
Mika Sundelin undervisar sin andra termin efter examen och uppskattar tvålärarskapet.
Med två vuxna i klassrummet upplever musikläraren Jens Borvall att han hinner med differentiering. För kollegan Alexander Carlberg innebär det även en trygghet.
Reportage
På schemat står komposition, och musiklärarna Alexander Carlberg och Jens Borvall arbetar tillsammans i klassrummet.
På Nynässkolan i Gävle ger tvålärarsystemet bättre arbetsmiljö och högre resultat.
Eleverna sitter två eller tre vid pianon, men arbetar på datorn. Målet är att skriva en egen melodi med ett ackord, tre toner.
Alexander Carlberg går igenom i programmet Soundtrap.
Längst bak i klassrummet hämtar eleverna hörlurar ur en plastback innan de sätter i gång.
– Vill du ha en ledsen melodi eller en glad, frågar Alexander Carlberg en av eleverna.
Tonslingor, småprat och beats blandas.
Lärarna går runt i klassrummet och den angränsande gitarrsalen, där en grupp elever väljer att sitta.
– Många musiklärare känner sig ensamma, är man två i det här ämnet kan vi bolla idéer. Det ruskigt skönt, säger Jens Borvall.
– Står man ensam kan man börja tvivla, har jag lagt ribban för högt, förstår de vad jag pratar om? Då finns det en person till att snacka med. I musik är det i praktiskt taget omöjligt att både driva undervisningen och samtidigt bedöma 25–30 elever, hjälpa dem som behöver och samtidigt ge push till dem som behöver extra utmaningar. Man behöver vara två, säger Alexander Carlberg.
Nynässkolan har arbetat med tvålärarlösningar sedan 2019.
I musiken brukar en lärare hålla i genomgången, den andra kan placera sig strategiskt i klassrummet där det riskerar att bli oroligare.
– Man har två olika vuxna att haka fast sig i som elev. Och som lärare hinner jag all differentiering – det handlar om tid, säger Jens Borvall.
• Nynässkolan införde tvålärarlösningar 2019 och det har utarbetats successivt.
• Tvålärarsystemet används i praktisk/estetiska ämnen, svenska och svenska som andraspråk och engelska. I matte undervisar två lärare tre klasser, i vissa fall tre lärare i fem klasser.
• Tvålärarlösningar har också delvis införts i so- och no-ämnena.
• Tvålärarskapet finansieras genom strukturbidraget, som är högre till skolor i utsatta områden.
Han undervisar också i engelska, ett av ämnena där tvålärarsystemet har gett resultat för Nynässkolans elever. Många av dem är nyanlända och har bristande grundkunskaper.
– Nu kunde de få extraskjutsen och extratid och de andra kunde fortsätta. Vi såg stora skillnader i progression, flera fick betyg, säger Linnea Holstensson, lärare i svenska och engelska och arbetsplatsombud för Sveriges Lärare.
Hon är på väg in i tvålärarundervisning i svenska tillsammans med Mika Sundelin, lärare i svenska och svenska som andraspråk (sva). På Nynässkolan undervisas sva-eleverna tillsammans med svenskeleverna.
Mika Sundelin undervisar sin andra termin efter examen.
– Först blev jag lite undrande hur det ska gå till med svenska och sva, det är två olika ämnen. Men två lärare är bara toppen. Förutom stöd med planering får jag se hur man gör i klassrummet, hur man presenterar saker så eleverna blir pepp. Jag suger åt mig som en svamp, säger hon.
Mika Sundelin undervisar sin andra termin efter examen och uppskattar tvålärarskapet.
Svensklektionen i årskurs 7C inleds med tio minuter tyst läsning.
Mika Sundelin och kollegan Britta Silfver sitter längst fram, försjunkna i varsin bok. Målet är att bygga elevernas ordförråd, och det finns böcker på katedern att låna för de som glömt.
I tystnaden susar ventilationen.
