
Jonas Nilsson. Foto: Johan Strindberg
Ledarskap
Vad gör en lärare till en riktigt bra pedagog? En som skapar förtroende redan i det första mötet, lugnar babbliga och livliga elever, och vet hur den ska ta sig an dem som utmanar? Och inte minst – som stöttar sina elever till goda studieresultat?
Pedagogikforskaren Martin Karlberg och Jonas Nilsson, lärare och skoldebattör, har skrivit en forskningsbaserad handbok i klassrumsledarskap.
LÄS MER: Fem råd: Stärk ditt klassrumsledarskap
Det går absolut att lära sig klassrumsledarskap, menar de två författarna. De tycker att det är en myt att ledarskap enbart skulle handla om fallenhet eller talang:
– Vissa har förstås lättare att lära än andra. Men precis som man kan lära sig att läsa kan man lära sig att leda. En del lär sig ovanligt tidigt och ovanligt snabbt. Andra tar lite längre tid på sig. säger Martin Karlberg.
En utveckling av ledarskapet sker dock under hela yrkeskarriären. Det går alltid att bli bättre, därför spelar fortbildning en viktig roll.
Men precis som man kan lära sig att läsa kan man lära sig att leda.
– Läslyftet känner alla till. Likaså matematiklyftet. Men var är ledarskapslyftet? Om vi lärare inte kan leda så kan vi heller inte lära ut vare sig svenska eller matematik. Ett gott och effektivt ledarskap är själva förutsättningen för undervisning och lärande, menar Jonas Nilsson.
Låt oss börja i resan fram till boken, ”Handbok i klassrumsledarskap”, som kom ut i fjol, Jonas Nilsson hade jobbat som lärare i nästan tjugo år, men kände ändå inte igen sig i bilden av skolan som ofta målats upp i media. Han började fundera över sitt eget ledarskap och kom fram till att han hade lärt sig många saker under åren som han ville dela med sig av. Han kontaktade Liber förlag som föreslog att han skulle skriva en bok tillsammans med forskaren Martin Karlberg.
Jonas Nilsson. Foto: Johan Strindberg
– Det där man läser om i tidningen, att eleverna kastar bänkar och är våldsamma mot personalen, händer ju väldigt sällan i skolan. Jag har exempelvis aldrig varit med om det och då har jag ändå jobbat i många år också i socialt utsatta områden. De vanligaste utmaningarna är de vardagliga situationerna. Att någon inte vill ta av sig ytterkläderna, att en annan inte vill lämna ifrån sig mobilen, säger Jonas Nilsson.
Om man som lärare är trevlig och tillmötesgående blir det svårare för eleverna att inte vara detsamma, är ett av bokens teman. Boken är konkret och fylld av beskrivningar av händelser du kan ställas inför. Ett avsnitt handlar om att vara väl förberedd och komma i god tid till lektionen. Gärna stå i dörren och möta varje elev. Se till att trivselreglerna efterlevs från första början, men gå inte i klinch med en elev inför resten av klassen, är ännu ett råd i boken.
Låt säga att en elev inte tar av sig ytterkläderna. Utgå då från att eleven bara har glömt trivselreglerna, eller i alla fall att trotset beror på något annat än ren illvilja. Först bör du påminna om att alla ska ta av sig jackorna, men om någon ändå trotsar bör du fortsätta lektionen för att inte förlora dyrbar undervisningstid. När arbetet satts igång kan du gå fram till eleven och säga med låg röst, utan att blanda in resten av klassen: ”Jag ser att du inte har tagit av dig jackan, fryser du?” Därmed sänder du en signal att du bryr dig och utgår från att eleven inte försöker trotsa. Det är inte lika kul för en ”tuff” elev att utmana en lärare som är omtänksam.
Yrke: Lärare i svenska och idrott i mer än tjugo år.
Jobb: Sedan sju år undervisar han på Stordammens skola i Uppsala. Han föreläser också om ledarskap i klassrummet och är flitigt förekommande i den svenska skoldebatten.
– Med en avväpnande inställning kommer man oftast längst. Huvudspåret är att skapa goda relationer och att få eleverna att känna sig trygga med dig som lärare. Att de känner att du vill väl. Samtidigt är det förstås betydelsefullt att trivselreglerna följs. Reglerna är till för att eleverna ska känna sig trygga och veta vad som gäller. Det gäller att vara konsekvent, men jag försöker undvika personliga duster med enskilda elever inför klassen.
