Därför är högläsning bra – i alla åldrar

Björn Sundmark (till höger) är professor i engelska och tidigare juryordförande för Augustprisets barn- och ungdomslitteratur. Han håller dessutom i litteraturkurser på lärarprogrammen. Foto: Getty Images/André de Loisted
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm

Här förklarar Björn Sundmark, professor i engelsk litteratur, varför högläsning är bra hela vägen från förskolan och ända upp i vuxen ålder.

Muntligt berättande – exempelvis genom högläsning – är ett mänskligt behov som skapar känslor av meningsfullhet. Det främjar dessutom gemenskap och förståelse för sig själv och andra människor. 

Högläsning ger även en unik delaktighet och jämlikhet hos både lyssnare och den som läser. Det skapar ett ”vi” och en känsla av att uppleva något tillsammans. Högläsning frambringar dessutom ro och ger utrymme för existentiella reflektioner.

Upplever känslor genom litteratur

Det menar Björn Sundmark, professor i engelska och tidigare juryordförande för Augustprisets barn- och ungdomslitteratur, som också håller litteraturkurser på lärarprogrammen.

Han framhåller vikten av att barn, unga och vuxna får uppleva känslor och existentiella frågor genom litteratur – och då gärna genom högläsning.

Här är professorns fem tips

Här är Björn Sundmarks fem bästa tips för att få till en bra och meningsfylld högläsning i klassen:

  1. Ligg lågt med den så kallade dialogiska berättelsen och hacka inte upp högläsningen. Spara frågor och diskussioner tills du läst klart. Det ger utrymme för den estetiska berättelsen, det vill säga att eleverna får möjlighet att skapa egna, inre upplevelser, fantasier och känslor. 
  2. Välj att läsa högt ur en bok som du själv verkligen gillar. Om du är engagerad i texten är det lättare att eleverna rycks med.
  3. Lita på din röst och det lästa ordet. Låt inte eleverna ha texten framför sig. De läser sannolikt olika snabbt och kan därför tappa fokus på din högläsning.
  4. Satsa på ren upplevelseläsning en gång i veckan då eleverna slipper prestation och uppgifter. Låt det bli som en sorts ritual.
  5. Var inte rädd att välja lite otäcka berättelser. Våga ta ut svängarna genom att inte vara alltför gullig. Det kan stärka förståelsen för sig själv och andra att i en trygg klassrumsmiljö närma sig frågor som kan vara skrämmande och svår­begripliga.  

Högläsning i siffror

  • Drygt 8 av 10 föräldrar med barn i åldern 0–9 år läser högt varje vecka. Nivån är oförändrad sedan 2012. 
  • 9 av 10 läser högt för barn i åldern 0–4 år medan endast 4 av 10 läser högt för barn 10–12 år. I åldern 13–18 år är det bara 1 av 10 föräldrar som läser högt.
  • Föräldrar som läser högt för sina barn minst en gång i veckan läser i genomsnitt i 20 minuter per tillfälle. 

Källa: Rapporten ”Högläsning för barn” från stiftelsen LegiLexi.

LÄS ÄVEN

Larmet: Vi riskerar att få en ny sorts analfabetism

Här är siffrorna bakom Sveriges läslustras

Förödande många elever har aldrig läst en bok

7 tips som stärker elevernas motivation att läsa

Uppdraget: Visa hur litteraturen blir livsviktig