
Mia Bergqvist framhåller delaktighet som viktigast av allt. Foto: Linus Meyer
Fula ord
Men hallå, sa du...?
Mia Bergqvist har jobbat som förskollärare sedan 1980-talet. Genom åren har hon noterat en tydlig förändring i barns språkbruk, även hos de yngsta.
Här är Mias tips om språkbruk & laddade ord i förskolan.
Oj, vad barnen i Sverige svär mycket.” Det utbrast Mia Bergqvists kanadensiska vänner som under sin vistelse i Sverige hade varit på studiebesök på en förskola. När Mia frågade vad de menade svarade de att barnen sa ”shit” väldigt ofta.
– Det var tur att det inte var min förskola de besökte. Men att använda engelska uttryck är ju väldigt vanligt i dag. När jag började som förskollärare hade vi inga paddor eller datorer, och bara två tv kanaler som dessutom sällan hade engelsktalande program. Nu finns det en uppsjö av allt detta, och det märks på orden barnen använder. Jag märker det även hos yngre kollegor där det förekommer många ”oh shit” när de pratar.
Sedan förra terminen arbetar Mia Bergqvist på Norrlandiaförskolan Utkiken i Nacka. Liksom på hennes tidigare arbetsplatser är det nolltolerans mot svordomar som gäller. Mia betonar vikten av att föra diskussioner med sina kollegor när det gäller språkbruk. Vad är laddade ord för dig? Vad är det för mig? Har orden samma innebörd för oss alla?
Man måste komma ihåg att skilja på handling och person för att inte tära på barnets självkänsla.
– För mig är det exempelvis inte okej att säga ”shit”, säger Mia Bergqvist. Men jag har hört det både från programledare på Bolibompa och i julkalendern. Jag tycker verkligen att de ska se över vilket språk som används. Barn influeras av det de hör.
Mia berättar om hur hon under en period hade engelsktalande vårdnadshavare till barn på förskolan, och hur de reagerade på att några av de svensktalande vårdnadshavarna använde sig av engelska laddade ord. Vid ett tillfälle fick hon då lov att be de senare att sluta svära i barnens närvaro.
– Han frågade vad jag menade och jag uppmärksammade honom på att han svor på just engelska och att det var det språk barnen pratade. Då förstod han. Men visst, det är inte alltid så lätt.
Mia Bergqvist tycker att det är spännande med språk, hur det utvecklas och hur barn påverkas av omgivningen. När hon jobbade på en förskola i Dalarna, där barnen hade nära kontakt med mor- och farföräldrar, var språket mer gammaldags.
– Barnen pratade även om älgpass och bössor, det var normala lekar varje höst. Det är det inte här i Nacka, tillägger hon med ett skratt.
En annan förskola hon arbetat på låg i direkt anslutning till skolan och hon märkte hur förskolans barn snappade upp laddade ord från de äldre på skolgården intill.
– Andra lär sig av äldre syskon, eller via tv-program och andra medier.
En annan viktig aspekt i det här med laddade ord och språkbruk som Mia lyfter fram är att vi inte alltid har samma uppfattning om vad ett ord faktiskt betyder för den som säger det. Hon berättar om en före detta kollega vars elvaåriga dotter kom hem en dag och sa att det hade varit så tråkigt hemma hos en kompis eftersom kompisen och hennes kille bara ”satt och hånglade i soffan hela tiden”.
Mia Bergqvist framhåller delaktighet som viktigast av allt. Foto: Linus Meyer
– Min kollegas första tanke var: Vad håller de på med? Men sedan lugnade hon sig och frågade lugnt dottern vad hon menade. Svaret blev att ”de höll varandra i handen hela tiden”. Ordets betydelse var alltså olika för min kollega och dottern. Så kan det vara och det här är något som vi i förskolan ska vara medvetna om, att inte direkt gå i affekt.
Själv minns Mia Bergqvist en gång hur ett barn på förskolan sa ”jävla hora”. När hon frågade visade det sig att barnet i fråga inte hade en aning om vad ordet egentligen betydde.
Om ett barn säger något olämpligt råder hon därför att inte direkt säga nej och fy utan att i stället bemöta uttalandet med öppna frågor. Att sätta sig på huk, fråga varför barnet sa just så, vad hen menar och var hen har lärt sig just det ordet.