Dagens lektion handlar om argumentation. Eleverna övar på att skriva motargument, två och två.
På lärarutbildningen diskuterades inte tvålärarundervisning.
– Ingenting. Jag blev förvånad när jag hörde att Nynässkolan jobbar så och ingen av mina studiekompisar kör med tvålärarsystem, säger Mika Sundelin.
– Vi sambedömer, samplanerar. Vi stämmer av bedömning med varandra. Det blir ett flyt och stressnivåerna sjunker. Man kan vara den lärare man vill vara, glad och samtidigt se eleverna. Göra bra lektionsinnehåll som är välplanerat, säger Linnea Holstensson.
Rektor Anna-Karin Lindblom hoppas att upplägget kommer att kunna kvarstå, trots nedskärningarna. Sveriges Lärare i Gävle har som så många andra manifesterat mot åstramningarna.
Hittills har skolan finansierat tvålärarupplägget genom högre strukturbidrag, skolan har elever från socialt utsatta områden.
– Vi märker av tuffare tider, än så länge har det handlat om att vi inte kunnat sätta guldkanten. Vårt mål har varit att behålla och utöka, nu får vi fokusera på att behålla, säger hon.
Tvålärarsystem ställer krav på henne och organisationen.
– Man måste få förutsättningarna, planeringstid, få påverka hur vi lägger upp det och vilka vi jobbar med, få komma med tankar och idéer. Men man måste också få utvärdera och få några testår. Det kan bli lite rörigt i början, det kostar och tar tid. Men det ger så mycket, både personligt och arbetsmiljömässigt, säger Linnea Holstensson.
För 9D är det några veckor kvar med komponeringen och låtarna växer fram – en lektion åt gången.
Lärarna på Nynässkolan om vad som får undervisningen att fungera när man är två:
• Tvålärarsystem kostar. Resurser är ett krav.
• Låt undervisande lärare vara med i rekryteringsprocessen – det blir smidigare när lärarna funkar ihop.
• Ge tid till planering och sambedömning. På Nynässkolan har samtliga lärare gemensam planeringstid.
• Sambedömning blir smidig när lärarna går igenom ett par prov eller uppgifter gemensamt och sätter en gemensam nivå.
• Ge organisationen tid – särskilt i början.
• Var inställd på att finjustera upplägget efterhand.
• Utvärdera vad som fungerar och inte.
• Var öppen för andras idéer.
• Kommunicera rakt – redan från början.
• Gemensamma planeringsverktyg sparar tid, då behöver lärarna inte diskutera vem som ska kopiera läxförhöret.
De fick ett lyft av att jobba med tvålärarskap: ”Pulsen går ner”
Debatt ”Utdaterad och naiv inställning till dagens informationssamhälle”
Debatt ”Psykisk ohälsa, privatekonomi, etik och moral och hundkunskap föreslås som ämnen”
Debatt ”Skärp er, SKR”, skriver Sveriges Lärarstudenters ordförande Adam Kedert.
Replik ”Likvärdighet kräver mer än kompetenta lärare”.
Debatt Regeringen kommer med elva förslag på bättre skola – läraren ser två förslag som saknas.
Debatt En lärare i New York fick ett tackbrev – har påverkat tusentals elever.
Debatt En av granskarna rider ut till försvar för texttriangeln.
Debatt ”Det handlar inte om att välja politisk sida. I alla krig finns det bara en sida, det är barnens”
Debatt ”I 79 kommuner har antalet elever i anpassad grundskola ökat med 100 procent”.
Debatt Betygsforskaren: ”Normrelaterade uppgifter och digital rättning ska avvisas”.
Krönika ”Dagens skolpolitiker resonerar som Bamse”, skriver Maria Wiman.
Förskola Tillfällig lösning på vikariebristen: ”Rätt organiserat kan det fungera utmärkt.”
Debatt ”Elevernas utbildning till entreprenörer beroende av regionerna.”
