
Bildstödssystemet på fritidshemmets vägg utgår från specialpedagogiska lärosätt.
Jeanette Åström är både specialpedagog och fritidslärare och har skrivit en masteruppsats om delaktighet i fritidshem för elever i behov av särskilt stöd. Foto: Filippa Ljung
Särskilt stöd Fritidshemmet kan spela roll för elevers delaktighet i åtgärdsprogram. Men det finns organisatoriska hinder, och det krävs struktur, säger Jeanette Åström.
Jeanette Åström har varit i skolans värld sedan 1998. Efter att först ha jobbat som outbildad på fritids gick hon en erfarenhetsbaserad utbildning till grundlärare för fritidshem på Södertörn. Hon har även en specialpedagogexamen och arbetar i dag som arbetslagsledare för fritidshem inom Stockholms stad och som adjungerad adjunkt på Stockholms universitet med VFU för grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem.
Hennes specialpedagogiska magisteruppsats handlade om elevers delaktighet i åtgärdsprogram, och hon har skrivit en masteruppsats i pedagogik och didaktik om delaktighet i fritidshem för elever i behov av särskilt stöd.
– Vi måste börja med att definiera själva begreppet delaktighet, säger hon. Vad innebär det att elever är delaktiga i åtgärdsprogrammet? Ofta pratar lärare om olika saker utan att vara medvetna om det. Någon menar att delaktighet är att informera eleven, någon annan att det handlar om att eleven ska vara med och ta fram insatserna.
Vi måste definiera begreppet delaktighet. Ofta pratar lärare om olika saker utan att vara medvetna om det.
Att vi har olika definitioner kan alltså ställa till det – pratar vi ens om samma sak? Jeanette Åström har en invändning mot den frågan också.
– Egentligen måste vi inte prata om samma sak, vi får faktiskt ha olika syn på vad det innebär, men för att vi som arbetslag och verksamhet ska kunna arbeta måste vi vara medvetna om att vi har olika definitioner. Då frigörs nämligen möjligheter att göra delaktighet på olika sätt. Eftersom alla verksamheter har olika förutsättningar och olika elever så måste det få vara olika.
Delaktighet är något fritidsverksamheten verkligen är proffs på, menar Jeanette Åström, eftersom den till fullo bygger på elevernas behov, intressen och erfarenhet.
– Det gör oss unika i vår förmåga att bygga relationer till eleverna, säger hon. Jag skulle säga – och säger det i min masteruppsats – att relationsbyggandet är fritidshemmens stora uppdrag. Och då både i kollegiet och med vårdnadshavare, utöver till eleverna. Ur detta kommer den mest gynnsamma lärmiljön.
Bildstödssystemet på fritidshemmets vägg utgår från specialpedagogiska lärosätt.
Men hur når vi eleverna för att få deras perspektiv? Här menar Jeanette Åström att det finns organisatoriska hinder. Som att elevhälsan ofta lägger sina möten när elevernas skoldag är slut – men när fritidspersonalen har sin mest intensiva period.
– Jag tror att man måste hitta strukturer för att kunna mötas, eftersom det inte sker automatiskt under arbetsdagen. Allt behöver inte vara ett möte, det går att träffas under andra former också.
Men även här fastnar Jeanette på begreppsdefinitionen – att barnens perspektiv och barnperspektiv kan vara två vitt skilda saker.
– Att verkligen förstå barns perspektiv handlar inte bara om att försöka sätta sig in i deras situation. Det handlar om att dyka djupare in i deras värld, att förstå deras kulturella bakgrund och hur stora beslut kan påverka deras dagliga liv.
– När vuxna gör en ansträngning att förstå från barnets synvinkel blir det viktigt att faktiskt prata med barnen och höra vad de har att säga, fortsätter hon. Men det finns också ett bredare perspektiv där man funderar över de större konsekvenserna av beslut som rör barn. I vilken utsträckning kan vuxna verkligen förstå ett barns perspektiv eller det större barnperspektivet?