– Det är ingen prestigeförlust för mig som lärare om jag inte omedelbart vinner en diskussion. Om en elev trots en vänlig och tydlig strategi, ändå inte vill ta av sig jackan fortsätter jag bara att lugnt undervisa klassen. Jag vill varken skapa drama eller tappa energi i undervisningen. Däremot följer jag upp beteendet i anslutning till lektionen, säger Jonas Nilsson.
Men så har han inte alltid resonerat. När han var 22 år och nyutexaminerad idrottslärare började han jobba på en skola i Stockholmsförorten Hagsätra. Jonas hade spelat fotboll på hög nivå och föreställde sig att hans tuffa fotbollsattityd var rätt sätt att möta stökiga elever. Där och då kunde han visserligen hävda sig, rent fysiskt var han ju större än klassens största killar. Men han insåg snart att den där machoattityden inte var ett ledarskap att bygga vidare på.
Yrke: Grundskolelärare, jobbade på en lågstadieskola i åtta år innan han började forska.
Jobb: Universitetslektor vid Uppsala universitet, forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogisk psykologi och specialpedagogik.
”Handbok i klassrumsledarskap” gavs ut 2020 på Liber förlag.
– Substans och trovärdighet är långt viktigare än att skrika. Vissa av de elever jag hade då skulle inte bry sig ens om polisen skrek på dem. Det sista de behövde i sitt liv var ännu en skrikande individ. I stället testade jag en ny metod – att börja bygga relationer med eleverna. Jag minns särskilt ett tillfälle när jag tuppade mig och eleven blev ännu mer förbannad. Då började jag fundera: Vad kan jag göra i stället? Hur kan jag komma bakom det där beteendet? Hur kan jag hjälpa den här eleven? Jag kom fram till att i en kritisk situation är det mer effektivt att bevara lugnet för att inte eskalera konflikten. Att tala lugnt, tydligt och sakligt var en framgångsfaktor, då jag genom detta blev en modell för hur konflikter kan och bör lösas. I stället för en kraftig konfrontation i stunden var det bättre att ta upp kontakten med eleven vid ett annat tillfälle – när denne var lugn och mottaglig för samtal.
Jonas Nilsson beklagar att skoldebatten i media ofta är så uppskruvad. Till dem som tycker att lärare är mesiga och som skriker efter hårdare tag vill han säga: ”Välkommen till lärarnas verklighet i ett socialt utsatt område.”
– För den oinsatta kan det låta självklart med disciplin och straff. Bort med dem som förstör, låt dem som sköter sig få ta plats. Det är populistiskt tacksamt att säga så, ett effektivt sätt att nå genom bruset. Det framstår som resultatinriktat och handlingskraftigt. Men det är en väldigt förenklad bild av hur skolan fungerar och hur man långsiktigt och framgångsrikt tar tag i problem. En quick fix, säger Jonas Nilsson.
Martin Karlberg har en liknande erfarenhet. Innan han började forska jobbade han som lärare på en lågstadieskola i åtta år.
Martin Karlberg. Foto: Johan Strindberg
– Jag utmanades dagligen, särskilt av en liten kille. Jag provade ineffektiva, kortsiktiga metoder som att skälla. Sedan läste jag en rapport av KBT-psykologen Martin Forster och fick en ny syn på ledarskap. Jag började arbeta med killen på ett nytt sätt. Vi fokuserade på att skapa en lugn och strukturerad undervisningssituation för honom. Dessutom fick han ordentligt med uppmuntran när han följde klassens regler. Effekten kom omedelbart. Både jag och han hade vunnit mycket på om jag hade haft rätt ledarskapsteknik från början.
Klassrumsledarskap handlar om allt från hur eleverna sitter i klassrummet till hur läraren bygger relationer med de enskilda eleverna, menar Martin Karlberg. Han pekar på tre faktorer som är särskilt viktiga: Att vara tydlig. Att ha empati. Och att kunna hantera en stor grupp samtidigt.
Men var är ledarskapslyftet? Om vi lärare inte kan leda så kan vi heller inte lära ut vare sig svenska eller matematik.
