Debatt: När ska lärarna kräva kortare arbetstid?

Jag vet inget yrke som är så tidsfixerat som läraryrket. Vi räknar undervisningstid i minuter (ingår mentorstiden eller inte?), vi ritar in ramtiden i våra scheman, vi tar med oss jobb hem till vår förtroendetid, vilken omärkligt övergår i övertid, som någon gång ska kompenseras genom begränsningstid. Men pratar vi någonsin om arbetstiden i sig?

Under fyra år som lärare har jag aldrig hört en diskussion som ifrågasätter varför vår arbetstid måste vara 45 timmar i veckan (ja, jag vet att vi har ferietjänst). Inom andra välfärdsyrken drivs frågan om kortare arbetsdagar, bland annat driver fackförbunden Vision och Kommunal att 30-timmarsvecka ska göras till ny heltidsnorm. Finns det liknande krav inom lärarkåren? Eller är andra åtgärder för arbetsmiljön mycket mer angelägna? Är vi nöjda som det är med ett ”långt sommarlov”?

Ohållbart för alltför många

Här är fyra skäl till att lärarkåren borde kräva kortare arbetstid:

Läraryrket är idag ohållbart för alltför många. Lärare är överrepresenterade i statistiken för stressrelaterade sjukskrivningar, vi toppar listan av yrken där störst andel rapporterar arbetsrelaterade besvär, mer än en tredjedel av de lärare som arbetar deltid gör det för att jobbet är för slitsamt och 15 procent av lärarkåren har hoppat av och arbetar som något annat.

Den vanligaste anledningen till att lärare lämnar skolan är på grund av arbetsmiljön, stress och för hög arbetsbelastning. Den näst vanligaste anledningen är arbetsvillkoren, till exempel lön och arbetstider. Läraryrket är helt enkelt ohållbart för alltför många. Kortare arbetsdagar, eller veckor, där arbetsuppgifterna minskas proportionerligt och heltidslönen kvarstår skulle ge lärare mer tid för återhämtning och ett mer hållbart yrkesliv.  

Pandemin har förändrat arbetslivet

Vem vill bli lärare? Inget sommarlov eller lärarlönelyft i världen borde attrahera vettiga, välutbildade människor till ett yrke som beskrivs med statistiken ovan. Löner som bättre speglar en lång utbildning och krävande arbetsuppgifter är naturligtvis ett nödvändigt krav men en högre lönespec minskar inte arbetsbelastningen eller den obetalda övertiden.

Pandemin har därtill förändrat arbetslivet. Skiljelinjen mellan de yrken som tillåter hemarbete och de som måste utföras på plats blir allt tydligare. Lärare hamnar mitt emellan. Vi har lång akademisk utbildning men knappa möjligheter till distansarbete, förutom förtroendetid som ska ske någon gång efter den reglerade 35-timmarsveckan med högintensivt arbete i en många gånger påfrestande arbetsmiljö. För de som nu ska välja yrkesbana, hur tungt kommer den i grunden roliga uppgiften att få undervisa unga människor väga mot faktorer som god arbetsmiljö, rimlig arbetstid och en flexibel arbetsplats?

Frågan väcks till liv

Kortare arbetstid kan redan vara på väg – vad skulle det innebära för ferietjänsterna? Politiskt har frågan om arbetstidsförkortning länge legat i dvala men nu finns flera tecken på att den håller på att väckas till liv igen. Omfattande försök med kortare arbetsdagar och arbetsveckor genomförs runtom i Europa och här hemma presenterade Socialdemokraterna ett förslag om arbetstidsförkortning som kommer att vara en del av deras nya samhällsanalys inför nästa val.

Hur blir det för lärare om 35-timmarsvecka blir den nya normalarbetstiden för resten av samhället? Ska vi arbeta två timmar längre än alla andra? Eller ska förtroendetiden eller den reglerade arbetstiden minskas?

Verklighetsfrånvänt förslag

Kortare arbetstid löser inte läraryrkets alla utmaningar. För det krävs regleringar av undervisningstid, för- och efterarbetstid, klasstorlek och mentorskap. En livslöneutveckling som inte går bakåt. Bredvid dessa åtgärder kan arbetstidsförkortning te sig som en lågprioritet. Lägg till det att kortare arbetsveckor skulle kräva ännu fler lärare, vilka inte växer på träd, och förslaget kan låta smått verklighetsfrånvänt.

Det är just därför en arbetstidsförkortning för lärare behövs. För att behålla och attrahera flera till ett i grunden väldigt roligt yrke måste lärare ges den tid de behöver, både inom arbetsdagen och utanför den. Det gäller naturligtvis inte bara lärare. Många yrkesgrupper inom offentlig sektor, särskilt inom vård och omsorg, har ett stort behov av minskad arbetsbörda och mer tid för återhämtning. På sikt gäller det hela samhället som av sociala, hälsomässiga och klimatmässiga anledningar skulle behöva sakta ner.

Vet hur viktig tiden är

Lärare vet hur viktig arbetstiden är och vi har redan en annan arbetstidslösning än normalarbetstiden. Tänk om vi kunde fortsätta att utveckla ferietjänsterna. Tänk om vi kunde få arbeta 35 timmar i veckan. Punkt. Ha sommarlov på riktigt.

Tänk om vi kunde visa eleverna ett samhälle där fritid kan värderas högre än ständiga produktions- och löneökningar?

Gunilla Adelaja, lärare i SO och matematik, Stockholm

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.