Skolans roll för att knäcka gängvåldet

Vecka efter vecka rapporteras om nya våldsdåd i spåren av den växande gängkriminaliteten. Hur stoppar vi nyrekryteringen in i gängen? Skola och utbildning har en viktig roll, men det kräver ett mer resolut politiskt agerande än hittills.

Skjutningar och sprängningar, mord och gängkriminalitet som sökt sig allt lägre ner i åldrarna; gängvåldet har blivit ett akut samhällsproblem.

Forskning visar att skolmisslyckanden är en av de viktigaste orsakerna för att senare i livet dömas för brott eller att hamna utanför samhället. Det finns även studier som visar att positiv anknytning till skolan hos ungdomar har ett direkt samband med minskning av kriminellt normbrytande beteende. Ingen blir väl egentligen särskilt överraskad av detta.

Ett kraftfullt instrument

Desto mer överraskad blir man av frånvaron av dessa samband i den politiska debatten. Lärare kan så klart inte ensamma utrota segregation eller stoppa gängkriminalitet. Vi kan inte täppa till där samhället i stort brister. Självklart inte. Men med rätt förutsättningar kan vi göra skillnad, stor skillnad. Det som behövs är att vi lärare får chansen att vara just lärare, inte minst där utanförskapet är som störst.

Får förskolor och skolor i utsatta områden rätt förutsättningar kan utbildning vara ett kraftfullt instrument för att skapa tillförsikt och mening för barn och unga. Problemet är att de sällan får det.

Det som behövs är att vi lärare får chansen att vara just lärare, inte minst där utanförskapet är som störst.

I många skolor i socialt utsatta områden klarar inte ens hälften av eleverna kraven för nionde klass och blir inte behöriga till gymnasieskolan. Det är just dessa ungdomar som ofta hamnar i fel miljöer och sugs upp av kriminella nätverk. Polisen har i flera rapporter bekräftat att elever som inte hittar sin plats i skolan lättare rekryteras till kriminella gäng och att problemen ofta grundläggs i tidig ålder.

Hur stoppar vi då nyrekryteringen in i gängen? Jag kan inte komma till någon annan slutsats än att politikerna inte i tillräcklig grad gör de satsningar som är nödvändiga. Många skolor, fritidshem och förskolor brottas i stället med nedskärningar – även i utsatta områden där absolut allt borde göras för att ingjuta hopp om en positiv framtid.

Krävs ett resolut politiskt agerande

Skolans kompensatoriska uppdrag måste tas på större allvar, så att skolor och förskolor garanteras resurser som väger upp för tuffare sociala utgångslägen. Men det räcker inte med extra resurser. Det handlar lika mycket om organisation och att ta ett helhetsgrepp runt elevernas livssituation, såväl som att ge lärare chans att kunna fokusera på undervisningen.

Det behövs också en rigorös samverkan med en resursstark socialtjänst och en resursstark polis. Detta är A och O för att barn och unga ska få stöd och insatser i tid. För att nå dit krävs ett resolut politiskt agerande och det är de nationella politikerna som måste ta täten.

Svensk skola behöver ett kraftfullt statligt ansvarstagande för finansiering, styrning och reglering av de ramfaktorer som behövs för att låta lärare vara lärare. Detta blir nästan övertydligt när vi talar om vad som krävs för att knäcka gängkriminaliteten. 

• Tummen upp: 84 procent av eleverna anser sig ha god möjlighet att påverka sitt liv, enligt en undersökning från Sveriges Elevkårer. Gott betyg åt deras utbildning.
• Tummen ner: Samma undersökning visar att bara 32 procent av eleverna känner framtidstro. Framtidstron måste återerövras!

Åsa Fahlén, ordförande Sveriges Lärare

Ledare i Vi Lärare #7 2023