Robin Smith, vice ordförnade för Sveriges Lärare, och moderatorn Åsa Plesner.
Heta skolpolitiska frågan som enade partierna
Sveriges Lärares skolpoliska debatt samlade bland andra Niels Paarup-Petersen (C), Åsa Westlund (S) och Fredrik Malm (L).
Skolpolitik
Staten ska ta ökad kontroll över skolan.
Det var det återkommande svaret från paneldeltagarna under torsdagens skoldebatt i Stockholm.
– Lärare ska kunna vara lärare utan att bli sjuka, sa Robin Smith, vice ordförande för Sveriges Lärare.
Uppskattningsvis ett par hundra lärare och andra intresserade tog under torsdagskvällen plats i Kungsholmens gymnasiums aula i Stockholm för att lyssna på när politiker, forskare och andra experter diskuterade framtidens skola.
Andra följde diskussionen, som leddes av Åsa Plesner som är doktorand i redovisning vid Stockholms universitet och en del av tankesmedjan Balans, via Sveriges Lärare Stockholms livesändning på Facebook.
– Vi vill skapa en plats där forskningen, professionen och politiken kan mötas i ett samtal. Frågor om skolans kvalitet, trygghet och likvärdighet behöver stå i centrum inför valet 2026, förklarade Sveriges Lärare Stockholms båda ordföranden Britt-Marie Selin och David Gustafsson inför debatten.
”Uppdraget svårare än någonsin”
Fem av riksdagens åtta partier hade paneldeltagare på plats. Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Josefin Malmqvist lämnade sent återbud på grund av sjukdom, medan Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna inte lyckades få tag på någon representant som hade tid eller intresse av att delta.
Sveriges Lärares samhällspolitiske chef Pontus Bäckström inledde med en beskrivning av hur det svenska skolväsendet mår.
– Skolans kompensatoriska uppdrag är idag svårare än vad det kanske har varit någonsin tidigare. Samtidigt är det en stor andel elever som inte får det stöd som deras lärare bedömer att de behöver, bland annat på grund av starkt slimmade skolorganisationer.
Några av de hetaste skolfrågorna just nu gäller nationell reglering av lärares arbetsförutsättningar.
– Vi behöver gå från ett målstyrt till ett regelstyrt system. Det vill säga att på förhand styra mot de faktorer som reglerar framgång, inte konstaterar misslyckanden i efterhand, sa Robin Smith.
– Viktiga delar i detta är reglering av lärares undervisnings- och planeringstid samt klasstorlekarna.
Då räckte samtliga upp handen
Samtliga riksdagspartier svarar i Vi Lärares stora enkät – med vissa förbehåll – ja på frågan om de vill ha en nationell reglering av lärares undervisningstid och tid till för- och efterarbete av undervisningen.
Under torsdagens diskussion räckte samtliga partirepresentanter upp handen som svar på Åsa Plesners fråga om vilka som vill öka den statliga finansieringen av skolan.
– Mitt parti har gjort en resa och anser idag att staten behöver ta ett mycket större ansvar för skolan. Det gäller finansieringen, men även reglering av kvalitetsfaktorer, sa Åsa Westlund (S).
– Vi behöver dessutom får bort alla vinstintressen från skolan. Om vinstintressena blir kvar måste vi reglera allt ner till förbrukningen av toapapper.
”Många kommer få en chock”
Fredrik Malm (L), ordförande i riksdagens utbildningskott:
– Vi hanterar nu resultatet av negativa skolreformer från i huvudsak 1990-talet plus en ogenomtänkt digitaliseringsvåg. Huvudmannaskapet för svensk skola måste tillbaka till staten, vilket är en uppfattning som vi delar med Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.
– Det är idag stora skillnader mellan olika elevgrupper. Jag tror att många kommer att få en chock när det nya betygssystemet är på plats. Det kommer visa att skillnaderna är ännu större än vad vi idag tror att de är.
Sveriges Lärares stora skolpolitiska debatt samlade politiker, forskare och experter som diskuterade framtidens skola.
Centerpartiets utbildningspolitiske talesperson Niels Paarup-Petersen betonade återkommande att det på flera områden finns en stor samstämmighet bland riksdagspartierna i synen på skolan.
– Vi behöver hitta breda blocköverskridande överenskommelser som håller över tid.
Han tror inte på beskrivningen
Enligt bland annat Almega Utbildning skulle ett vinstutdelningsförbud leda till omfattande ledläggningar av friskolor.
Det är en beskrivning som skolforskaren Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, inte tror är korrekt.
– Däremot skulle det förmodligen bli väldigt stora förändringar i ägarstrukturen, vilket inträffade när Chile stoppade möjligheterna till vinstuttag. Skolorna blev kvar, men fick nya ägare och driftformer.
Skolforskaren Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Jonas Vlachos menade i sitt inspel under kvällen att frågan om vinster ytterst handlar om vem som ska ha makten över skolan, politiken eller marknaden.
– Skolväsendet är ett kollektivt samhälleligt åtagande. Då måste man gemensamt se till att det finns rimliga skolor i rimlig närhet över allt i landet. Det är ett åtagande som marknaden aldrig kommer säkerställa. Marknaden vill etablera skolor där det är lönsamt och på ett så lönsamt sätt som möjligt. Det är så marknadskrafterna fungerar. Därför bör man se marknaden mer som ett komplement än som en övergripande styrmekanism.
”Borgerliga partierna vaknat för sent”
– Skolan är dessutom inte bara ett samhälleligt åtagande utan också en kollektiv verksamhet, vilket innebär att den ständigt kommer i konflikt med enskilda intressen. Det är svårt att upprätta en balans mellan kollektiva och enskilda intressen när man har ett system som ger enskilda intressena väldigt stark ekonomisk makt. Syftet med en konkurrensutsättning med hjälp av skolpeng är dessutom att skärpa den konflikten, sa Jonas Vlachos.
Fredrik Malm (L), ordförande i riskdagens utbildningsutskott:
– De borgerliga partierna har vaknat för sent när det gäller friskolorna. Jag beklagar det. Men åtminstone Liberalerna har vänt.
LÄS MER:
Partienkät: Så ska skolan finansieras
Glädjebeskedet: Lärares tid regleras
Tvingades jobba på toa – välkomnar beskedet
Wiman: Manna från himmelriket – Bo-statyn ska resas
