Rosengren: Folkhögskolan är inte förhandlingsbar
Ledare Folkhögskolan, det mest nordiska vi har, får inte bli föremål för en kohandel i en politisk diskussion där utbildningsformer ställs mot varandra. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Fram till för bara tio år sedan fanns det genom det som kallats folkhögskolepartiet en självklar konsensus i riksdagen i synen på hur viktig del folkhögskolan utgör i det svenska utbildningssystemet. Vi är ett nödvändigt komplement till både annan behörighetsgivande vuxenutbildning, yrkesutbildning och inte minst en livsviktig rekryteringsgrund för högre utbildningar inom kultursektorn som till exempel musik-, konst och teaterhögskolor.
Färre deltagarplatser
Folkhögskolepartiet var en partiöverskridande informell grupp riksdagsledamöter som på olika sätt hade en bakgrund inom folkhögskolan, en grupp som visade på att folkhögskolan i sig inte har någon partipolitisk färg. Någonting har hänt, och det har hänt på väldigt kort tid. När jag nu lyssnar till ledande politiker är det som att de inte förstår vår kontext och gärna pratar i cirklar så fort folkbildningen kommer upp. Faran i detta är att det genom en bristande kunskap i ämnet känns mindre relevant och därmed förhandlingsbart i relation till andra utbildningsformer.
Vi har nu kommit en bit in i läsåret 23/24, ett läsår där vi på skolorna sedan förra året saknar många kollegor, kollegor som på grund av rådande omständigheter inte har fått behålla sina jobb som folkhögskollärare. Det minskade antalet lärare innebär också ungefär 3 000 minskade deltagarplatser detta år. Det är en anmärkningsvärd och motsägelsefull siffra då regeringen säger sig vilja satsa på utbildning för att i förlängningen kunna försörja välfärdssamhället med kompetent arbetskraft, särskilt sett till att vi har en förmåga att nå grupper andra inte når.
Samhällsbygge
Folkhögskolan har alltid varit och är en plats där möjligheter skapas för dem som sökt kunskap och personlig utveckling, inte sällan riktat till människor som av olika anledningar hamnat utanför samhället. Huvudfokus, oavsett kursinnehåll, är att främja medborgarskap, tankefrihet och samhällsengagemang är en grundläggande del i ett samhällsbygge där alla ska kunna finna en plats.
Folkhögskolan, det mest nordiska vi har, får inte bli föremål för en kohandel i en politisk diskussion där utbildningsformer ställs mot varandra.
Tomas Rosengren, ordförande Sveriges Lärare Folkhögskola.
