116 miljarder i överskott – ändå sparar kommuner på skolan

Vi lärare rapporterar återkommande om nya nedskärningar runt om i landet under hösten. Samtidigt har Sveriges kommuner de senaste tre åren gjort rekordstora överskott.

Totalt under åren 2020–2022 gjorde kommunerna ett gemensamt överskott på 116 miljarder kronor, visar en granskning som Sveriges Lärare gjort av siffror från Sveriges kommuner och regioner (SKR).

”Finns möjligheter för kommunerna”

När finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade flera budgetnyheter i mitten av september hänvisade hon till de rekordhöga överskotten som ett sätt för kommunerna att själva ta ansvar för det ekonomiska läget.

– Det finns möjligheter för kommunerna. Man har haft stora överskott under flera år, och man har en resultatutjämningsreserv. Vi kan inte stötta kommuner och regioner med allt, sade hon då.

Hon uppmanade även kommunerna att åberopa ”synnerliga skäl”, med anledning av den höga inflationen, för att göra avsteg från kravet på en budget i balans för att slippa skära ner i välfärden.

– Man kan använda den flexibilitet som finns i själva regelverket.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt inskärpte samma budskap, att kommunerna kan ta av den ”buffert” de byggt upp sedan tidigare.

– Lagstiftningen möjliggör att en enskild kommun åberopar synnerliga skäl för att upprätta en budget som inte är i balans. Bedömningen är att inflationen utgör ett sådant skäl, säger han vid en presskonferens om välfärdssatsningar i budgeten.

Lärarfackets uppmaning – ta av reserven

De rekordstora överskotten förklaras vilket till viss del med minskade kostnader och ökade statsbidrag under pandemin. Prognosen för krisåret 2023 är ett överskott på åtta miljarder. Detta enligt siffror från Sveriges kommuner och regioner (SKR).

2024 spås kommunerna gå med underskott på minus sju miljarder men redan året därpå är man tillbaka på plus, med prognoser på 16 miljarder i överskott 2025 och 22 miljarder 2026.

I budgeten för 2024 höjer regeringen de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 16 miljarder.

Åsa Fahlén, förbundsordförande Sveriges Lärare, delar finansministerns inställning att alla kommuner som har en reserv borde ta av den nu.

– Du har exempel på kommuner som många år i rad går plus och ändå ska de spara på skolan. Det är ju helgalet. Och det kommer leda till stort individuellt lidande och även enorma kostnader för samhället i framtiden, säger hon.

Men hon tycker samtidigt att uttalandena blottar en större problematik.

– Det är ju intressant att finansministern säger att man ska rucka på reglerna och gå längre än de egentligen föreskriver. Det visar ju att systemet inte håller, säger Åsa Fahlén.

Överskott läggs på hög

De pengar som kommunerna skulle kunna ta av ligger i en så kallad resultatutjämningsreserv (RUR). Där kan en kommun välja att lägga undan en del av överskottet från ett bra år, för att kompensera ett negativt resultat ett sämre år. Resten av överskottet går in i det kapital som används vid nya investeringar, och används inte till att finansiera befintlig verksamhet.

När Vi Lärare kontaktar ansvarig minister för kommunerna, civilminister Erik Slottner (KD), är han inte lika tydlig som finansministern med vad kommunerna borde göra.

– Det är upp till varje kommun att efter behov själva bedöma hur resultatutjämningsreserven bäst används, säger han i ett mailsvar.

Är det rimligt att kommuner som gått med rekordvinst i flera år nu skär ner i verksamheten på grund av ett sämre år?

– Regeringens bedömning är att ökningen av statsbidragen bidrar till att kommunsektorn kan bibehålla sysselsättningsnivån och undvika tillfälliga neddragningar i verksamheten, säger Erik Slottner.