![](/contentassets/78207952146340678f41f6b4d7ae9224/skarmavbild-2023-11-27-kl.-11.32.59.png?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Så minskar de totala kostnaderna för skolan.
Personalen. Elevhälsan. Läromedlen. Nya siffror om besparingarna.
Skolbudget Kostnaderna för skolan är de lägsta på flera år. Störst är sänkningen inom kommunala skolor. Det visar nya siffror från SCB.
Besparingarna syns i Skolsverige.
Förskolan, grundskolan och gymnasieskolan dras med kostnadsminskningar kring fyra procent mellan 2021 och 2022. Enligt SCB är det personalneddragningarna som syns.
– För både grundskolan och gymnasiet är det kostnaden för undervisning, främst kostnader för personal, som minskat mest, säger Åza Törnkvist, handläggare på sektionen för Utbildningsstatistik på SCB, i ett pressmeddelande.
Fristående grundskolor gick från en undervisningskostnad på 67 800 kronor 2021, till 65 800 år 2022.
För offentliga grundskolor har kostnaderna under samma period minskat från 74 100 till 70 400.
Så minskar de totala kostnaderna för skolan.
Kostnaden per barn i förskolan i fasta priser (med hänsyn till kostnadsläget) är den lägsta sedan 2016. Utlägget per barn har inte varit så lågt sedan 2016.
Kostnaderna för personal i kommunala förskolan gått från knappa 50,1 miljarder kronor till 49 miljarder 2022.
Totalkostnaderna per elev i gymnasieskolan minskade med 3,6 procent. Det är det andra året i rad som det sker en minskning och utgifterna har inte varit lägre sedan 2014.
Kostnaderna för gymnasieskolan varierar stort, beroende på elevunderlag och hur kostsamma de utbildningar som erbjuds är.
Dyrast är de regionala utbildningarna inom naturbruksgymnasiet.
Största kostnadsbantningen inom gymnasiet sker inom de kommunala skolorna.
– Skillnaden mellan de kommunala och de enskilda huvudmännens elevkostnader i gymnasieskolan har minskat sedan 2019 och är nu den lägsta sedan 2012, säger Åza Törnkvist, handläggare på sektionen för Utbildningsstatistik på SCB, pressmeddelandet.
År 2022 lade fristående gymnasieskolor 121 700 kronor per elev, medan de kommunala eleverna kostade 134 800 kronor och de regionala eleverna 231 900.
När det gäller utgiftsposten läromedel, utrustning och skolbibliotek har både fristående och kommunala skolor sparat in på kostnaderna. Från knappa 6 400 per elev 2017 i fristående grundskolor till 6 000 kronor 2022, medan kommunala grundskoleelever gått från 5 200 kronor till 5 700 kronor samma år.
Besparingarna har, precis som Sveriges Lärare larmat om, även drabbat elevhälsan.
Under 2021 la de fristående grundskolorna 3 825 kronor per elev och år i fasta priser. 2022 var summan 3 720. För de kommunala grundskolorna gick minskningen från 4 531 kronor till 4 430.
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.