Jeanette Åström beskriver det som att fritidslärare står inför en balansgång i fråga om elevernas delaktighet, särskilt när det gäller elever som behöver extra stöd. Medan det finns en strävan att lyssna till elevernas intressen och vilja finns det annat som sätter ramarna för fritidshemmets verksamhet.
– Något många pedagoger upplever en frustration kring är att många elever i behov av särskilt stöd ofta inte uttrycker eller vet exakt vad de vill göra, vilket resulterar i att det ofta blir vuxna som fattar dessa beslut åt dem:
– Det verkar som att det stora värdet av att bara vara delaktig ibland ges företräde framför den pedagogiska delaktigheten. Det råder en brist på klara rutiner och metoder för hur dessa elever kan involveras mer aktivt.
– För vissa barn kan beslutsfattande kännas överväldigande medan andra är bekväma med det. För att verkligen kunna involvera elever i deras dagliga rutiner krävs en djupare förståelse och kunskap från fritidslärarens sida.
Värdet av att bara vara delaktig ges ibland företräde framför den pedagogiska delaktigheten.
Jeanette Åström förklarar hur elevinitierade aktiviteter fungerar för att främja upplevd delaktighet. Tydliga exempel på detta är när eleverna själva tar ledningen och presenterar idéer för aktiviteter och när fritidslärarna stödjer dessa initiativ genom att till exempel tillhandahålla nödvändigt material. Hon berättar om en händelse där en grupp elever startade ett byggprojekt, ett stort byggprojekt på 10–12 meter som sträckte sig över en vecka – ett ambitiöst företag. Intressant nog handlade det inte bara om att bygga, projektet blev en lekplats för roller som arbetsledare och ”chefer”. Men mitt i denna självständighet och kreativitet stod pedagogen som en vägledande kraft som påminde eleverna om vikten av kommunikation, av att se varandra i ögonen, lyssna aktivt och låta varandra tala klart.
Spänningar kan uppstå i arbete med barn i behov av särskilt stöd, inte minst kolleger emellan.
– Man kan ju tycka att arbetskamraters pedagogiska metoder är på en helt annan planet. Vi som fritidslärare måste kommunicera bättre och hitta en gemensam syn när det gäller att lyfta fram barns perspektiv. Om vi blir för upptagna med att argumentera om ”rätt metod” kan vi missa barnets egen röst och erfarenhet i processen. Även om vi vuxna alltid vill barnens bästa kan våra egna föreställningar om vad som är ”bäst” skymma barnets verkliga känslor och tankar. Ibland kan det vara hjälpsamt att få input från en tredje part, som en specialpedagog, för att säkerställa att vi verkligen fokuserar på barnets behov och upplevelser.
LÄS ÄVEN
Distansundervisning som särskilt stöd – Uppsala och Göteborg först
Mikael Vestman: ”Marknaden av npf-influencers har gått för långt”
Tina Reuterberg: ”Vi måste sluta se föräldrar som en krävande mobb”
Debatt Har utbildningsministern inget vettigt att säga om anpassad skola? Det som inte går att förenkla till populistiska slagord existerar inte i Liberalernas skolvärld, konstaterar specialläraren Denice Sverla.
Debatt ”Utan en vision om en bättre skola blir varje reform bara en reaktion. Rör vi oss framåt? Eller begår vi samma misstag igen?” Här är specialläraren Niclas Fohlins egen skolvision, i tio punkter.
Mitt jobb Ny på anpassad skola – då måste läraren lära om på nytt. Nu ska Kajsa Ottosson vidareutbilda sig till specialpedagog.
Krönika När lobbykampanjen om No Excuses drivs av Svenskt Näringsliv och skolkoncerner, vilket incitament är troligast – barnen eller pengarna? Det undrar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Fackböcker Från skrivande och matematik till fysisk lärmiljö och relationsbyggande – här finns de praktiska exemplen som inspirerar till nytänk.
