Här är huvudmannen med flest gymnasiebehöriga nior
Friskolornas riksförbund Bland Sveriges största skolhuvudmän varierar niornas gymnasiebehörighet mellan 76 och 96 procent. Det visar en ny rapport från Friskolornas riksförbund.
Sveriges största huvudman 2019, sett till antal elever i årskurs 9, är Internationella engelska skolan. Här gick 96 procent av eleverna ut nian med behörighet till gymnasiets yrkesprogram.
I Göteborgs stad hade 76 procent av eleverna motsvarande behörighet.
– Det finns för många skolhuvudmän som inte jobbar med systematiskt kvalitetsarbete. Det är väldigt många elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet, och vi har en större utmaning idag än för tjugo år sedan eftersom en så stor andel har utländsk bakgrund. Det gör det ännu viktigare att man som huvudman har ett kvalitetsarbete och fångar upp elever så tidigt som möjligt säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.
Migration och föräldrars utbildningsbakgrund uppges ofta vara grunden till elevernas skolresultat.
Så även i Friskolornas riksförbunds nya rapport Skolornas verkliga utmaningar.
Kösystemen till friskolorna gör att endast 13 procent av de nyanlända eleverna går i fristående skolor.
”Bättre kontroll över kunskapsutvecklingen”
Att friskolor generellt erbjuder sina elever bättre resultatutveckling, konstaterade Anna Sjögren, forskare vid IFAU, i rapporten Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan, en delrapport i Långtidsutredningen 2019. Men det handlar om små skillnader.
– Friskolorna har bättre kontroll över kunskapsutvecklingen, vi har ett systematiskt kvalitetsarbete som är mer välutvecklat. Det är så att friskolor har tydligare målsättningar för dem som jobbar i verksamheten och systematisk kvalitetsuppföljning, och att det därför är lättare att förstå vad det är som är viktigast i verksamheten. Det framgår av Skolinspektionens kvalitetsrapporter och enkäter med elever, lärare och föräldrar, säger Ulla Hamilton.
Anna Sjögrens rapport tar hänsyn till flera bakgrundsfaktorer, men trots att resultatet är rensat för sådan påverkan kvarstår resultatet.
Men Anna Sjögren utesluter inte att det ändå finns skillnader i elevunderlaget.
– Vi kan inte uttala oss om det också drivs av sortering som sker på saker och ting som vi inte lyckas fånga: studieambition, vilja att sitta still, en vilja att få ett bra betyg i högstadiet. Det finns många faktorer som skiljer barn åt – utöver föräldrarnas utbildningsbakgrund bland annat. Det kan finnas flera faktorer som gör att man inte skulle få samma resultat av att gå i en fristående skola om man i stället slumpade eleverna till olika skolor, säger hon.
– Det är skillnad i elevunderlaget, eftersom det är alldeles för många som inte känner till att man kan välja friskola. Men om du jämför elever med liknande bakgrund framgår det att friskolor har en högre andel elever med lågutbildade föräldrar som når behörighet än vad som är fallet i kommunala skolor, säger Ulla Hamilton.
Även rapporten Skolornas verkliga utmaningar pekar på bättre resultat för friskoleelever.
Kan det vara så att friskolorna ger bättre undervisning?
– Det kan vara så. Men hur undervisningen sker på olika skolor har vi ingen information om. Man har ett stabilt elevunderlag med liten elevomsättning, då kan man jobba mer långsiktigt. Det finns flera faktorer som skiljer villkoren för kommunala och fristående skolor. Kommunala skolor måste alltid vara beredda på att det kommer nya elever och tar höjd för det, säger Anna Sjögren.
Stora skillnader
Skillnaderna i behörighet är också stora mellan olika kommuner. I Storfors har 100 procent av eleverna gymnasiebehörighet 2019, medan Vingåker ligger på 56,4.
– Det finns många kommuner som har ett track record där många elever lämnar utan behörighet till gymnasiet. Vår ambition är att få igång en diskussion om hur vi i Sverige kan lära oss hur vi ska jobba så att så många elever som möjligt får behörighet till gymnasiebehörighet, säger Ulla Hamilton.
Tanken var att Friskolornas riksförbund skulle ordna samtal ibland annat Norrköping, Malmö och Göteborg, om bland annat systematiskt kvalitetsarbete. Men corona kom i vägen.
Varför kommer ni med det här inlägget nu?
– Därför att det är fel fokus i debatten, när man bara tittar på hur man ska blanda elever i stället för att titta på hur man faktiskt åstadkommer att de elever som går i skolan, oavsett bakgrund, får en bra utbildning, säger Ulla Hamilton.
