![](/globalassets/nynasskolan-02.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Mika Sundelin undervisar sin andra termin efter examen och uppskattar tvålärarskapet.
Med två vuxna i klassrummet upplever musikläraren Jens Borvall att han hinner med differentiering. För kollegan Alexander Carlberg innebär det även en trygghet.
Reportage
På schemat står komposition, och musiklärarna Alexander Carlberg och Jens Borvall arbetar tillsammans i klassrummet.
På Nynässkolan i Gävle ger tvålärarsystemet bättre arbetsmiljö och högre resultat.
Eleverna sitter två eller tre vid pianon, men arbetar på datorn. Målet är att skriva en egen melodi med ett ackord, tre toner.
Alexander Carlberg går igenom i programmet Soundtrap.
Längst bak i klassrummet hämtar eleverna hörlurar ur en plastback innan de sätter i gång.
– Vill du ha en ledsen melodi eller en glad, frågar Alexander Carlberg en av eleverna.
Tonslingor, småprat och beats blandas.
Lärarna går runt i klassrummet och den angränsande gitarrsalen, där en grupp elever väljer att sitta.
– Många musiklärare känner sig ensamma, är man två i det här ämnet kan vi bolla idéer. Det ruskigt skönt, säger Jens Borvall.
– Står man ensam kan man börja tvivla, har jag lagt ribban för högt, förstår de vad jag pratar om? Då finns det en person till att snacka med. I musik är det i praktiskt taget omöjligt att både driva undervisningen och samtidigt bedöma 25–30 elever, hjälpa dem som behöver och samtidigt ge push till dem som behöver extra utmaningar. Man behöver vara två, säger Alexander Carlberg.
Nynässkolan har arbetat med tvålärarlösningar sedan 2019.
I musiken brukar en lärare hålla i genomgången, den andra kan placera sig strategiskt i klassrummet där det riskerar att bli oroligare.
– Man har två olika vuxna att haka fast sig i som elev. Och som lärare hinner jag all differentiering – det handlar om tid, säger Jens Borvall.
• Nynässkolan införde tvålärarlösningar 2019 och det har utarbetats successivt.
• Tvålärarsystemet används i praktisk/estetiska ämnen, svenska och svenska som andraspråk och engelska. I matte undervisar två lärare tre klasser, i vissa fall tre lärare i fem klasser.
• Tvålärarlösningar har också delvis införts i so- och no-ämnena.
• Tvålärarskapet finansieras genom strukturbidraget, som är högre till skolor i utsatta områden.
Han undervisar också i engelska, ett av ämnena där tvålärarsystemet har gett resultat för Nynässkolans elever. Många av dem är nyanlända och har bristande grundkunskaper.
– Nu kunde de få extraskjutsen och extratid och de andra kunde fortsätta. Vi såg stora skillnader i progression, flera fick betyg, säger Linnea Holstensson, lärare i svenska och engelska och arbetsplatsombud för Sveriges Lärare.
Hon är på väg in i tvålärarundervisning i svenska tillsammans med Mika Sundelin, lärare i svenska och svenska som andraspråk (sva). På Nynässkolan undervisas sva-eleverna tillsammans med svenskeleverna.
Mika Sundelin undervisar sin andra termin efter examen.
– Först blev jag lite undrande hur det ska gå till med svenska och sva, det är två olika ämnen. Men två lärare är bara toppen. Förutom stöd med planering får jag se hur man gör i klassrummet, hur man presenterar saker så eleverna blir pepp. Jag suger åt mig som en svamp, säger hon.
Mika Sundelin undervisar sin andra termin efter examen och uppskattar tvålärarskapet.
Svensklektionen i årskurs 7C inleds med tio minuter tyst läsning.
Mika Sundelin och kollegan Britta Silfver sitter längst fram, försjunkna i varsin bok. Målet är att bygga elevernas ordförråd, och det finns böcker på katedern att låna för de som glömt.
I tystnaden susar ventilationen.
Dagens lektion handlar om argumentation. Eleverna övar på att skriva motargument, två och två.
På lärarutbildningen diskuterades inte tvålärarundervisning.
– Ingenting. Jag blev förvånad när jag hörde att Nynässkolan jobbar så och ingen av mina studiekompisar kör med tvålärarsystem, säger Mika Sundelin.
– Vi sambedömer, samplanerar. Vi stämmer av bedömning med varandra. Det blir ett flyt och stressnivåerna sjunker. Man kan vara den lärare man vill vara, glad och samtidigt se eleverna. Göra bra lektionsinnehåll som är välplanerat, säger Linnea Holstensson.
Rektor Anna-Karin Lindblom hoppas att upplägget kommer att kunna kvarstå, trots nedskärningarna. Sveriges Lärare i Gävle har som så många andra manifesterat mot åstramningarna.
Hittills har skolan finansierat tvålärarupplägget genom högre strukturbidrag, skolan har elever från socialt utsatta områden.
– Vi märker av tuffare tider, än så länge har det handlat om att vi inte kunnat sätta guldkanten. Vårt mål har varit att behålla och utöka, nu får vi fokusera på att behålla, säger hon.
Tvålärarsystem ställer krav på henne och organisationen.
– Man måste få förutsättningarna, planeringstid, få påverka hur vi lägger upp det och vilka vi jobbar med, få komma med tankar och idéer. Men man måste också få utvärdera och få några testår. Det kan bli lite rörigt i början, det kostar och tar tid. Men det ger så mycket, både personligt och arbetsmiljömässigt, säger Linnea Holstensson.
För 9D är det några veckor kvar med komponeringen och låtarna växer fram – en lektion åt gången.
Lärarna på Nynässkolan om vad som får undervisningen att fungera när man är två:
• Tvålärarsystem kostar. Resurser är ett krav.
• Låt undervisande lärare vara med i rekryteringsprocessen – det blir smidigare när lärarna funkar ihop.
• Ge tid till planering och sambedömning. På Nynässkolan har samtliga lärare gemensam planeringstid.
• Sambedömning blir smidig när lärarna går igenom ett par prov eller uppgifter gemensamt och sätter en gemensam nivå.
• Ge organisationen tid – särskilt i början.
• Var inställd på att finjustera upplägget efterhand.
• Utvärdera vad som fungerar och inte.
• Var öppen för andras idéer.
• Kommunicera rakt – redan från början.
• Gemensamma planeringsverktyg sparar tid, då behöver lärarna inte diskutera vem som ska kopiera läxförhöret.
De fick ett lyft av att jobba med tvålärarskap: ”Pulsen går ner”
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.