Författarduon understryker att boken tar avstamp i forskning. Det finns, för en stor del av materialet, ett synnerligen gott forskningsstöd, annat stödjs åtminstone av enstaka studier.
– Relationen till läraren är en av de faktorer som starkast påverkar prestationen visar forskningen. Ur ett lärandeperspektiv har vi alltså allt att vinna på goda relationer, påpekar Martin Karlberg.
Till skillnad från vanligt ledarskap handlar klassrumsledarskap om att skapa förmåga till utveckling och lärande.
Varje kapitel i boken utgår från både ordningsskapande metoder och relevant forskning inom just det fältet. I slutet av varje kapitel finns förslag på övningar som du kan använda för att utveckla ditt ledarskap.
– Rent intuitivt jobbar många lärare enligt de metoder vi beskriver i boken. Men det finns förstås också lärare som är sämre på ledarskap. Det finns dock ingen anledning att peka ut dem. Vad vinner man på det? Ett mer framgångsrikt koncept är att lärare som är bra på ledarskap visar vägen, kanske genom att berätta i lärarrummet om en lektion som gått dåligt och starta en diskussion om hur man kan hjälpa varandra. Då bidrar man till en öppen och tolerant arbetsmiljö.
– Man kan också aktivt be om hjälp. Om man till exempel upplever att eleverna alltid spårar ur de sista tio minuterna av en lektion kan man be en kollega komma in i klassrummet den sista kvarten. Kanske kan kollegan upptäcka vad det är som går fel, säger Martin Karlberg.
Vi lärare debatt Lärarnas dom över Skolverkets provplattform: "Ologisk och föråldrad”.
Vi lärare debatt Agneta Gulz: ”Lärare förtjänar bättre möjligheter att ifrågasätta påbud som saknar stöd i evidens”.
Våld i skolan Klockan 12 i dag tystnar Sverige för att hedra offren för skolattacken i Örebro.
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Sluta tala om oss lärare och tala med oss i stället. Vad lärarutbildningen ska innehålla bör rimligen även vara en fråga för verksamma lärare, skriver debattören.
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Våld i skolan Låsta dörrar och tvingande krav på PDV-utbildning ska skydda skolorna mot attacker.
Våld i skolan Modern arkitektur med stora öppna ytor och glasväggar är en mardröm för säkerheten.
Krönika ”När jag var barn hade skolan en vaktmästare som bodde intill och vakade över skolan. Sen försvann han.”
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Våld i skolan Tiotal döda – läraren inne på skolan under attacken: ”Tänker på dem som inte kommer tillbaka till jobbet”.
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Lärarliv ”Jag minns var i klassrummet Lars-Olov satt”, säger Inez Degerman, 96.
Arbetsmiljö Sveriges Lärare anmäler Göteborgs stad till åklagare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Lärarbrist Ny dyster prognos från Skolverket: ”Vi blev förvånade”.
Krönika Maria Wiman om de digitala nationella proven: ”Det är jag som förväntas ta hand om eländet när det kommer”.
Läromedel Skolbibliotekariernas mejlkorgar fylls till brädden: ”Vi behöver stå pall”.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Förintelsens minnesdag ”Lärare måste prata om hat och fördomar”.
Kunskapsklyftan Nyckeln: Tvålärarsystem, resurstid och färre extra anpassningar.
På djupet Hoppet att vända utvecklingen står till en 50 år gammal läroplan.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Skolfinansiering Anna Olskog om kravet från nordiska lärare och rektorer: ”Kommunerna klarar det inte”.
Nedskärningar Åtta av tio överväger byta jobb – försöker få politikerna att lyssna.
Skolstök Elever sabbar lektioner och kränker – nu slår Skolinspektionen ner på skolan.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Nedskärningar Lärartjänster hotas i den lilla kommunen: ”Det motsvarar 3000 lärare i Stockholm”
Krönika Skolverket och SPSM är lite som amöbor – lever av skolan och orsakar samtidigt skada hos värden, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.
Porträtt Före detta statsepidemiologen Anders Tegnell om pandemin, öppna skolor och sitt liv efter stormen.
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Delar av skolans verksamhet är inte längre vetenskapligt förankrad”.
Granskning Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström i stor intervju om lärarnas kritik.
Granskning Skolverket bidrar till en lukrativ ”skolutvecklingsmarknad”, säger Linnea Lindquist.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna