Källa: Kantar SIFO. Lärarförbundets lärarpanel, 2021. Svaren avser omfattningen av våld under de senaste två åren.
Till startsidan
Våldschocken Varannan lärare på låg- och mellanstadiet har utsatts för fysiskt våld. Värst är det för lärare i förskoleklass och fritidshem, enligt en färsk medlemsundersökning från Lärarförbundet.
Slag i magen, spott i ansiktet, bett i handen och en kniv i armen.
Det är bara något av det som många lärare får utstå i sitt arbete, enligt Lärarförbundets undersökning.
Av de närmare 1 000 lärarna i förskoleklass, fritidshem och årskurs 1–6 som svarade säger 45 procent att de utsatts för fysiskt våld av elever minst en gång de senaste två åren. Nästan var tredje, 31 procent, har utsatts flera gånger.
Källa: Kantar SIFO. Lärarförbundets lärarpanel, 2021. Svaren avser omfattningen av våld under de senaste två åren.
Störst risk att råka illa ut har lärarna i förskoleklass och fritidshem. 59 procent av lärarna i fritidshem har utsatts för fysiskt våld minst en gång de senaste två åren. Motsvarande siffra för lärare i förskoleklass är 54 procent. De som utsatts flera gånger under samma period är 47 respektive 39 procent.
– Resultatet förskräcker, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Ännu vanligare än att bli påhoppad fysiskt är verbalt våld.
”Håll käften kärring”, ”jävla idiot” eller en matkniv under hakan och orden ”jag ska döda dig”. Det är bara några påhopp som lärare fått stå ut med.
72 procent av lärarna säger att de utsatts för verbalt våld minst en gång de senaste åren. Nästan lika många, 62 procent, säger att det skett flera gånger.
Det verbala våldet är störst bland de yngre barnen.
– Ja, det är ett mycket större problem i de lägre åldrarna, säger Veronika Fridlund, utredare på Lärarförbundet och ansvarig för undersökningen.
Lärare riskerar inte bara att utsättas för våld från elever. Föräldrar försämrar också arbetsmiljön.
23 procent av de svarande säger att de utsatts för verbalt våld från vårdnadshavare de senaste två åren. Däremot är fysiskt våld från föräldrar ovanligt. Fyra procent av lärarna säger sig ha utsatts för det.
Att våldet är utbrett på Sveriges skolor bekräftas också av Lärarförbundets ombudsenkät. Drygt 1 300 skydds- eller platsombud har svarat. 66 procent säger att lärare utsatts för fysiskt våld och 86 procent för verbalt våld i deras ombudsområde under 2020.
Är det värre än tidigare?
– Tyvärr går det inte göra några jämförelser eftersom undersökningar om hot och våld i förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år är mer eller mindre obefintliga. I den mån dessa lärargrupper har ingått i undersökningar har de klumpats ihop med lärare som har äldre elever. Men eftersom problemen inom dessa grupper är betydligt högre än för de lärare som undervisar i högre årskurser blir det gravt missvisande, säger Veronika Fridlund.
En tidigare rapport från Lärarförbundet visar att bland lärare i årskurs 7–9 har 15 procent utsatts för fysiskt våld och 58 procent för verbalt våld, alltså betydligt lägre siffror.
Bland gymnasielärare har 3 procent utsatts för fysiskt våld och 25 procent för verbalt våld.
Krönika ”Som barn måste man också få lära sig att man tycker om det man gör.”
Läsning ”Vi vill vända den negativa trenden.”
Krönika ”Inte utbildas den som matar in texten, den som matar in några fjuttiga ord.”
Matematik ”Vill du att eleverna mest räknar själva i boken så är inte det här rätt val.”
Reportage Lågstadieläraren: ”Fokus på att förstå och göra matematik.”
Läsa-skriva-räkna-garantin Finska forskaren: Vi har ett system som fungerar.
Undervisning Konkreta tips utifrån 525 klassrumsobservationer.
Forskning Forskaren om hur digitala läsprov påverkar elevernas resultat.
Krönika ”Kalla ord som pekar ut människor i syfte att trycka ner och förminska.”
Reportage ”Nu pratar vi om böcker vi läst och inspirerar varandra.”
Panelen Så ser de till att slippa elevefrågan: ”Vad ska jag göra nu?”
Krönika ”Nivågruppering kan vara ett verktyg – men aldrig det enda.”
Forskning Lärarens tips: ”Det funkar så, så, så bra.”
Forskning Därför vill hon skriva in skolmåltiden i läroplanen.
Lektionstipset Läraren Adem Tirpans metod lyfter nyanlända elevers uttal av ord.
Forskning Forskaren: Snäva ramar för vad som betraktas som normalt.
Skrivkrisen Skolverket: ”De allra flesta elever ska kunna skriva betydligt bättre än så.”
Forskning Forskaren: ”Ett vanligt antagande man ska ifrågasätta.”
Skrivkrisen Specialläraren på lågstadiet: ”Vi skjuter bara problemen framför oss.”
Skrivkrisen Lågstadieläraren: ”Att kunna skriva fint och korrekt är en maktfaktor.”
Forskning Forskaren: Andra än lärare ges tolkningsföreträde.
Debatt Fritidsledaren: Utan grundkunskaper ger AI farliga genvägar.
Läsning Vinnarläraren: ”Hoppas och tror att elevernas läsintresse kommer att hålla i sig”.
Matematik no teknik ”Tidigare tog vi för givet att eleverna vet vad liv är.”
Forskning Forskaren: ”Metoden är fullt genomförbar i helt vanliga skolor.”
Krönika ”I stället för slag och sparkar höll han nu upp en remsa.”
Debatt ”Varför pressar vi fram avancerad matematik innan hjärnan är redo.”
Forskning Forskaren: Skolan är en central arena för stress och oro för att misslyckas.
Böcker ”Reptilhjärnan är starkare än den logiska hjärnan hos barn.”
Krönika ”Oroa er inte. De anpassar sig till det skolan har att ge. Lita på lärarna!”
Läsning Specialpedagogen: Ett rikare språk ger barn bättre verktyg att forma sina liv.
Nationella prov Skolverket: Inte möjligt att använda Legilexi.
Reportage ”Hon skriver som om hon vore en av oss.”
Lön Hela listan: Här tjänar grundskollärarna bäst och sämst.
Krönika Ordet ”svår” är en varningssignal för vissa elever.
Panelen Så ser de till att reglerna faktiskt följs.
Forskning Forskaren om lärartypen som skapar lugnet som behövs.
Forskning Forskaren: Framkallar förmågor och inre resurser hos eleverna på ett effektivt sätt
Lektionstipset Gör övergången till mellanstadiet lättare: ”Blir inte en chock”
Reportage Läraren: ”Det har skapat en gemenskap mellan eleverna”.
Forskning ”Vuxna i skolan gör det ofta utan att ens tänka på det.”
Forskning Forskaren: ”Gäller särskilt de lägst presterande eleverna.”
Krönika ”Omvärldens syn på barn och unga hårdnar.”
Forskning Forskaren: Elever upplever att vuxna inte följer upp det som har hänt.
Läsning ”Många elever blev peppade när de förstod att de faktiskt kan påverka sin läsning.”
Debatt Lågstadieläraren: När stödet uteblir blir sjukdomen kronisk.
Forskning Forskaren: ”När koncentrationsförmågan försämras så blir det jobbigare i skolan.”
Krönika ”Det om något skulle ge läraren den raka rygg som krävs.”
Krönika ”Det ena behöver inte utesluta det andra.”
Reportage 51 elever i klassen: ”Häftigaste förändringen jag varit med om.”