Debatt ”Påståendet att vi står för att 'handskrift och stavning ska prioriteras' vittnar om okunskap.”
Arbetsmiljö Här kan all tid som inte är ren undervisningstid användas som vikariat.
Hök25 Sveriges Lärares manifestation för regleringar: ”Folk ska orka jobba som lärare”.
Krönika Filippa Mannerheim: För SJÄLVKLART måste ett yrke ha ramar!
Debatt Uppropet: Därför ska du engagera dig.
Debatt ”Bristen på stöd, åratal av nedskärningar och politisk tafatthet har gått för långt”.
Hök25 Gruppledaren i SKR vill se regleringar i nya avtalet med lärarna.
Hök25 Avtalsstriden – manifesterar för regleringar: ”Politiker måste ta ansvar.”
Debatt ”Brist på respekt gäller inte bara elever, utan även vårdnadshavare”, skriver läraren Per Stiller.
Arbetsbelastning Pontus Bäckström: ”Etisk stress när elevbehov inte kan tillgodoses i ordinarie helklass”.
Debatt ”Om vi vill främja barns skrivande behöver vi broar mellan forskningsperspektiv – inte murar”
Läs och skriv Agneta Gulz skarpa ord om digital skrivträning.
Krönika ”Rektor Kaj – ett under av tålamod”, skriver Maria Wiman om Uppdrag gransknings ”Gängskolan”.
Debatt Lärarstudenten till SKR: ”Lärare det är det jag vill arbeta med resten av mitt liv”.
Hök25 Sveriges Lärare röstade nej till SKR:s nya slutbud: ”Frustrerande”.
Undervisning Lärarstiftelsens fokus: Frågor som handlar om undervisningen.
Fackligt ”Skapar stor oro för våra medlemmar”.
Hoten mot lärarna ”Vi vägrar vänja oss vid att rädsla blir en del av vårt arbetsliv”
Hoten mot lärarna Lärare och annan skolpersonal vittnar om att lärare och annan skolpersonal är rädda för att ingripa.
Jag är lärare Elina Larsson, lärare i hem- och konsumentkunskap, om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Vi lärare Ökar satsningen: ”En blandning av vetenskap och beprövad erfarenhet”.
På djupet Här är förslagen som Sveriges Lärares ordförande saknar i utredningskavalkaden.
Forskning Läraren Maja Sundqvist tar avstamp i forskningen när hon undervisar. ✔ Lärarens och forskarens tips.
På djupet Skolministern är fast besluten om att förändra svenska skolan.
På djupet Så här blir den nya skolan – om utredarna får som de vill.
Behörighet ”Behörigheten ska vara en faktor när det avgörs hur stort bidrag en huvudman kan få”.
Krönika ”Om jag fick välja skulle sådana där åsiktspaneler ryka dit pepparn växer.”
Debatt Lärarstudenten Josefine Svärd skriver om en skola som blir mer auktoritär: ”En tyst klass inte nödvändigtvis en trygg klass”.
Debatt Sökes: Bibliotekarie med ansvar för 2 000 elever – ”Sluta se skolbibliotekarier som glada bokälskare”.
Mentorskap Läraren om avlastningen: ”Jag har över 300 elever så jag har att göra ändå.”
Mentorskap Därför införde Norrevångsskolan i Eslöv heltidsmentorer.
Krönika ”Terminen har varit en golgatavandring – men nu skola vi hava lov”.
Hök25 Nytt steg i avtalsrörelsen – men: ”Vi står fortfarande långt ifrån varandra”.
Arbetsmiljö Slöjdläraren Eva Söderberg om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Ledare "På framtida generationers utbildning kan det sparas och snålas – det gör liksom inget.”
Porträtt Anna Sterlinger Ahrling och Philip Hjalmarsson om lärarlivet efter poddsuccén.
Debatt ”Ingen algoritm eller nationella prov kan ersätta lärarens förmåga”.