
Spelen ”Artemis” och ”Okej eller nej”.
Rose-Marie Berglund, pedagogisk sakkunnig och metodutvecklare.
Anpassad grundskola Barnrättsorganisationen Treskablinoll har lanserat skolmaterialet Grundskolebrevet, ett omfattande stöd för att förebygga sexuella övergrepp mot barn.
LÄS MER ”Regeringen sviker den anpassade skolan”
Barnrättsorganisationen Treskablinolls nya skolmaterial Grundskolebrevet, som ska hjälpa elever och lärare att förebygga sexuella övergrepp mot barn, har utvecklats med stöd av Allmänna Arvsfonden och tagits fram i samarbete med tjugotalet referensskolor över hela landet.
Inför en publik bestående av lärare, rektorer och elevhälsopersonal presenterades både det digitala spelet ”Artemis”, det analoga spelet ”Okej eller nej” samt ett brett lektionsmaterial anpassat för både grundskola och anpassad grundskola.
Spelen ”Artemis” och ”Okej eller nej”.
– Vi vet att många vuxna i skolan saknar verktyg för att prata med barn om integritet och samtycke. Det här materialet är utvecklat för att vara lätt att använda och nära skolans verklighet.sa Amanda Hedman Rojas, tf verksamhetschef på Treskablinoll.
Tre perspektiv – tre målgrupper
Materialet utgår från tre centrala elevperspektiv: den som har blivit utsatt, den som står bredvid och vet om, och den som behöver förändra sitt beteende. Syftet är att ge skolan verktyg för att arbeta förebyggande, se elevernas olika behov och skapa ett gemensamt språk för att tala om integritet och gränser.
Vi ville skapa något som är enkelt att använda här och nu. Om det händer något i korridoren eller matsalen så kan man direkt använda spelet för att prata om det.
En grundläggande idé bakom Grundskolebrevet är att arbetet inte ska fastna i enstaka temadagar. Därför är lektionsmaterialet utformat för att integreras i den ordinarie undervisningen i alla ämnen, från lågstadiet till högstadiet. Materialet finns i tre versioner: för grundskola, för anpassad grundskola inom ämnen och för anpassad grundskola inom ämnesområden.
– Många skolor har efterfrågat ett material som är konkret, lättillgängligt och möjligt att använda direkt i klassrummet. Det här är tänkt att fungera både i svenska, idrott, samhällskunskap och andra ämnen, sa Rose-Marie Berglund, pedagogisk sakkunnig och metodutvecklare.
Spela för att förstå
Ett av de mest uppmärksammade inslagen i presentationen var det digitala spelet ”Artemis”, som tagits fram i samarbete med designbyrån Dimh och testats tillsammans med elever i Vittraskolan. Spelet är utformat som ett förstapersonsäventyr där eleverna utforskar en fiktiv värld, samlar kunskap och möter olika scenarier kopplade till kroppslig integritet, gränssättning och samtycke.
Spelet är uppdelat i två delar. Först utforskar eleven ”Artemis” värld och samlar så kallade infokort med fakta, känslor och lagrum. Därefter fortsätter undervisningen i klassrummet där läraren leder samtal utifrån scenarier och frågeställningar. Syftet är att gå från teori till handling genom reflektion, diskussion och praktisk förståelse.
– Det var tydligt i vårt arbete med eleverna att de inte ville ha ett gulligt spel, Amanda Hedman Rojas. Det skulle vara mystiskt och lite spännande, men inte skrämmande. Barnen har både ritat miljöer, formulerat scenarier och testat innehållet.
Ett spel för korridoren och klassrummet
Utöver det digitala spelet presenterades även det analoga spelet ”Okej eller nej”, som från början utvecklades för elever i anpassad grundskola men snabbt visade sig användbart i bredare elevgrupper. Spelet består av kort med vardagliga situationer som eleverna placerar i rutan för ”okej” eller ”inte okej”.
Om det hade varit lätt att prata med en vuxen hade ju alla redan gjort det. Det sa en elev i årskurs åtta till oss. Det är något vi burit med oss i hela utvecklingsarbetet.
– Vi ville skapa något som är enkelt att använda här och nu, enligt Rose-Marie Berglund. Om det händer något i korridoren eller matsalen så kan man direkt använda spelet för att prata om det.
Från magkänsla till handling
En central del i Grundskolebrevet är att också ge skolpersonal stöd i att våga fråga och agera när något inte står rätt till. Därför har Treskablinoll tagit fram ett särskilt samtalsstöd och ett material för att stärka rutinerna kring orosanmälningar. Detta innehåller konkreta formuleringar, miljötips och vägledning för hur man kan prata med barn som man misstänker far illa. Materialet finns även med bildstöd för att kunna användas med elever i anpassad grundskola eller elever som av andra skäl behöver ett mer tillgängligt språk.
