Granskning visar: Så brister skolans läsarbete

Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo presenterar huvudresultaten i granskningen av skolans läsfrämjande arbete. Foto: Linnéa Tammerås, Amina Dahlab.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Skolinspektionens granskning om skolans läsfrämjande arbete visar på flera brister.
– Rektorerna och lärarna får inte till det, säger generaldirektör Helén Ängmo.

LÄS ÄVEN: Forskaren: Elever måste lästränas hela sin skolgång

Under Läslovet vecka 44 2022 presenteras Skolinspektionens granskning Läsfrämjande arbete i grundskolan i sin helhet. Men generaldirektör Helén Ängmo presenterar huvudresultaten under Bokmässan.

– Vi har kommit fram till att läsfrämjandet inte alltid är det samlade arbete som görs för hela skolan, utan sker på enskilda lärares initiativ. Det skulle kunna vara ett mer stadigt arbete – i vissa klasser kanske man har en väldigt engagerad lärare, så det kan skilja. Det är kritiskt, säger hon.

Läsmissen – därför brister det

Totalt har Skolinspektionen intervjuat lärare, elever och rektor på 25 skolor på olika ställen i landet, både kommunala och privata i sin granskning.

Intervjuerna visar också att det främst är inom svenskämnet som läsfrämjande arbete sker.

– Det bekräftas igen, det finns inte tillräcklig samverkan med skolbiblioteken. Framför allt inte i andra ämnen än svenska, som biologi, historia och SO som också skulle kunna ge lässtimulans, säger hon.

Läsarbetet minskar också med elevernas ålder.

– På lågstadiet och upp i fyran – femman möter läshungriga elever insatser, men sedan tappas det. Eleverna behöver hålla i läsintresset, säger Helén Ängmo.

Samtidigt saknar de läsvana eleverna den stimulans som de behöver.

– Jag tror att det är rektorerna och lärarna som inte får till det. Det behövs stabilitet kring rektorernas situation och det är en stor rörlighet bland all personal på skolan, säger Helén Ängmo.

LÄS ÄVEN:

Jonna, 38, driver skolbibliotek i världsklass

Så väcker Anna både elevernas och föräldrarnas lust