Krönika ”Något har gått snett när vi i skolan börjar se på varandra som motståndare i stället för samarbetspartners.” Specialläraren Niclas Fohlin varnar för en valrörelse som kommer att föra skolan allt längre ifrån verkliga lösningar.
Panelen ”Våra vägar korsas i klassrummet.” Så ser två speciallärare och en specialpedagog på deras inbördes rollfördelning – nu och i framtiden.
Krönika ”När vi romantiserar det förflutna riskerar vi att upprepa det som inte fungerade.” Dagens skoldebatt låter som South Parks små lila ”nostalgibär”, tycker specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Vi lärare förväntas klara oss själva, som om utbildning bara handlade om att förmedla fakta och inte om att möta hela människor i deras mest formbara år”, skriver Niclas Fohlin, och visar en annan väg.
Krönika ”I verkligheten fungerar kombinationen skärm och pärm ypperligt, det finns ingen motsättning mellan ett rofyllt klassrum och trygga relationer, och det fungerar utmärkt att både anpassa i och utanför klassrummet”, skriver Elin Zlatanovski.
Relationsbyggande Forskningen är entydig – lärande, motivation och skolframgång hänger ihop med relationer, tillit och förtroende, skriver specialläraren Davor Delic.
Npf Efter nya skolrapporten – Attention kräver kraftfulla reformer, fler vuxna i skolan och en Lex-lagstiftning som gör brister synliga och anmälningspliktiga.
Särskilt stöd Plötsligt blev det omöjliga möjligt och skolor fick fart på anpassningarna. En ny studie visar att många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplevde en ljusning under pandemin.
Distansundervisning Stockholm startar distansundervisning för hemmasittare. I ett första steg kommer 50 platser att erbjudas men det kommer att trappas upp successivt till 200 elever.
Krönika Det blir allt vanligare att elever avstår från slutfirandet på grund av ekonomi. Hur ska skolan tackla det? frågar sig specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Mitt jobb Specialpedagogen John Oskarsson har hittat sitt kall – att stötta både lärare och elever i det läsutvecklande arbetet.
Krönika Skolan är mycket … men utan alla människorna i skolan är den ingenting. Specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski skriver en kärleksförklaring till skolfolket.
Tema Emma Åkrok och Olle Cleve har själva upplevt hur förväntningarna kan vara låga och dörrarna stängda för elever i anpassad skola. Nu reser de runt i Sverige för att förändra bilden.
Tema Murray Gadd, Nya Zeelands främsta expert på skrivutveckling, gästforskar vid Stockholms universitet och berättar om sitt arbete.
Tema För elever som har svårt att tolka muntlig information, förstå sammanhang eller hantera övergångar i vardagen kan visuellt stöd, rutiner och struktur tillgängliggöra undervisningen.
Tema Det unika med undervisningen i anpassad skola är att den hela tiden måste balanseras med exakt rätt nivå av omsorg.
Tema I anpassade skolformer är skolans kärnvärden extra viktiga. Här rustas eleverna för resten av sina liv som samhällsmedborgare. Häng med på studiebesök på Freja i Mölndal!
Specialpedagogik Anpassade skolformer ägnas extra fokus i det nya numret av Specialpedagogik.
Npf Att dyslexiutredningar remitteras till annan region innebär inte att vårdgarantin bryts, anser Region Norrbotten i ett genmäle till specialläraren Niclas Folhlin, som svarar direkt.
Panelen Vi bad specialpedagoger kommentera regeringens syn på elevhälsan, rollfördelningen speciallärare/specialpedagoger och en framtid med AI.
Mitt jobb På Östersunds kommuns nya resursskola erbjuds 18 elever flexibla lösningar för att klara av skolarbetet. Här har specialpedagogen Christer Jakobsson varit med och byggt upp verksamheten från grunden.
Slutreplik Alla professioner i elevhälsan ska samverka, men premissen måste vara att skolan bedriver undervisning, inte vård. Det skriver specialpedagogerna Helena Wallberg och Maja Lindqvist i en slutreplik i debatten med skolläkaren Josef Milerad.
