Inkludering i fokus för fritidsledare

I lokalerna i Kristinehamns folkhögskola har det bedrivits vuxenutbildning i 145 år. De senaste 50 åren har det varit folkhögskola och 1980 startades fritidsledar­utbildningen.

Öyvind Alster är teamledare på fritidsledarutbildningen med specialpedagogisk profil.

– Skolan har ända från starten haft utbildning för personer med olika handikapp exempelvis yrkesutbildning för synskadade. Så vi har en lång tradition av att möta människor med olika förutsättningar.

– Ämnesmässigt har vi sociologi och olika former av pedagogik som utomhus­pedagogik och gårdspedagogik förutom det som är centralt innehåll för fritids­ledarutbildningen, förklarar Öyvind Alster.

Två tredjedelar av undervisningen är centralt innehåll och en tredjedel är med specialpedagogisk profil. 

”Våra deltagare har hög anställningsbarhet”

Historiskt så går deltagarna från fritids­ledarutbildningen vidare till jobb på fritidsgårdar och öppen verksamhet i kommuner. 

– Förr gick nästan alla från utbildningen till arbete inom öppen verksamhet på fritidsgårdar och liknande men nu ser vi att nästan hälften av deltagarna får anställning inom skolans värld. Om man jämför med universitet så har våra deltagare väldigt högt anställningsbarhet. I den årliga undersökningen ”Vart tog de vägen” konstaterades att 90 till 95 procent av deltagarna gick vidare till jobb direkt efter utbildningen.

– Eftersom vi har specialpedagogisk profil får vi också många sökande med egna funktionsnedsättningar så hos oss blir anpassningar en naturlig del. Vår långa tradition gör att vi naturligt ser möjligheter och arbetar främjande och inkluderande med det i verksamheten, förklarar Öyvind Alster.

Arbetet med anpassningar ser lite annorlunda ut jämfört med kollegor i många andra skolor.

– Fritidsledarutbildningen innehåller många olika typer av moment och om vi ska ut i naturen och en elev är rullstolsburen, då måste vi ju lösa det!

Öyvind Alster är idrottslärare och specialpedagog i grunden och lockas av att tillgängliggöra utomhusaktiviteter för alla deltagare. Han har jobbat på Kristinehamns folkhögskola i drygt 20 år och tycker fortfarande att det är minst lika roligt som när han började. 

”Till och med fjällvandring fungerar!”

Inne i skolans idrottshall hörs nu pinglade ljud av bollar med bjällror på insidan, som rullar på golvet. Deltagarna har mask för ögonen och sprattlar då och då med benen och är uppmärksamma för att lyssna och kunna stoppa bollen när den kommer. Det är ett pass med goalball, som är ett bollspel för synskadade.

– Alla får ha mask för ögonen så att det blir rättvist.

Ett värdefullt hjälpmedel på skolan på­minner om en skottkärra och kallas joelette. Deltagarna visar hur den fungerar och skjutsar varandra så att salen fylls av skratt.

– Den är ett fantastiskt transportsätt som möjliggör för elever med fysiska handikapp att delta i aktiviteter utanför asfalterade vägar.

Anpassningen gör att deltagarna kan delta och tillgodogöra sig och vara inkluderad i all undervisning, även de moment som innebär friluftsliv.

– Till och med fjällvandring fungerar! Som specialpedagog blir min uppgift att tillsammans med undervisande lärare få eleven att känna sig trygg och säker i situationen. I utbildningen till fritidsledare är de här utomhusaktiviteterna kopplade till kunskapsmål så det är en förutsättning för att alla ska klara utbildningen på bästa sätt. 

Det krävs två personer för att hantera kärran och den har ingen egen balans utan allt hänger på ledsagarna. En gång gick de rakt genom ett jordgetingbo på en fjällvandring.

– Då går det inte att släppa taget utan man får fortsätta sin vandring, förklarar  Öyvind Alster som fick 30 getingstick under vandringen. 

Deltagarna i klassen får dessutom lära sig att hantera joeletten vilket de har stor användning av i sina framtida yrken som fritidsledare.

”Väldigt bra kontakter inom verksamheterna”

En central del av utbildningen är praktik och Öyvind Alster ser inga problem med att ordna praktikplatser. Det är 12 veckor på fritidsgård och 6 veckor med specialpedagogiskt fokus till exempel på en skola eller inom daglig verksamhet.

– Vi har väldigt bra kontakter inom verksamheterna i Värmland, så det var inte ens problem att ordna platser under pandemin.

Söktrycket just nu är relativt lågt jämfört med innan pandemin, berättar Öyvind Alster. Men det hänger ihop med arbetsmarknaden i stort.

– Är det lätt att få jobb ger det färre sökande, så har det alltid varit.

Hanne Christensen och Johnny Olsson läser båda på Fritidsledarutbildningen och är väldigt nöjda.

Johnny Olsson jobbade som personlig assistent i tio år innan han började på skolan. Hanne Christensen har jobbat en del inom LSS. Att arbeta med barn med särskilda behov är något de båda brinner för.

”Det behövs fritidsledare som är goda förebilder”

Intresset för att läsa på Kristinehamns folkhögskola väcktes gradvis hos Hanne Christensen eftersom hon har kompisar som läst den innan och pratat gott om skolan.

– Det känns som en yrkesutbildning med bra bredd och jag gillar det sociala och kommunikativa, förklarar hon.

– I dagens klimat behövs fritidsledare som är goda förebilder, säger Johnny Olsson. Att förstå varför människor tänker olika och vad som påverkat våra livsvillkor är också oerhört viktigt när man ska arbeta som fritidsledare.

Just det sociala perspektivet är något som de båda tycker kännetecknar Kristinehamns folkhögskola.

– Man blir sedd och bra bemött av alla i personalen, även de man inte själv har som lärare och det finns en respekt för varandra. Så gemenskapen är central, jag har fått många nya kompisar under min tid här, säger Hanne Christensen.

”Når människan bakom fasaden bäst på fritiden”

Varje år arrangerar skolan Särskole-DM tillsammans med organisationen Parasport Värmland.

– Det ett superroligt arrangemang och det brukar vara fler än 150 elever som kommer från särskolorna för att tävla i friidrott, berättar Johnny Olsson.

– Jag har fastnat för perspektivet kring träning, hälsa och mående, så det är verkligen superkul att planera och genomföra den typen av aktiviteter, säger Hanne Christensen.

Framtidsplanerna för dem ser lite olika ut. Hanne Christensen vill helst jobba inom skolans värld.

– Jag vill jobba som elevstödjare eller på fritidshem. Skolan är en så stor del av barns vardag så att kunna bidra till att den fungerar så bra som möjligt vore fantastiskt.

Johnny Olsson vill gärna jobba på fritidsgård och skapa trygga miljöer för unga.

– Jag tycker man når människan bakom fasaden bäst på fritiden, när de får göra sådant de tycker om och finner lustfyllt! Att få vara med och bryta ofrivillig ensamhet och motverka att barn blir hemmasittare, där tror jag vi fritidsledare har en viktig roll att fylla.