Amanda Hedman Rojas, Treskablinoll.
– Om det hade varit lätt att prata med en vuxen hade ju alla redan gjort det. Det sa en elev i årskurs åtta till oss. Det är något vi burit med oss i hela utvecklingsarbetet, sa Amanda Hedman Rojas.
Materialet har granskats av Barnahus Göteborg som också planerar att implementera det i sin egen verksamhet. På Grundskolebrevets plattform finns dessutom checklistor, begreppslistor, affischer och en kunskapsbank med vidare stöd för skolor som vill arbeta långsiktigt med frågorna.
Tre pelare i arbetet
Bakom hela materialet finns en gemensam filosofi: att skolan ska kunna undervisa, bemöta och agera. Det innebär att undervisningen om integritet och samtycke ska vara en del av varje elevs skolgång, att vuxna i skolan ska våga ställa frågor när något känns fel och att det alltid ska finnas verktyg för att slå larm och agera vid oro.
LÄS ÄVEN
Debatt: ”Skolan ska ge stöd, inte straff”
Boktips: Gör skolan meningsfull för elever i anpassad skola
Krönika Lärare måste våga trotsa kontrollkraven och besjäla undervisningen, argumenterar specialläraren Niclas Fohlin.
Elevhälsa I det nya numret av Specialpedagogik pratar vi med alla professioner i elevhälsan – och alla säger skarpt nej till det regeringen vill att utredningen ska leda till: en elevhälsa helt utan pedagoger.
Krönika För att förstå ett ”stökigt” barn behöver skolan lyssna på den som kommit barnet närmast och strössla med resurser. Elin Zlatanovski berättar en sedelärande sannsaga om att bunta ihop stökiga barn bara för att de är stökiga.
Debatt Dyslexi har fått en oväntat framträdande roll i den nya läroplansutredningen. Men inte på något positivt sätt, konstaterar Susanna Cederquist, lärare, författare och vinnare av Dyslexipriset.
Krönika ”Klassrummen var en plats där sociala skillnader kunde utjämnas och där klassresor möjliggjordes”, skriver ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om en 1990-talsskola som var bättre än många vill minnas.
Arbetsmiljö Chockerande hög risk för utbrändhet bland specar – Specialpedagogiks redaktör om arbetet bakom larmrapporten.
Anpassad grundskola ”Alla skulle reagera om våra politiker minskade undervisningstiden i grundskolan, men när det gäller den anpassade skolans läroplan är det tyst”, skriver specialläraren Denice Sverla.
Krönika ”Min dröm är att skolan får vara en plats där teori och praktik, forskning och konst, kognitionsvetenskap och relationellt lärande får mötas och berika varandra”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Lärarbrist 2038 kommer skolväsendet att sakna 10 600 behöriga lärare, enligt en ny prognos – och speciallärare kommer att vara ett av de största underskotten.
Krönika ”Vem tjänar på att ropa varg hela tiden? Jo, de som vill driva igenom stora systemförändringar på kort tid, innan man hinner analysera följderna för elever, lärare och samhället i stort”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”I pedagogiska forum kastar skolfolk i olika trådar absurda anklagelser mot varandra och skyller skolans problem på fotfolket och eleverna i stället för på politikerna och resursbristen”, skriver läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Neuropedagogik Specialläraren Niclas Fohlin svarar Agneta Gulz och Magnus Haake: ”I ert svar approprierar ni allt som är bra och beprövat i skolan som kognitionsvetenskap, som om läraryrket och pedagogiken inte redan inrymmer dessa insikter.”
Neuropedagogik ”Det Fohlin tar upp är effekterna av att svensk skola är utsatt för en inre marknad av charlataner, som säljer neuromyter och påstådd kognitionsvetenskap”, skriver Agneta Gulz ocg Magnus Haake i en replik till Niclas Fohlins krönika.
Mitt jobb Planen var att arbeta på bank. Men efter ett tillfälligt jobb som elevassistent har Tord Söderqvist varit skolan trogen – som lärare, specialpedagog och nu rådgivare på SPSM.
Krönika ”Att utrusta elever med distraherande nöjesmaskiner och undra varför deras koncentrationsförmåga försämras är som att hälla bensin på en eld och undra varför det brinner”, skriver specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Kognitionsvetenskap ska absolut tas in för att bidra till insikter. Men inte konkurrera med pedagogiken, som är skolans vetenskapliga fundament. Det skriver specialläraren Niclas Fohlin i en ny krönika.
Panelen Vi frågade tre specialpedagoger hur de tycker skolan hanterar sitt demokratifrämjande uppdrag – och om demokratins utsatthet i dag.