Vi lärare debatt Det finns ingen anledning att vara rädd för ett ökat vårdfokus i skolan, anser skolläkaren Josef Milerad.
Krönika Lärare måste våga trotsa kontrollkraven och besjäla undervisningen, argumenterar specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Ska vi på allvar knäcka gängkriminaliteten måste politikerna inse att skolan inte bara är en kostnad, utan kanske den mest lönsamma investeringen för ett tryggare samhälle”, skriver Elin Zlatanovski, ämneslärare och specialpedagog.
Debatt ”Den stora förvirringen i svensk skola handlar om att den saknar fundamentalt stöd för vad som står i skollagen”, skriver Kristina Dahlström, en av många specialpedagoger och lärare som gett upp och lämnat skolan på grund av den omöjliga behov- och resurs-ekvationen.
Vi lärare debatt Gymnasielärarna och specialpedagogerna Maja Lindqvist och Helena Wallberg sällar sig till kritikerna av regeringens vilja att ge elevhälsan ett rent vårduppdrag.
Npf AI-analys av EEG-data är en metod för att diagnostisera adhd som i en tidig svensk studie träffar rätt nio gånger av tio.
Debatt Trygga elever lär sig mer. Men nu vill regeringen ta bort en av skolans viktigaste skyddsfaktorer. Specialläraren Davor Delic kritiserar utredningen som vill demontera sexualundervisningen.
Krönika ”Jag vill inte ha några kuvade, utantill-lärande tonåringar. Jag vill att de ska vara fria, tänkande, ifrågsättande.” Ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om vikten av elevinflytande.
Särskilt stöd ”Vad som föreslås är att byta en byråkrati mot en annan.”
Anpassad grundskola Barnrättsorganisationen Treskablinoll har lanserat skolmaterialet Grundskolebrevet, ett omfattande stöd för att förebygga sexuella övergrepp mot barn.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin ber alla parter att sätta sig in i ämnet.
Debatt Speciallärarna Denice Sverla och Davor Delic reagerar starkt på skolministerns utspel om elevinflytande.
Tema elevhälsa Riksföreningen för Skolsköterskor ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Mia Göransdotter Hammar förklarar varför.
Tema elevhälsa Sveriges Skolledare ger regerings elevhälsoutredning tummen ner. Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef, förklarar varför.
Tema elevhälsa Svenska Skolläkarföreningen ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Pernilla Gudmundsson förklarar varför.
Tema elevhälsa Psykologer i Förskola och Skola ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Lena Svedjehed förklarar varför.
Tema elevhälsa Sveriges Skolkuratorers Förening ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Caroline Bergh förklarar varför.
Tema elevhälsa Skolministern vill att pedagogiken ska brytas ut så att elevhälsoteamen får ett rent vårduppdrag. Skarpa varningar om konsekvenserna har framförts till utredaren.
Krönika Mobilförbudet i skolan borde vara självklart, skriver specialpedagogen Elin Zlatanovski, ”men var det inte någon annan utredare som lovade färre arbetsuppgifter på våra redan överfulla skrivbord?”
Elevhälsa I det nya numret av Specialpedagogik pratar vi med alla professioner i elevhälsan – och alla säger skarpt nej till det regeringen vill att utredningen ska leda till: en elevhälsa helt utan pedagoger.
Npf Det är orimligt att Sverige skulle ha tre gånger så många elever med adhd som andra länder. Nu ger regeringen Ivo i uppdrag att granska privata aktörer som säljer adhd-utredningar.
Krönika Utredningarna är fulla av fraser alla kan skriva under på, men det är något som saknas, menar specialläraren Niclas Fohlin: klassrummets och elevernas verklighet.
Krönika För att förstå ett ”stökigt” barn behöver skolan lyssna på den som kommit barnet närmast och strössla med resurser. Elin Zlatanovski berättar en sedelärande sannsaga om att bunta ihop stökiga barn bara för att de är stökiga.