Nya siffror: Lärare mår sämst av jobbet
Förskollärare hör till de mest utsatta grupperna. Forskaren Tom Karlsson, Göteborgs universitet, pekar på lösningar för lärare.
Arbetsmiljö
De stressrelaterade sjukskrivningarna har fördubblats. Samtidigt toppar lärarna en ny, sorglig lista: hälften rapporterar jobborsakade besvär. Det visar nya siffror från Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.
Forskaren Tom Karlsson vid Göteborgs universitet pekar på orsaker – och tänkbara lösningar.
På knappt 20 år har antalet sjukskrivningar på grund av stress fördubblats bland kvinnor. Det visar siffror från Försäkringskassan.
Bland yrken som är överrepresenterade finns lärare: Försäkringskassan nämner bristande organisatorisk och social arbetsmiljö med liten kontroll över arbetsuppgifterna, samt bristande belöning för insatser som orsaker bakom psykisk ohälsa.
Lärarna i sorglig topp
Lärarna är även den grupp där störst andel rapporterar arbetsrelaterade besvär i Arbetsmiljöverkets undersökning Arbetsorsakade besvär 2022.
– Vi är tillbaka på ungefär samma nivå som före pandemin. Den vanligaste orsaken till hälsobesvär av arbetet är, liksom tidigare, för hög arbetsbelastning. Det gäller oavsett kön, ålder eller inkomst. Det är allvarligt eftersom för hög arbetsbelastning på sikt kan leda till stress och svår sjukdom, säger Ann Ponton Klevestedt, enhetschef för statistik och analys på Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.
Myndighetens intervjuer visar att nära hälften av grundskollärarna, förskollärarna och fritidspedagogerna rapporterar besvär som orsakats av olyckor eller brister i arbetsmiljön, dit vilket även krävande elever och vårdnadshavare räknas.
Arbetsbesvär
Följden är trötthet, fysisk smärta, sömnstörningar och ångest.
Orsakerna bakom lärarnas ohälsa
Försäkringskassan beskriver en svängning under de senaste decennierna, från att de arbetsorsakade problemen var fysiska, till att de tar sig psykiska uttryck, som stress.
Försäkringskassans analys förklarar förändringen med arbetslivets utveckling, från industri- till tjänstesamhälle.
– Forskningen är väldigt tydlig, det som tillkommit i professionsyrkena är den administrativa bördan som har ökat markant under de senaste två-tre decennierna. Man får inte mer tid som lärare, utan det läggs på allt annat eller så måste man stryka något, säger Tom Karlsson, docent i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet.
Han pekar både på marknadsskolan och effektiviseringsmodellen New public management som två orsaker bakom kraven på administration.
– De som kräver detta är politiker, som vill veta, säger han.
Så svänger dokumentationspendeln
Historiskt sett dyker diskussionen upp med jämna mellanrum, och Tom Karlsson spår en svängning under den närmaste framtiden – då politikerna backar.
På sikt krävs det dock större förändringar.
– Vi måste ställa oss frågan vad som är nödvändig och god administration, och vad är onödig och destruktiv. Idag pysslar vi väldigt mycket med det senare. Men bryter vi ned grunden för hur den offentliga sektorn styrs innebär det att väldigt mycket bra saker kastas i väg, som till exempel att vi kan hålla någon ansvarig, vi vet hur saker gått, vi kan se tillbaka historiskt hur något blev, säger Tom Karlsson.
Regeringen har tillsatt Bo Jansson, tidigare ordförande för Lärarnas Riksförbund, som utredare av dokumentationskraven.
Utredningen ska presenteras hösten 2024.
LÄS ÄVEN:
Regeringen: Så ska lärare administrera mindre
Ny undersökning: Administration är lärarnas största arbetsmiljöproblem