– I stället för att stå över barnet och se arg ut och säga nej är det bättre att använda professionell pedagogik. Då blir situationen nedtonad och man får en bättre förklaring till saker och ting. Det är viktigt att förklara att ”om du säger så här blir din kompis ledsen”. Men man måste också komma ihåg att skilja på handling och person för att inte tära på barnets självkänsla, att det är själva handlingen som är fel och inget annat.
Kultur Julius Pierstorff är förskolläraren vars musik nu når ut till allt fler. I sommar spelar han, som Jjulius, på festivalen Way Out Wests klubbversion, inte långt från hemmet i Göteborg.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som har hög frånvaro i förskolan. Hur kan vi möta barnen som bara vill vara hemma, hur teamar vi upp med vårdnadshavarna och hur kan digitala verktyg förhindra framtida problematisk skolfrånvaro?
Läsning Ett läsfrämjande arbete som involverar alla förskolor i Stenungsund har tilldelats Stora läspriset. Bakom projektet står en hängiven kvartett bestående av två förskollärare och två bibliotekarier.
Likvärdighet Förskolan har i praktiken inte granskats alls av Skolinspektionen under de senaste fem åren, konstaterar Riksrevisionen i sin rapport.
Krönika Under det gångna året har jag snuddat vid tanken att samhället kanske börjar få upp ögonen för det vi sett och kämpat för att nå ut med i decennier nu – ni vet det här att framtiden börjar i förskolan och att utan den stannar Sverige, skriver Sara Agné.
Arbetsmiljö Hundratals demonstrerade: ”Vi vet vad barnen behöver, men samhället lyssnar inte på oss.”
Pedagogiska tips Fasta stationer på gården stärker relationerna.
Krönika Erfarenhet och tron att vi själva vet bäst kan leda till en bekräftelsebias där vi inte ser vad barnen vi möter verkligen behöver, skriver Eva Lindström.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om samlingarna.
Skolpolitik Drygt 10 000 namnunderskrifter – det har protesten ”Nej tack till skolplikt från tre års ålder” samlat.
Fokus Nio av tio vill se krav på arbetsintyg från vårdnadshavare.
Fokus I Eslövs kommun infördes kravet om sysselsättningsintyg hösten 2023, och vistelsetiden har minskat med flera timmar per barn och vecka. Lärarna Glenn Rydgren och Sofia Sandqvist på Vitsippans förskola tycker att kravet är bra.
Krönika I allt fler kommuner kräver man arbetsintyg från föräldrar för att minska personalens börda i förskolan. Och förskollärarna står bakom skärpta kontroller, visar vår undersökning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Hellre för långa dagar än för korta, menar Ingrid Pramling Samuelsson vid Göteborgs universitet.
Fokus Barn till arbetslösa och föräldralediga får oftast bara gå på förskolan 15 timmar i veckan, och det är något Gulan Avci (L), regeringens samordnare mot utanförskap, vill ändra på. Hon vill se minst 30 timmar – för alla barn.
Arbetsmiljö Det är oacceptabelt att skillnaderna över landet är så stora, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare som presenterar ny statistik om barngruppsstorlekar.
Krönika Nyligen lyssnade jag på en pedagogikprofessor som talade om vikten av pedagogiska relationer i förskolan. Efter föreläsningen funderade jag över om det verkligen är vi på golvet i förskolan som behöver höra det här, skriver förskolläraren Sara Agné.
Pedagogiska tips I Borgholm möttes förskolebarn och högstadieelever i ett roligt samarbete kring textilslöjd och matematik.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens vistelsetider.
Stora barngrupper Åtta av tio förskollärare arbetar i för stora barngrupper. Nu reagerar skolminister Lotta Edholm på Förskolans granskning.
Krönika Det kommer att behövas grundläggande förändringar innan en obligatorisk förskola kan genomföras, skriver Eva Lindström.
Förskola Vill införa förskoleplikt: ”Vi har kommit till vägs ände med frivilligheten”
Krönika Så här i utvecklingssamtalstider skriver vi ibland i våra dokument att han eller hon är ”bra på att ta instruktioner”, skriver Erik Stenkula.
