Forskaren: Elever måste lästränas hela sin skolgång

Maria Larsson menar att det finns ett utbrett problem i skolvärlden:

– Många anser att själva läsutvecklingen kan avslutas redan i låg- och mellanstadiet i och med att eleverna knäckt läskoden. Men forskningen är entydig: elever blir aldrig ”klara” med sin läsutveckling, de behöver stöd genom hela skolgången.

Hon har själv forskat om läsning i svenskundervisningen på gymnasiet i flera år – länge parallellt med att vara svensk- och engelsklärare. I höstas disputerade hon vid Högskolan Dalarna.

Osäkra på begreppet läsförståelse

I ett år följde hon fem svensklärare i gymnasiets årskurs 1 vid fyra olika skolor utspridda i landet. Det blev många djupintervjuer och även samtal i grupp om hur de jobbar med läsningen. Vad tar hon främst med sig från samtalen?

– Att de ofta återkom till sin osäkerhet inför begreppet läsförståelse. Vad innebär läsförståelse och hur gör man för att hjälpa äldre elever att bli bättre läsare? I utbildningen till ämneslärare i svenska handlar det mesta om litteraturvetenskap och språkvetenskap, väldig lite om läsutveckling.

Både Maria Larsson själv och lärarna som hon intervjuade har slagits av hur många fler elever som är läsovana jämfört med tidigare. Många saknar helt enkelt läsuthållighet.

– Lärarna berättade för mig om ”ett stort läsmotstånd”. Mot den bakgrunden är det ju ännu viktigare för lärare att få de verktyg som krävs för att stötta äldre elevers läsning.

"Behöver lära sig strategier"

Eleverna måste de gå ”från att lära sig läsa till att läsa för att lära sig”, som man säger inom forskningsfältet.

– I gymnasiet möts de ju av komplexa texter i många olika ämnen. Visst har vi elever som klarar det utmärkt, men många skulle behöva lära sig strategier för att ta sig an långa och svåra texter.

Undersökningar har visat att unga människors läsning har minskat kraftigt på senare år. Maria Larsson menar att bristande lästeknik har bidragit till problemen, men hennes forskning visar att förklaringen också kan sökas i mängden bedömningar och mätningar som tillkommit på senare år.

– Lärarna säger till mig att i en ideal värld skulle de vilja arbeta mycket mer i ett sammanhang där de slapp att hela tiden bedöma elevernas läsning.  

Men betyg och bedömningar är väl nödvändiga för att ta reda på vad en elev lärt sig?

– Betyg är nödvändiga för att sortera eleverna, inte för att ta reda på vad de lärt sig. Det är mängden bedömningar som är det stora problemet, de tar så mycket tid från undervisningen.

"Styr för mycket"

Därmed blir det mindre utrymme kvar för fördjupande ämneskunskaper. Och för att arbeta med elevernas lust att läsa och skriva. Ett av problemen som hennes intervjuade lärare lyfter är de nationella proven.

– Å ena sida är de positiva till proven då de är en hjälp vid bedömning och för att uppnå likvärdighet. Å andra sidan tycker de att proven är tidskrävande och styr för mycket. Därmed blir det mindre tid över till kreativa saker som att låta eleverna skriva noveller eller spela teater.

Här hittar du Maria Larssons avhandling.

LÄS ÄVEN

Larmet: Vi riskerar att få en ny sorts analfabetism

Förödande många elever har aldrig läst en bok

Här är siffrorna bakom Sveriges läslustras

Därför är högläsning bra – i alla åldrar

7 tips som stärker elevernas motivation att läsa

Uppdraget: Visa hur litteraturen blir livsviktig

Så fick Zlatans succé tonåriga killar att läsa

Jarnlo: Lägg undan telefonen efter du läst det här