Krönika Avslöjandena om regeringens satsning på akutskolor kommer inte som någon överraskning, anser specialläraren Niclas Fohlin, utan är en typisk konsekvens av populistisk skolpolitik.
Krönika Problemet att ens ha en ”angiverilag” på plats är större än lättnaden över undantagen, menar läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Inkludering Temat för årets sista nummer av Specialpedagogik är inkludering ur ett globalt perspektiv – något som saknas i den svenska skoldebatten.
Inkludering Uppgiften är tung. En kvarts miljard barn går över huvud taget inte i skolan i dag. Men över hela världen organiserar skolfolk en handlingsplan, och årets stora Pariskonferens byggde självförtroende.
Inkludering Specialpedagoger över hela världen – vad förenar, vad skiljer? Det gemensamma är fokus på elever, utmaningar, förhoppningar och möjligheter oavsett hemvist. Det som skiljer är förutsättningar i fråga om lagar, kultur och traditioner.
Inkludering När den EU-finansierade projektgruppen för inkludering träffas blir de nationella skillnaderna tydliga – liksom de utmaningarna. Men via samtal och fallbeskrivningar stärks den gemensamma grunden.
Hjälpmedel På ett seminarium i riksdagen under onsdagen presenterades en teknisk metod för att hjälpa elever som har problem med ”samsynen” mellan ögonen. Den redovisade effekten verkar kunna höja läsförmågan.
Inkludering Internationellt är trenden tydlig: skolor strävar mot ökad inkludering, fokus ligger på specialpedagogiska insatser i klassrummen. Varför går Sverige i motsatt riktning?
Fackböcker Äntligen en ny, omfattande logopedisk grundbok.
Fackböcker Vi tipsar om tre nya böcker om språkutvecklande arbete.
Fackböcker Experter från flera fält samverkar i en både teoretisk och konkret antologi om problematisk skolfrånvaro.
Krönika Ska det tas krafttag med skolan eller inte? Elin Zlatanovski, gymnasielärare och specialpedagog i Växjö, listar fyra punkter som vi inte borde behöva kompromissa med.
Särskilt stöd Över 70 procent av granskade skolor får kritik av Skolinspektionen i en ny rapport.
Krönika ”Hur kan regeringen på fullt allvar mena att en SKOLAS elevhälsoteam bör sakna pedagogisk kompetens?” undrar Elin Zlatanovski, lärare och specialpedagog i Växjö, och bjuder in skolminister Lotta Edholm för samtal.
Debatt Språkstörning/DLD är minst lika vanligt som adhd men skolans kunskap släpar efter, skriver debattörena Berit Robrandt Ahlberg och Kerstin Wiström på internationella DLD-dagen den 18 oktober.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin listar tre nödvändiga krav på staten för att vända läs- och skrivutvecklingen.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna och elevhälsan från Praktiska gymnasiet i Uppsala.
Mattekrisen Tre lärare som länge verkat för att förbättra undervisningen berättar om sina metoder – åsikterna är vitt skilda men resultaten lika goda.
Mattekrisen Förr var nyttan av matematik uppenbar, i dag är den mer abstrakt. Samtidigt brister likvärdigheten. Det är hinder som forskaren Anette Bagger och hennes nät av lärare hittar nya vägar för att komma runt.
Krönika Det gick! Den här hösten också … Specialpedagogiks nya krönikör om konsten att få en helklass att dra åt samma håll.
Debatt Har inkludering som skolbegrepp i Sverige blivit för abstrakt – vad menar vi egentligen med det?
Mattekrisen ”Tänka, resonera, räkna”-metoden sprider sig snabbt men anses kontroversiell. Vi pratar med forskare, lärare och elever.
Särskilt stöd Uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att niondeklassare saknar gymnasiebehörighet.
Debatt ”Om spec ska ingå i elevhälsan tas engagemanget från något annat”, skriver specialläraren Jessica Hansson, angående förslaget om att organisera om EHT.
Krönika Höstterminen är på väg att sätta sig. Har du grundat väl med elevrelationerna?
Mitt jobb För specialläraren Helen Nilsson i Halmstad har ett långvarigt fackligt engagemang lett till att hon blivit ledamot i Sveriges Lärares intresseförening för speciallärare och specialpedagoger.
Panelen Vi frågade specialpedagoger och speciallärare om digitala verktyg och risken med externa entreprenörer – och om deras drömföreläsare!
Arbetsmiljö Hur stor är egentligen utbrändheten bland speciallärare och specialpedagoger? Efter Specialpedagogiks stora enkätundersökning fortsätter berättelserna att strömma in.
Skolutveckling Tillgänglighetsarbetet i skolan kan aldrig ta paus. Det är budskapet från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, när den lanserar ett nyutvecklat stödmaterial för att skapa större möjlighet för fler att nå trygghet, studiero och utbildningsmål.
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.