsledare och visar andra vägen till ett lärande där elever inte bara är åhörare utan även medskapare i undervisningen.
Studiero Allt fler skolor anställer beteendeanalytiker för att skapa trygghet ihop med specialpedagoger och lärare.
Vi lärare debatt Skolministerns skolvision är en omöjlig ekvation, både i pengar och personal. Det skriver specialläraren Mikael Vestman, som försöker skaka av sig misstanken att Lotta Edholms utspel var populistiskt påverkat av en polariserad debatt.
Elevhälsa ”Domen möjliggör för socialtjänsten att ta i med hårdhandskarna snabbare”, säger professor Titti Mattsson.
Fackböcker Svensk skola är dokumenterat usel på övergångar. Därför är Anna Borgs och Linda Hallbergs nya bok ovärderlig.
Krönika Specialläraren Niclas Fohlin var själv inte den lättaste eleven. Här berättar han om vändningen för honom själv – och om sin djupa oro över auktoritära strömningar i skolan.
Fackböcker Specialdidaktik handlar om undervisning som tar hänsyn till alla elever. Emma Leifler har skrivit den kompletta guiden.
Npf En ny snabbmetod för att identifiera adhd fungerar riktigt bra, enligt en studie från Lunds universitet.
Fackböcker Ominlärning och nyinlärning är bärande begrepp inom Wittingmetoden, som sammanfattas i en ny bok.
Särskilt stöd Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd i ett mål gällande en elev med autism som under nästan ett helt läsår nekats särskilt stöd.
Särskilt stöd För att garantin för tidiga stödinsatser ska fungera måste samrådsarbetet mellan lärare och specialpedagoger förbättras, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.
Fackböcker Idérikt om kommunikation med vårdnadshavare som har npf-diagnoser.
Krönika Polariseringen mellan elevhälsa och lärarkår är mest ett sociala medier-fenomen. Men för att den inte ska slå rot i verksamheten krävs starkare samarbete och öppnare samtal, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Allt om visuellt stöd – för alla tänkbara interaktiva situationer i skolan.
Fackböcker Kan en ny bok om positivt beteendestöd i förskolan göra mer skada än nytta? I teoridelen börjar det skava rejält.
Krönika
Mitt jobb För 20 år sedan visste Lena Fernlund knappt vad en specialpedagog var. Men efter många karriär-kringelikrokar blev det hennes slutmål. ”Jag har äntligen hittat rätt!”