![](/contentassets/721b98d70996405ba6ebd830a52f9bd8/bredvidboken.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Fördjupningsböcker i OÄ för mellanstadiet respektive biologi för högstadiet och gymnasiet.
Debatt Vi har nästan glömt bort dem: alla de fördjupnings- och bredvidläsningsböcker som för några decennier sedan fanns i praktiskt taget alla klassrum och i merparten av skolbiblioteken.
LÄSTIPS: Lärarprofilen om kaoset: ”Funderar på polisen”
Den mest välbekanta bredvidläsningsboken är nog Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Romanen lästes i allmänhet parallellt med den under 1900-talets inledande decennier mest använda läroboken i geografi, nämligen Skolgeografi av E. Carlson (P. A. Norstedt & Söners förlag), allmänt kallad Carlsons geografi.
Under praktiskt taget hela 1900-talet användes bredvidläsnings- och fördjupningslitteratur i undervisningen, på skolans samtliga stadier. Till exempel minns många säkert de populära böckerna Ögonvittnen berättar (historia) och Vad var det jag läste? (svenska).
Läromedelsförlagens kataloger var under 1900-talets senare del mer än dubbelt så omfångsrika som i dag. Förutom basläromedel bestående av grundbok, övningsbok, lärarhandledning och anslutande AV-material (ljudband, diabilder mm) tillhandahöll de större förlagen i varje ämne ett antal fördjupnings- och bredvidläsningsböcker.
Fördjupningsböcker i OÄ för mellanstadiet respektive biologi för högstadiet och gymnasiet.
Skolorna köpte årligen klassuppsättningar av fördjupnings- och bredvidläsningsböcker. Många av dess böcker ingick alltså i förlagens läromedelspaket, men även helt fristående fördjupningsböcker var allmänt förekommande.
Bredvidläsnings- och fördjupningsböckerna var inte alltid skrivna av lärare. Bäst blev kanske dessa böcker när ambitiösa och entusiastiska ämnesexperter bemödade sig om att popularisera sina ämnen och lägga texterna till rätta för barn och ungdomar.
Hur får då dagens elever åtkomst till material för vidgade och fördjupande studier i ämnen som de vill och behöver förkovra sig i? Åldersanpassade böcker finns inte längre att tillgå och den ordinarie facklitteraturen är oftast alltför avancerad. Det som skolan i dag kan erbjuda eleverna är vanligen begränsat till ett antal länkar på internet.
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare.
Det är emellertid knappast möjligt för barn och ungdomar att googla sig till ett innehåll som motsvarar en fördjupnings- eller bredvidläsningsboks. Informationen finns förmodligen tillgänglig, men endast fragmentariskt och i många fall är den behäftad med sakfel. Det är en illusion att tro att elever med hjälp av material på nätet på egen hand skulle kunna bygga en större sammanhängande och begriplig, fördjupad eller utvidgad framställning kring någon del av ett skolämnes centrala innehåll. Det funkar helt enkelt inte.
Samtidigt tvingas vi konstatera att fördjupnings- och bredvidläsningslitteratur inte överhuvud taget ryms i dagens undervisning. Det är läroplanernas precisa kunskapskrav med åtföljande bedömningar och betygsättning som i detalj styr verksamheten. Utrymme för fördjupning eller vidgade vyer lyser med sin frånvaro. Torftigt, trist och föga inspirerande för eleverna, men tyvärr ett faktum.
Intresseskapande verksamhet och bildning har uppenbarligen inte längre någon plats i den svenska skolan.
Rolf Ekelund
Välkommen att göra din röst hörd i Läraren Debatt. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.
Skriv cirka 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.