Undervisning Vad är roligast att undervisa om i förskolan – och svårast? Vi bad tre förskollärare svara.
Krönika Det är så otroligt bakvänt att föräldrar ska bedöma hur ”bra” en förskola är. Varför ska de göra det? undrar Eva Lindström efter att ha läst ännu en artikel om ”förskolorna med bäst betyg”.
Podcast Vad har vi för rättigheter när personal måste sägas upp, sitter man säkert om man jobbat länge, vad gäller vid omplacering och hur ser framtidsutsikterna ut?
Krönika Hur kommer det sig att det fortfarande är så att vuxna som arbetar med att utbilda barn inte har förmågan att förstå att framgångsrikt ledarskap inte handlar om makt, utan om ömsesidig respekt? frågar sig Eva Lindström.
Arbetsmiljö Den destruktiva arbetsmiljön i förskolan ledde till att Elin Olausson sa upp sig. Nu vill hon bryta tystnadkulturen.
Pedagogiska tips Med förskollärarnas metod blir abstrakta begrepp begripliga för barnen.
Reportage Förskollärarnas planerade undervisning i matematik är för barnen en skojig lek.
Krönika Om man inte förstår vikten av att lärare behöver planera sin undervisning är man dåligt insatt i förskolans uppdrag, skriver Eva Lindström.
Podcast Hur lägger vi upp våra nyhetsbrev, vad är en bra längd för att så många som möjligt ska läsa och inte minst – vad ska vi skriva?
Forskning Barbro Westlund ser flera skäl att ge genren större utrymme vid högläsningen.
Krönika Ta leken på allvar, och vårda den, skriver Marie Eriksson.
Fokus Det här blir effekten av en budget baserad på skolpeng, alltså ett belopp per barn, säger LO-utredaren Johan Enfeldt.
Fokus Ingen förskola i Stockholm följer riktlinjerna för gruppstorlekar, menar förskolläraren.
Ledare Barnens reflexvästar hamnade i fokus efter den tragiska dödsolyckan i Umeå. Men problemen med säkerhet i förskolan är betydligt större än så visar vår granskning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Sju av tio förskollärare uppger att de har svårt att klara tillsynen av barnen.
Fokus Här är fem sätt att påtala säkerhetsbrister på förskolan med stöd i lagar och förordningar.
Fokus Politikerna i Stockholm ska ta fram ett styrdokument för hur stora nya förskolor ska få vara och hur de ska utformas
Fokus Förskollärarna i forskaren Linda Pallas studie menar att resursbristen till och med skapar barn i behov av särskilt stöd.
Fokus Den norska förskolan ses av många som en förebild. Där finns normer om både förskollärartäthet och om hur många barn per anställd det ska vara.
Gästkrönika Mitt till synes enkla förslag för att råda bot på ensamheten och utanförskapet: Mer krut på det relationsskapande arbetet och därefter lite till! skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist i en gästkrönika.
Podcast Hur prioriterar vi när arbetsbelastningen är hög, när tar vi hjälp och hur gör vi för att inte bränna ut oss? Det pratar vi om senaste avsnittet av podden Förskolan.
Krönika Plötsligt finns det, som Skolverket uttrycker det, inte längre ”några krav på att använda digitala lärverktyg” i förskolan. Och debatten som följer på detta blir som vanligt ganska enahanda, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Friskolor Vi saknar insyn i om där finns utländska ägare som inte delar våra demokratiska värderingar, säger Lars Thornberg, Skolverket.
Forskning När förskollärare ska berätta om verksamheten för ledningen känner de sig osäkra och vågar inte ta upp problem, visar en ny studie.
Pedagogiska tips Det är jätteviktigt att barnen lär sig att tolka inte bara text utan också bilder och filmer från början, säger förskolläraren Kerstin Nordenstam.
Fackböcker Blygsel är inte problematiskt i sig självt, säger Jenny Jakobsson Lundin.
Dilemmat Jag upplever att många ammande mammor är oroliga för hur inskolningen ska gå. Kan barnet somna och tröstas utan amning? Hur pratar vi om amning i förskolan? skriver förskolläraren.